I september friade Svea hovrätt sex tonåringar – mellan 15 och 17 år gamla – för att ha våldtagit en jämnårig flicka. I tingsrätten hade straffen blivit ungdomsvård med särskild föreskrift. Fem av dem dömdes dessutom till ungdomstjänst, som mest 150 timmar.
När hovrätten sedan rev upp domen kom responsen direkt. Allmänhetens kritik var stenhård. Mest märktes opinionen på sociala medier. På bara några dagar skrev över 50 000 upp sig på en digital namninsamling där kravet var att Riksåklagaren skulle ta målet till Högsta domstolen. Ett facebookinlägg, riktat till hovrättspresidenten Fredrik Wersäll, delades över 20 000 gånger.
Mer traditionella medier fylldes av debattinlägg och paneler som diskuterade frågan. Snart omfattade diskussionerna förslag om en ny lag för samtycke vid sex.
Flera politiska partier beslutade sig för att driva frågan.
I samband med Legally yours attitydundersökning bland Sveriges advokater frågade vi om de tycker att det ska införas en ny lag för samtycke vid sex.
Varannan advokat – 49,3 procent – var emot. Bara drygt var femte – 21,3 procent – var för en sådan lagstiftning. 29,4 procent av de svarande uppgav att de inte hade någon uppfattning.
Bland brottmålsadvokaterna är motståndet starkast. Tre av fyra – 75,3 procent – är mot en samtyckeslag. Endast drygt var tionde – 11,2 procent – är för. Motsvarande siffror för humanjurister är 48,6 procent (mot) samt 29,3 procent (för).
Mer än var tredje affärsadvokat säger sig inte ha någon uppfattning; 35,8 procent. 41,9 procent är emot, 22,3 procent är för.
Tittar man efter vilket kön de svarande advokaterna har så blir skillnaderna mycket tydliga. 39,8 procent av de kvinnliga advokaterna vill att en samtyckeslag ska införas. 30,6 procent är emot.
Bland männen är det endast 12,6 procent som vill se en samtyckeslag. Mer än varannan – 58,1 procent – är emot.
En av de advokater som vill se en samtyckeslag skriver:
”Mest av pedagogiska, brottsförebyggande skäl. Men tror också att det kan medföra en mindre praxisförändring när den naturliga frågan till gärningsmannen blir ”på vilket sätt samtyckte hon/ han? Någon typ av förklaringsbörda hamnar på den tilltalade. Hypotetiskt samtycke friar inte och det är väl frågan om domstolar accepterar ’tyst samtycke’.”
Motståndarnas invändningar bygger till stor del på svårigheter att bevisa samtycket. Brottmålsadvokaten Johan Eriksson är en av dem som är motståndare.
– Det kommer inte att göra någon skillnad. Rättegångarna skulle se exakt likadana ut ändå, säger han.
– Ingen kan tycka att vi inte ska kämpa mot sexuella övergrepp men alla måste inse att vi inte kan offra rättssäkerheten. Bevisproblematiken kommer att bestå. Det här är bara politik.
PETER JOHANSSON
Undersökningen är ursprungligen publicerad i senaste utgåvan av Dagens Juridiks systertidning Legally yours.
1 188 personer har deltagit i årets undersökning. Det innebär en svarsstatistik på 27 procent.
