Skip to content

Högsta förvaltningsdomstolen läxar upp regeringen - "rösträtten är en rätt, inte en skyldighet"

Fredrik Reinfeldt och Mats Melin
Statsminister Fredrik Reinfeldt och HFD:s ordförande Mats Melin som själv deltog i domen mot regeringen.

"Regeringens beslut saknar stöd i lagen". Det konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen i en dom där regeringen har vägrat att bevilja Jehovas vittnen ekonomiskt statsstöd. Orsaken var enligt regeringen att Jehovas vittnen uppmanar sina medlemmar att inte rösta. Detta är andra gången som ärendet avgörs av HFD som i sin dom pekar på flera grundläggande demokratiska principer som regeringen har missat.

 

I mars 2011 upphävde Högsta förvaltningsdomstolen regeringens beslut att neka Jehovas vittnen statsbidrag. HFD konstaterade då att beslutet kunde bli föremål för rättsprövning och att regeringen dessutom hade brustit i sin motiveringsskyldighet.

Med hänvisning till Jehovas vittnens inställningen till deltagande i politiska val kom regeringen ändå - i maj 2012 - fram till att Jehovas vittnen inte uppfyller kraven i lagen om stöd till trossamfund.

Enligt regeringen uppmanar Jehovas vittnen sina medlemmar att inte rösta i politiska val. Regeringens inställning framgår av HFD:s dom:

"Regeringen anför att rätten att rösta i allmänna val utgör en del av de grundläggande värderingar som samhället vilar på och att Jehovas vittnen således inte uppfyller kraven i lagen om stöd till trossamfund, om att bidra till att upprätthålla och stärka sådana grundläggande värderingar."

Nu upphäver HFD regeringens beslut och visar målet åter till regeringen.

Jehovas inställning framgår av HFD:s dom:

"Den politiska neutralitet trossamfundet förespråkar innebär inte att Jehovas vittnen ställer sig utanför samhället, utan endast att man inte lägger sig i hur de styrande sköter sina uppgifter. Det är fråga om en kristen neutralitet, grundad på uppfattningen att de kristna i Kristi efterföljd inte ska tillhöra världen (Johannes 17:6). Jehovas vittnen motarbetar inga regeringar eller andra styrande, utan underordnar sig dessa. Trossamfundet inriktar sig på att utbilda och skapa moraliska värderingar så att människor blir en tillgång i samhället. Det är dock den enskilde individen som har att tolka och tillämpa trossamfundets grundläggande principer."

Jehovas vittnen anser dessutom att regeringens beslut brister i både materiellt och processuellt hänseende. Man pekar bland annat på att beslutet strider mot Europakonventionen genom att på ett diskriminerande och oförutsebart sätt begränsa Jehovas vittnens medel för utövande avreligionsfriheten.

HFD konstaterar hu att "regeringens beslut saknar stöd i lag" och återförvisar därför ärendet till regeringen för ny handläggning.

HFD skriver bland annat i sin motivering:

"Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att en allmän och lika rösträtt utgör en del av de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Samtidigt förhåller det sig så, att medborgarna visserligen kan förväntas utnyttja de möjligheter att delta i sitt lands styre som står öppna för dem, men att de också har rätt att avstå från att göra detta. I Sverige utgör rösträtten just en rätt och inte en skyldighet.

Respekten för religionsfriheten fordrar att bedömningen av om ett trossamfund kan anses bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på inte innefattar någon närmare prövning och värdering av samfundets religiösa lära. Att så inte får ske har uttryckligen framhållits i lagens förarbeten (prop. 1998/99:124 s. 64). Som framgått följer det även av Europadomstolens praxis att statens skyldighet enligt artikel 9.1 i konventionen att förhålla sig neutral och opartisk är av avgörande vikt vid bedömningar av detta slag."

Högsta förvaltningsdomstolens dom är enhällig.

 

 

Foto: TT

  • Alt-texten
    Johanna Haddäng

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt