Skip to content

Våldsbejakande islamism var inte socialt nedbrytande beteende hos 16-årig pojke

Den 16-årige pojken hade bott tillsammans med äldre bekanta och anammat en våldsbejakande tolkning av islam. Kammarrätten slår nu fast att han inte har uppvisat ett sådant socialt nedbrytande beteende att han på den grunden kan tvångsvårdas enligt LVU.  

 

En kommunal nämnd i Stockholm omhändertog en 16-årig pojke och ansökte sedan hos förvaltningsrätten om tvångsvård av pojken enligt lagen om vård av unga, LVU.

Nämnden hävdade bland annat att pojken under långa perioder vistats i Sverige utan vårdnadshavare och under denna tid bott och umgåtts med äldre bekanta som hade en kriminell bakgrund och anammat en våldsbejakande tolkning av islam.

Pojken hade dessutom under en resa till Mellanöstern vistats i olämpligt sällskap och gripits för bland annat illegal inresa. En förundersökning inleddes senare om att han skulle ha blivit utsatt för misstänkt människohandel för krigstjänst.

Utöver detta hade pojken inte haft någon skolgång eller någon annan form av ordnad sysselsättning under de senaste två åren.

Förvaltningsrätten kom fram till att pojkens situation var en följd av brister i omsorgen från hans kvinnliga vårdnadshavare och av ett socialt nedbrytande beteende varvid risken var påtaglig för att han skulle hamna utanför samhället och ta till sig ett kriminellt beteende.

Domstolen beslutade därför om tvångsvård enligt LVU.

Domen överklagades och pojken menade bland annat att han under utlandsresan, av en händelse, träffat några män som senare visade sig vara olämpligt sällskap och att han senare tydligt tagit avstånd från dem. Nu insåg han att han hade varit naiv.

Pojken påpekade också att han inte alls var intresserad av att gå ut i strid men att han däremot ville missionera.

Kammarrätten konstaterar att - även om pojken är i en sådan ålder att han i viss utsträckning borde kunna välja vilka han ska umgås med och i vilka sammanhang han ska ingå - det ändå måste läggas hans vårdnadshavare till last att han befunnit sig i en riskfylld miljö.

Kammarrätten kommer därför fram till att pojkens vårdnadshavare brister i omsorgen på ett sådant sätt att det finns en påtaglig risk för att hans hälsa eller utveckling skadas. Förvaltningsrättens beslut ska därför stå fast i den delen.

Kammarrätten slår dock fast att det inte har  framkommit att pojken uppvisar ett socialt nedbrytande beteende. Domstolen upphäver därför förvaltningsrättens dom när det gäller att LVU-vården skulle grunda sig på att pojken uppvisat ett sådant beteende.

 

Gustaf Blomberg 

Foto: Scanpix

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt