Skip to content

"Englas familj går till Europadomstolen - vad är lidandet värt vid förlust av en nära anhörig?"

DEBATT - av advokat Veronica Johansson, ombud för Englas familj

 

Genom en lagändring i skadeståndslagen den 1 januari 2002 förstärktes rätten till ersättning för den personskada som drabbat nära anhörig vid dödsfall. Den vanligaste förekommande ersättningen är för psykiska besvär eller psykiskt lidande i anledning av dödsfallet, vilket egentligen avser ersättningsposten sveda och värk.

Högsta domstolen har i avgörandet NJA 2004 s. 26 fastställt schablonbeloppet till 50 000 kronor vid uppsåtligt dödande och till 25 000 kronor vid normalfall av icke uppsåtligt dödande. I senare praxis har domstolarna funnit att ersättning för sveda och värk vid uppsåtligt dödande skall utgå med 75 000 kronor om lidandet varit ”exceptionellt”.

För att skadestånd ska utgå krävs att den skadelidande ingår i den så kallade skyddsberättigade kretsen, vilket innebär att den skadelidande måste omfattas av den krets som rättsordningen ämnar skydda.

En anhörig kan som nämnts erhålla ersättning för sveda och värk vid en nära anhörigs död men en anhörig kan dock som huvudregel aldrig erhålla kränkningsersättning. Av 2 kap. 3 § skadeståndslagen följer att ”den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära skall ersätta den skada som kränkningen innebär”.

Eftersom kränkningsersättning endast utges till den som direkt drabbats av brottet kan en anhörig som förlorat en närstående på grund av brott inte anses direkt drabbad av brottet – det är den avlidne personen som direkt utsatts för brottet.

Engla Juncosa Höglund var endast 10 år gammal när hon mördades år 2008.

När Anders Eklund greps, anhölls och DNA-testades för mordet framkom att hans DNA gav träff mot det DNA som anträffats vid mordet på Pernilla Hellgren i Falun år 2000. Anders Eklund dömdes till livstids fängelse och tingsrätten fann att lidandet för de anhöriga varit så exceptionellt att ersättning för sveda och värk skulle utgå med 75 000 kronor till var och en.

Svea hovrätt fastställde ersättningen. Någon ersättning för kränkning utgick inte då de anhöriga som nämnts inte direkt drabbats av brotten i juridisk mening.

I den granskning av polisens och åklagarmyndighetens åtgärder i samband med utredningen av mordet på Pernilla Hellgren, som utfördes av en expertgrupp på uppdrag av Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen och som presenterades den 1 februari 2010, konstaterades att Anders Eklund hade kunnat gripas redan några månader efter mordet på Pernilla Hellgren år 2000 om polisen utfört arbetet i enlighet med gällande regler och föreskrifter.

Engla Juncosa Höglunds familj väckte talan mot staten, genom Justitiekanslern, med krav på ersättning för det lidande – både såvitt avser ersättningsposterna sveda och värk samt kränkningsersättning – de drabbats av då statens fel och försummelser vid myndighetsutövning i utredningen av mordet på Pernilla Hellgren lett till att mördaren aldrig greps utan kunde begå mordet på Engla.

Stockholms tingsrätt avslog Englas familjs yrkanden. Svea hovrätt fastställdes tingsrättens dom i november 2013 (mål nr T 3967-13) men med en annan motivering.

Svea hovrätt konstaterade att Englas familj ”i tillräcklig grad bevisat att det finns ett orsakssamband mellan bristerna i utredningen av mordet på Pernilla Kellgren och Engla Höglunds död samt klagandenas uppgivna psykiska lidande efter publiceringen av granskningsrapporten.”

Någon ytterligare ersättning för sveda och värk kunde dock inte lämnas till familjen enligt hovrätten, då det skulle ha krävts att det funnits ”en klart mycket tydligare hotsituation i förhållande till Engla Höglund och att myndighetsutövningen på grund av detta kunde anses riktad mer direkt mot henne och hennes närmast anhöriga.”

Någon rätt till kränkningsersättning på grund av fel och försummelse vid myndighetsutövning finns inte i svensk rätt konstaterar hovrätten. I detta avseende ”saknas således ett effektivt inhemskt rättsmedel” enligt hovrätten, som vidare anger att ”klagandena måste därför anses ha möjlighet att kräva kränkningsersättning av staten med stöd av Europakonventionen”.

