Skip to content

"Palestinier får ingen rättssäker asylprövning - artikel 1 D i FN:s flyktingkonvention beaktas inte"

DEBATT - av Birgitta Elfström, jurist och f d beslutsfattare på Migrationsverket

 

En högaktuell konflikt idag är den mellan regimen och olika oppositionella grupper i Syrien. Mer än 40 000 har hittills fått sätta livet till. Den 16 december bombades det palestinska flyktinglägret Yarmouk i Damaskus.

Palestinska flyktingar representerar en av de mest utdragna och olösta flyktingfrågorna i världen. Många av flyktingarna är registrerade hos FN-organet UNRWA som bildades speciellt för att stödja och bistå dem som flytt sina hem som en följd av den arabisk-israeliska konflikten 1948 med humanitära insatser, utbildning, hälsovård och social omsorg. Idag finns UNRWA i Libanon, Syrien, Jordanien, Gaza och på Västbanken. I Syrien finns 12 UNRWA-läger. Ett av dessa är Yarmouk. Många palestinska flyktingar från Syrien har tagit sin tillflykt till Sverige.

Migrationsverket utvisar ingen till Syrien. De palestinier, UNRWA-registrerade eller icke, som kan visa individuella s käl hänförda till de stridande parterna i Syrien beviljas oftast permanent uppehållstillstånd om de uppfyller kriterierna för flyktingskap enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen. Om de inte har individuella flyktingskäl avslås ansökan om flyktingskap men de anses ha ett alternativt skyddsbehov på grund av det rådande allmänna säkerhetsläget i Syrien.

Många palestinska UNRWA-flyktingar bedöms ha detta alternativa skyddsbehov. Då begränsas uppehållstillståndet till att gälla i tre år. Migrationsverket beaktar således inte vid flyktingskapsbedömningen att en UNRWA-registrerad palestinier redan är flykting. Vad innebär det att en palestinsk statslös person även är en flykting?

Så länge som UNRWA-flyktingarna befinner sig inom UNRWA-område är de undantagna från de rättigheter som framgår av artikel 1 D i 1951-års flyktingkonvention. Men när de inte längre får bistånd från UNRWA skall flyktingarna, när de söker skydd i ett land som skrivit under flyktingkonventionen, automatiskt omfattas av konventionen.

Detta innebär att en UNRWA-flykting skall betraktas som flykting och därmed inte behöva bevisa mer än vad han/hon redan är nämligen; en internationellt erkänd flykting. Ett tillräckligt bevis för detta är identitetskortet från UNRWA. Denna automatik framgår av artikel 1 D (2) flyktingkonvention om den läses och tolkas på ett korrekt sätt. Men varken Migrationsverket eller domstolarna beaktar artikel 1 D vid flyktingskapsbedömningen.

Stöd för ovan tolkning finns hos professor Guy S. Goodwin-Gill, professor Susan Akram, före detta UNRWA-chefen Lex Takkenberg och hos UNHCR som skriver i sitt reviderade uttalande om artikel 1 D; ”However, if a Palestinian refugee leaves that area, such protection or assistance ceases, meaning that he or she is ipso facto entitled to the benefits of the 1951 Convention”.

Men det framgår klart av myndighetsbesluten att en UNRWA-flykting inte automatiskt bedöms som flykting utan måste bevisa att han/hon har individuella flyktingskäl för att bli bedömd som flykting.

Flyktingkonventionen är grundstenen i det folkrättsliga systemet för skydd av flyktingar. En UNRWA-flykting har rätt att få sina rättigheter tillgodosedda under tiden som denne tillbringar lagligen i Sverige, oavsett om flyktingen har tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd. En sådan rätt är att bli betraktad som flykting utan att genomgå en flyktingskapsbedömning mot hemvistlandet. Det är tillfyllest att konstatera att UNRWA-biståndet har upphört. En palestinsk flykting kan inte under tre års fysisk vistelse i Sverige - som innebär rätt att bo, arbeta, folkbokföra sig och rätt till personnummer - anses ha fortsatt bistånd från UNRWA. Men om flyktingen återvänder till UNRWA-område inträder biståndet igen.

Värt att notera är att en UNRWA-flykting som söker skydd inte automatiskt har rätt till uppehållstillstånd utan kan avvisas/utvisas till hemvistlandet om behov av skydd saknas. Nu är det ett faktum att alla som kommer från Syrien har behov av skydd om det inte finns skäl att göra undantag på grund av utförda krigsbrott eller liknande.

Sverige har skrivit under flyktingkonventionen och är därmed skyldig att följa den. Att bli klassad som flykting har bland annat en viktig psykologisk betydelse. Det är också ett erkännande av personens rättsliga ställning men ger också en rätt, för den som lagligen befinner sig här, att bli beviljad resedokument och flyktingförklaring enligt flyktingkonventionen. Migrationsverket beviljar endast de UNRWA-registrerade med permanent uppehållstillstånd resedokument och flyktingförklaring.

Min bedömning är att en UNRWA-flykting med tre års uppehållstillstånd skall ha rätt till resedokument och flyktingförklaring. Om Migrationsverket och domstolarna beaktar flyktingskapet kanske de skulle fundera mer än en gång på om avvisning/utvisning skall ske till ett land som inte har ratificerat flyktingkonventionen, inte heller följer konventioner om mänskliga rättigheter och som fordrar att det finns en så kallad sponsor/garant i landet. Exempel på sådana länder, utanför UNRWA-område, dit avvisning/utvisning av flyktingar sker är bland annat Saudiarabien, Kuwait och Förenade Arabemiraten. Det är min förhoppning att Migrationsverket och inte minst domstolarna skall beakta flyktingkonventionen och dess betydelse för statslösa palestinska flyktingar.

Den 15 juni 2010 informerade Migrationsverket att de förberedde ett rättsligt ställningstagande beträffade artikel 1 D. Jag väntar fortfarande.  

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt