Socialnämnden i region Gotland beslutade att omedelbart omhänderta en idag åttaårig flicka eftersom det enligt nämnden fanns farhågor om att flickan utsattes för sexuella gränsöverskridanden av sin pappa.
Nämnden ansökte om att flickan skulle beredas tvångsvård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
Nämnden ansåg att flickans mamma, som var ensam vårdnadshavare, inte kunde tillgodose den så kallade skyddsaspekten eftersom hon enligt en dom är ålagd att lämna ut flickan för umgänge till pappan.
Socialnämndens uppfattning om pappan framgår av förvaltningsrättens dom:
”Det finns misstankar om att han utsätter F (flickan) för sexuella gränsöverskridanden, vilket har varit föremål för ett flertal utredningar under åren 2009 – 2012. Den 23 december 2013 inkom en anmälan från en distriktsläkare om att hon träffat F med mamman och att F då berättat att hon tror att pappan gör någonting med henne på natten när hon sover. Förundersökningen mot P (pappan) lades ned i början av år 2014 och en läkarundersökning visade inte på några övergrepp. Ett utlåtande från BUP av den 7 februari 2014 bedömer dock att F berättelse är självupplevd.”
Även mamman anser att dottern ska omhändertas.
Den advokat som har förordnats som offentligt biträde för flickan bestrider däremot ansökan.
Advokatens uppfattning redovisas i domen:
”Mellan M (mamman) och P har det sedan flera år tillbaka pågått tvister om vårdnaden av F och om i vilken utsträckning F ska ha rätt till umgänge med P. Enligt nämndens utredning som ligger till grund för den nu aktuella ansökan om vård enligt LVU har F sagt att ’jag börjar nästan tro på mamma att pappa faktiskt gör någonting med mig på natten när jag sover’. Den senaste inledda förundersökningen mot P lades ned i början av 2014 utan att han ens varit på förhör.”
Förvaltningsrätten i Stockholm konstaterar nu att för att ett barn ska kunna beredas vård enligt LVU krävs att det föreligger missförhållanden i hemmet men att det i det detta fall inte är fråga om missförhållanden i det hem där flickan stadigvarande vistas.
De anförda missförhållandena uppges enligt förvaltningsrätten istället finnas i hemmet hos en förälder som inte är vårdnadshavare men som har umgängesrätt.
Enligt förvaltningsrätten kan LVU inte anses vara avsedd att användas för att reglera ett av tingsrätten utdömt umgänge som av någon anledning inte fungerar eller inte anses lämpligt. Sådana problem måste rimligtvis regleras genom att en ny talan i umgängesfrågan väcks hos tingsrätten.
Förvaltningsrätten går därför emot socialnänmnden och beslutar att det omedelbara omhändertagandet ska upphöra.
Foto: TT