Hovrätten fann dock inte att staten överträtt Europakonventionen i detta enskilda fall och avslog således familjens talan. Högsta domstolen har ej meddelat prövningstillstånd.

Genom att inte ha en resursstark och kompetent spaningsenhet och poliser som utförde utredningen av mordet på Pernilla Hellgren enligt gällande föreskrifter, har Englas familj inte tillförsäkrats det skydd för liv och hälsa, personlig säkerhet och skydd för privat- och familjeliv som stadgas i artikel 2, 5 och 8 i Europakonventionen.

Europadomstolen har prövat mål som gäller förlust av nära anhörig till följd av överträdelser av Europakonventionen. Ersättningen för lidande till en nära anhörig har i vissa fall uppgått till 60 000 euro (cirka 550 000 kronor), se bland annat Akhmadova v. Russia.

Ersättningsnivåerna har således satts betydligt högre från Europadomstolens sida sett till de schablonbelopp om 50 000 kronor, eller i exceptionella fall 75 000 kronor, som tillämpas i Sverige.

Englas familj har beslutat sig för att begära att frågan om deras rätt till ersättning för statens fel och försummelser hänskjuts till Europadomstolen för prövning. Familjen kommer att inge klagomålet till Europadomstolen under denna vecka.

Det har inte varit ett lätt beslut för familjen att överhuvudtaget inleda en process mot staten, då kostnadsriskerna för familjen varit stora. Det rättsskydd som kan beviljas ur hemförsäkringen för en process i svensk domstol räcker inte till för en prövning i samtliga instanser.

Av störst vikt för familjen är naturligtvis inte hur hög ersättning som skall utgå för deras lidande, utan att staten måste ta ett ansvar för de fel och försummelser som lett till att Engla miste livet.

Genom att ersätta familjens lidande ställs också krav på att staten ändrar rutiner och resursfördelning för att samhällsmedborgarna skall kunna vara säkra och trygga och att för att myndigheterna ständigt skall arbeta skadeförebyggande. Ett rättssystem som saknar effektivt inhemskt rättsmedel vid kränkningar orsakade av statens allvarliga fel och försummelser är inte rättssäkert.

Om Europadomstolen tar upp målet är det således av stor vikt att få svar på frågan om Europakonventionen överträtts och om familjen anses ingå i den skyddsberättigade kretsen. I annat fall finns det anledning att lagstiftaren ser över hur ett effektivt inhemskt rättsmedel skall uppnås när det är uppenbart att staten begått allvarliga fel och försummelser.

 

**********************************

 

Englas mamma Carina Höglund skriver själv om sitt engagemang

 

Att vi vågar försöka ta ärendet till Europadomstolen beror på flera faktorer: min advokat, som även hon ser problemen med rättssäkerheten när myndigheter gör fel, min envishet och de pengar som samlades in av ”Fonded by me” ,där många i Sverige bidrog för att vi ska reda ut myndigheters ansvar när grova fel begås.

Även ett tack till JK som gav en så kallad ex gratia och inte tog betalt för sin del av rättegångskostnaderna. Vi fick därför cirka 60 000 kronor över som nu går till detta försök att nå ett mer rättssäkert Sverige.

När jag ser att det inte fungerar bra så kan jag inte bara luta mig tillbaka utan att försöka få till en förändring. Polisen har redan förändrat sina arbetssätt till det bättre för att sköta sitt jobb enligt sina regelverk. Dessutom arbetas det för fullt inom RAV, där jag är medlem, med situationen för anhöriga till våldsdödade.

Jag begär nu prövning i Europadomstolen för att myndighetssverige ska ta sitt ansvar när man gör fel.

Jag försöker även att ta mig in i politiken, för två år sedan gick jag med som medlem i Centerpartiet och i höstens val så hittar ni mitt namn på Centerpartiets Dalalistor där jag hoppas att jag får många kryss så jag får mera förtroende att jobba vidare i partiet – bland annat angående frågan om ett rättssäkrare och tryggare Sverige.

Jag vill att myndigheter ber om ursäkt när de gör fel och att alla ska ha möjlighet att klaga utan att det är pengarna som styr vem som kan klaga på myndigheter.

Carina Höglund

Foto:TT

 

 

 

 


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt