Den nya regeringen har nu presenterat sin budget för nästa år och föreslår att näsrtan 40 miljarder kronor sammanlagt anslås för rättsväsendet.
Störst andel av pengarna får polisorganisationen, som beräknas kosta 21 miljarder kronor. Detta inkluderar dock inte Säkerhetspolisen som ensam får förfoga över mer än en miljard kronor.
Näst största budgetposten inom rättsväsendet är Kriminalvården som föreslås få nästan 8 miljarder kronor.
Utöver detta är de största utgiftsposterna domstolsväsendet, åklagarmyndigheten och kostnaden för rättsliga biträden.
Pengarna ska dessutom räcka till att finansiera myndigheter och institutioner såsom Brottsoffermyndigheten, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och Brottsförebyggande rådet – bland andra.
Det är Justitiedepartementet som ansvarar för budgeten för rättsväsendet. Departementet ansvarar dessutom för budgeten för migration och för så kallad demokratipolitik, som bland annat inbegriper allmänna val, politiska partier och mänskliga rättigheter samt konsumentpolitik, som berör bland annat Konsumentverket, Marknadsdomstolen och Allmänna reklamationsnämnden.
Så här fördelar sig budgeten för rättsväsendet:
| Verksamhet | miljoner kr |
|---|---|
| Polisorganisationen | 21 160 |
| Säkerhetspolisen | 1 142 |
| Åklagarmyndigheten | 1 396 |
| Ekobrottsmyndigheten | 609 |
| Sveriges Domstolar | 5 371 |
| Kriminalvården | 7 884 |
| Brottsförebyggande rådet | 97 |
| Rättsmedicinalverket | 371 |
| Gentekniknämnden | 5 |
| Brottsoffermyndigheten | 38 |
| Ersättning för skador på grund av brott | 122 |
| Rättsliga biträden m.m. | 2 468 |
| Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. | 40 |
| Avgifter till vissa internationella sammanslutningar | 20 |
| Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete | 7 |
| Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden | 18 |
| Domarnämnden | 8 |
| Summa | 40 756 |
Foto: TT
