En kartläggning som Svenska Dagbladet gjort visar att problemen med långa häktningstider kvarstår. Av de som nu sitter i häkte har de tjugo personer med de längsta häktningstiderna suttit där mellan ett och fyra år.
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är kritisk och menar att det inte är försvarbart med så långa häktningstider.
– Det här är ett allvarligt problem. Vi är närmast unika i Sverige som tillåter så långa häktestider och förenar dem med restriktioner. Det hör inte hemma i en rättsstat, säger hon till SvD.
Anne Ramberg menar att domstolarna måste ta ett större ansvar för att begränsa häktningstiderna. Som det är nu accepterar domstolarna ”slentrianmässigt” åklagarnas häktningsbegäran, enligt henne.
På lång sikt måste det, enligt Anne Ramberg, till ny lagstiftning som sätter en maxgräns för tiden som en person kan sitta i häkte.
Riksåklagaren Anders Perklev håller dock inte med utan menar att det finns fall då långa häktningstider kan vara motiverade.
– Det är absolut inte bra. Samtidigt finns det omständigheter som kan göra att det tar tid. Det handlar om avvägningar så att vi inte förlorar fler mål, säger han till tidningen.
Idag är Sverige ett av fyra EU-länder som inte har någon övre gräns för hur länge en person får sitta häktad. Både Europarådet och FN:s kommitté mot tortyr har tidigare varit kritiska mot långa häktningstider, särskilt i kombination med restriktioner för de häktade.
Den person som suttit längst i häkte i Sverige är en 24-årig man som nu har hunnit vara där i 1 427 dagar – alltså nästan fyra år, uppger SvD. Av denna tid har han haft restriktioner i ungefär 1 000 dagar.
Advokat Nils Uggla, som företräder 24-åringen, säger till tidningen att han aldrig haft ett liknande fall:
– Han har suttit fyra julaftnar i häkte och har haft restriktioner i två och ett halvt år. Jag har fått honom att läsa varenda bok som finns där och gå till gymmet varje dag för att behålla den psykiska hälsan. Han mår okej nu, men periodvis har han naturligtvis mått mycket dåligt.
Foto: TT
