Skip to content

36 procent av åtalen för våldtäkt leder till friande dom - för tio år sedan var siffran 21 procent

En ny studie av hur våldtäktsfall hanteras inom rättsväsendet visar att antalet friande domar fortsätter att öka. Enligt studien låg antalet friande domar under 2012 på 36 procent.

 

De senaste åren har antalet friande domar för våldtäkt ökat till 36 procent. År 2010 var friandefrekvensen 34 procent, år 2006 var den 28 procent och år 2004 låg den på 21 procent, enligt Frida Olssons studie.

Frida Olsson har i sitt examensarbete på juristlinjen vid Lunds universitet studerat våldtäktsdomar under år 2012. Hennes handledare under arbetet har varit Per Ole Träskman, professor i straffrätt.

I studien har samtliga avgöranden från Sveriges tingsrätter för år 2012 där åklagaren yrkat på våldtäkt granskats. Totalt handlar det om 169 fall.

Samma år var antalet anmälda våldtäkter enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) 6 320 stycken.

Av studien framgår att åtalen ogillades i 61 av de 169 fallen – vilket alltså innebär att antalet friande domar uppgick till 36 procent. Denna siffra kan jämföras med andra brottstyper där i genomsnitt fem procent slutar med friande dom, enligt Riksåklagaren.

Samtliga fall där domstolen bedömt målsäganden som "icke trovärdig" ledde till friande domar och samtliga fall där domstolen bedömt målsägandens uppgifter som "icke tillförlitliga" ledde också till friande domar, enligt studien.

I 113 av de studerade fallen resonerade tingsrätterna kring målsägandens reaktioner efter gärningen och hur detta eventuellt kan tyda på att en våldtäkt ägt rum. I några fall ska domstolarna ha uttryckt att målsägandens reaktioner var typiska för någon som utsatts för en våldtäkt och de ska också ha talat om "adekvata reaktioner" efter en våldtäkt.

Enligt studien ansåg domstolen till exempel i ett fall att det var anmärkningsvärt att målsäganden hade samlag med en annan man dagen efter att hon uppgett att hon utsatts för våldtäkt. Detta åtal ogillades också.

Men studien tar upp att samtidigt som vissa domstolar alltså gjorde sådana bedömningar uttalade Sundsvalls tingsrätt att målsägandens reaktioner inte får spela roll för bedömningen av om han eller hon har blivit utsatt för en våldtäkt.

Studien visar också att domstolarna bedömt att målsäganden har befunnit sig i ett så kallat "hjälplöst tillstånd", som idag har ersatts med "särskilt utsatt situation", i 33 fall vilket motsvarar 20 procent av avgörandena. Denna siffra hade förmodligen varit högre om nuvarande lagstiftning hade gällt 2012 eftersom begreppet har vidgats.

I 95 av fallen fall har den tilltalade hävdat till sitt försvar att målsäganden samtyckt, enligt studien. Av dessa fall ledde 58 stycken till fällande dom och 36 fall till friande dom.

Enligt studien var de tilltalade, i 99 procent av fallen, män och målsäganden i 98 procent av fallen kvinnor. Endast fem procent av fallen var överfallsvåldtäkter - resten rörde sig om fall där målsäganden och den tilltalade kände varandra, men det kan röra sig om allt från ytlig bekantskap till att de hade en relation.

 

 

 

Foto: TT

  • Ebba Wigerström

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt