– Vi tycker att det är viktigt att grovt vapenbrott ses som mer allvarligt än vad vi har gjort hittills. Det ger också polisen bättre möjligheter att arbeta mot den här kriminaliteten, säger justitieminister Beatrice Ask till SR.
Regeringens förslag innebär bland annat att:
- Det lägsta straffet för grovt vapenbrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Som en konsekvens av detta höjs det högsta straffet för vapenbrott av normalgraden från fängelse i ett år till fängelse i två år.
- Exemplen på när ett vapenbrott kan vara grovt görs mer allmängiltiga. Bland annat ska det beaktas om gärningen har varit av särskilt farlig art.
- Det införs en bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott med straffet fängelse i lägst tre år och högst sex år. Vid bedömningen av om ett vapenbrott är synnerligen grovt ska särskilt beaktas om gärningen har avsett stort antal vapen.
Regeringen vill också, skriver SR, införa ett helt nytt brott – synnerligen grovt vapenbrott – som kan ge fängelse i upp till sex år. Vid misstanke om ett sådant brott får polisen rätt att använda hemliga tvångsmedel såsom telefonavlyssning, enligt förslaget.
– Det är väldigt svårt att komma åt den typen av kriminalitet som det här handlar om. Men när det gäller grova vapenbrott är det ju ofta så att det är flera som agerar och man samarbetar med varandra och så vidare, säger Beatrice Ask till SR och fortsätter:
– Ska man komma åt och upptäcka och kunna jobba mot den här kriminaliteten, då behöver man ibland avlyssna och göra andra saker som kräver att man har möjlighet till tvångsmedel, och nu får man det.
Henrik Tham, kriminolog vid Stockholms universitet, är dock inte lika övertygad om att skärpta straff kommer att leda till färre vapenbrott.
– Det främsta skälet är antagligen att det inte spelar så stor roll i beslutsprocessen, om man tänker jag gör det här om det är max ett år, men jag gör det inte om det är två år, säger han till SR.
Foto. TT
