Skip to content

"Sverige måste vässa reglerna om skiljeförfarande och effektivisera klanderprocessen i domstol"

Justitieminister Beatrice Ask
Justitieminister Beatrice Ask

DEBATT - av justitieminister Beatrice Ask (M)

 

Effektiva tvistlösningsmekanismer är en förutsättning för att människor och företag ska kunna ta tillvara sina rättigheter och ytterst är sådana mekanismer därför en garanti för att demokratiska principer ska få genomslag i praktiken.  Att varje människa, varje företagare, eller varje bolag har effektiva verktyg för att hävda sina rättigheter är också av central betydelse såväl för det lokala näringslivet som för internationella investeringar och utrikeshandel.

Effektiva tvistlösningsmekanismer innebär också att företagare och enskilda kan välja en tvistlösningsmekanism som passar deras förutsättningar.

Inom det svenska näringslivet finns en stark tradition av att lösa affärstvister genom skiljeförfarande i stället för genom domstolsprocesser. I fråga om internationella affärstvister, och i synnerhet internationella investeringstvister, har Sverige dessutom kommit att bli ett av de länder i världen dit flest parter väljer att förlägga sina tvister.

Det är positivt för ett handelsberoende land som Sverige och bringar både kompetens och intäkter som är värdefulla för samhället.

För att säkerställa tillgången till effektiva tvistlösningsmekanismer även i framtiden och slå vakt om vår konkurrenskraft är det viktigt att lagar och regler följer utvecklingen och är anpassade efter näringslivets behov. Regeringen kommer därför i dagarna att besluta om ett uppdrag till en utredning för att se över lagen om skiljeförfarande.

Utredningen kommer bland annat att undersöka hur skiljeförfarandelagen kan anpassas till förfaranden med fler än två parter, så kallade flerpartsförfaranden.

I uppdraget kommer också att ingå att se om det går att öka förutsägbarheten för parterna genom tydligare regler om hur skiljemännen ska fastställa den materiella rätt som ska tillämpas på tvisten och om platsen för skiljeförfarandet.

För att skiljeförfarande ska fortsätta vara ett attraktivt som tvistlösningsmodell är det dessutom viktigt att klanderprocessen i domstol är effektiv och att klanderprocessen är praktiskt lättillgänglig, inte bara för svenska parter, utan även för utländska parter som inte kan svenska. En viktig del av utredningens uppdrag kommer därför att vara att titta på de regler som styr klanderprocessen i domstol.

En viktig aspekt i sammanhanget är att se om det går att korta tiden och förenkla processen tills dess att slutligt avgörande kan ske. Utredningen ska därför överväga om klanderfristen, som idag är tre månader, bör förkortas.

Man ska också överväga förändringar i det processuella regelverket som med bibehållen rättssäkerhet säkerställer att klanderprocessen i domstol är effektiv och snabbt leder till ett slutligt avgörande. Det skulle till exempel kunna handla om snävare klandergrunder, en högre grad av skriftlig handläggning under processen i hovrätt och att krav på prövningstillstånd införs vid överklagande till Högsta domstolen.

Många skiljeförfaranden med utländska parter som äger rum i Sverige sker på engelska och skiljedomen skrivs då också ofta på engelska. Trots det måste man vid en eventuell klanderprocess i svensk domstol ändå idag använda svenska som rättegångsspråk. I uppdraget till utredningen kommer att ingå att undersöka möjligheten att när det är lämpligt tillåta engelska som rättegångsspråk vid en klanderprocess avseende skiljedom.

Den svenska skiljeförfarandelagen uppfattas i allt väsentligt som en modern och välfungerande lag, vilket bidrar till vårt goda rykte som plats för tvistlösningar. Samtidigt ökar den internationella konkurrensen och eftersom lagen nu är mer än tio år gammal är det angeläget att vi, parallellt med att vi slår vakt om det som fungerar väl, undersöker om det går att vässa reglerna ytterligare.

 

 

Foto: TT

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

3 comments

Det borde gå att skapa kloka och snabba processformer i mängder av situationer.

T.ex. Tvister mellan företag.

1. Belopp under 300.000kr.
2. Kostnad att driva tvisten 5.000 kr, ansökningsavgift.
3. Inga rättegångskostnader.
4. Vardera part har 30 dagar på sig att ge in sin bevisning digitalt.
5. Efter det får vardera part ytterligare 10 dagar komplettera baserat på tidigare bevis.
6. Om båda begär dom baserat på handlingarna, inom 14 dagar. I annat fall huvudförhandling inom 14-21 dagar, därefter dom inom 14 dagar.

Finns ingen anledning att det skall vara svårare än så. Givetvis kan parterna avtala motsvarande skiljeförfarande också.

Processer och processförfarande går göra fort och enkelt. De som i praktiken bromsar är stora aktörer för de vinner ofta på att det tar många år och är kostsamt.

Utöver det, kan man ha olika situationer med villkor då de gäller för göra just den processen snabb och enkel.

Ja det är sånt här staten ska syssla med = företagens tvister som man kan tjäna pengar på.

Men Bettan och Berra ska inte ha någon offentlig försvarare och kan dömas utan att komma till till rättegången och alla vittnen kan höras per telefon. Ansökningsavgifter ska höjas för domstolarna har för mycket att göra och kostar för mycket. Det är vad staten inte ska syssla med = för det kostar för mycket pengar att ha rättvisa åt alla....

Det är val i september, Bea! Hej då!!

Frissan med sin spekulationer om ditten och datten, som hon saknar den elementäraste juridiska utbildning för ,skulle bli en utomordentligt bra nämndeman .