Den tekniska utvecklingen har enligt debattörerna inneburit positiva förändringar för både yttrandefriheten och den demokratiska debatten. Utvecklingen har dock inte enbart varit positiv utan även skapat nya problem, menar de.
”Internet har också blivit en ny arena för hat, hot och kränkningar, som sprids på bloggar och andra forum. Genom sociala medier kan bilder och information enkelt delas. Det innebär att kränkningar och hot kan få en stor spridning”, skriver de i debattartikeln.
Enligt textförfattarna är det viktigt för samhället att markera att brott som förekommer på nätet är lika allvarligt som annars.
”Det måste stå klart för var och en att samma regler gäller överallt i samhället. Det förutsätter bland annat att samhället griper in när överträdelser sker”, skriver de.
Debattörerna anser att lagstiftningen på området är ålderdomlig. Regeringen planerar därför nu att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en bred översyn av det straffrättsliga skyddet, särskilt när det gäller hot och andra kränkningar.
Syftet är att åstadkomma en modern strafflagstiftning som ger ett starkt och väl avvägt skydd för den personliga integriteten.
I uppdraget kommer bland annat ingå att ta ställning till:
- om straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande, förtal och förolämpning bör moderniseras för att bättre fånga in de kränkningar som vi ser på nätet idag. Ett förtal inför en skara åhörare på ett torgmöte är något helt annat än förtal som sprids och delas på Internet.
- om det finns ett behov av ett utvidgat straffrättsligt skydd mot spridning av bilder utanför det grundlagsskyddade området – till exempel nakenbilder som sprids utan samtycke eller andra uppgifter med ett integritetskränkande innehåll.
- om vissa fall av förtal och förolämpning bör kunna ge rätt till brottsskadeersättning för den som drabbas.
Enligt debattörerna är flera förändringar på gång. Regeringen har bland annat föreslagit att kravet i brottsbalken på särskilda skäl för att väcka åtal för förtal och förolämpning tas bort. Det innebär att åklagare och Justitiekanslern i högre grad kommer kunna bistå enskilda som utsatts för förtal på Internet. Detta föreslås träda i kraft den första juli.
Regeringen har även nyligen gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att genomföra en kartläggning av polisanmälda hot och kränkningar som sker via Internet. Syftet är bland annat att beskriva vilka problem som finns i rättsväsendets arbete med att utreda och lagföra dessa brott, och ge förslag på hur problemen kan lösas.
”För minst lika viktigt som ett modernt regelverk är rättsväsendets kompetens och att det finns verktyg att bekämpa brott på nätet”, skriver debattörerna i artikeln.
De understryker dock att det finns mycket mer att göra.
”Internet är gränslöst och därför måste det internationella samarbetet fungera bättre och snabbare, så att polisen ska kunna utreda brott även när information finns på servrar i andra länder”, skriver de.
De åtgärder som regeringen nu vidtar ska enligt debattörerna dock inte underskattas.
”De gör samhällets inställning tydligare: näthat accepteras inte”, skriver de avslutningsvis.
Läs debattartikeln i sin helhet här
Foto: TT
