"Lambertz avslog Billy Butts resningsansökan – men säger nu att han borde få sin sak prövad”
”Svaret både förbryllar och bekymrar”. Det skriver Billy Butts advokat Björn Hurtig idag i en debattartikel i Göteborgs-Posten om justitierådet Göran Lambertz utspel om Billy Butt-fallet i Ekots lördagsintervju i Sveriges Radio.
I intervjun sa Göran Lambertz att Billy Butt mycket väl kan vara oskyldig och att han borde får sin sak omprövad – trots att han själv var ett av de justitieråd som nyligen avslog en av Billy Butts ansökningar om resning.
Skivbolagsdirektören Billy Butt dömdes 1993 av Svea hovrätt till fem års fängelse för bland annat nio våldtäkter. Fallet har varit oerhört omdiskuterat när det gäller både bevisningen och själva gärningsbeskrivningen.
Billy Butt har gång på gång ansökt om resning i Högsta domstolen och vid ett av tillfällena avslog HD hans resningsansökningar med minst möjliga marginal – siffrorna tre mot två justitieråd.
Advokat Björn Hurtig var Billy Butts ombud i den senaste – och tionde – resningsansökan. Tillsammans med sin advokatkollega Thomas Håkansson reagerade han därför kraftigt på Göran Lambertz uttalade i Sveriges Radio om att Billy Butt borde få sin sak prövad igen. I sin debattartikel i GP skriver advokaterna:
”Detta säger alltså ett av justitieråden i Högsta domstolen som själv var med och tog beslutet om att avslå Billy Butts senaste resningsansökan. På frågan hur det kunde komma sig att Lambertz å ena sidan kunde avslå Billy Butts resningsansökan samtidigt som han å andra sidan anser att Billy Butt borde få sin sak prövad på nytt, det vill säga att han borde beviljas resning, svarade Lambertz att han är kritiskt lojal med Högsta domstolens praxis.”
Björn Hurtig och Thomas Håkansson anser att Göran Lambertz svar ”både förbryllar och bekymrar”:
”Frågan är vad Lambertz menar när han säger att han nekat Billy Butt resning på den grunden att han är ”kritiskt lojal” med Högsta domstolens praxis? Vad innebär det att vara ”kritiskt lojal” med domstolens praxis när man har den högsta av positioner i det svenska rättssamhället? Högsta domstolens praxis skapas av dess domare. Lambertz är en av dessa domare. Det är alltså han och hans kollegor som skapar nämnda praxis. Om man är kritisk mot något man själv ansvarar för så gör man väl något åt saken?”
Skribenterna pekar sedan på att Göran Lambertz nöjde sig med en skiljaktig motivering – där han dock anslöt sig till avslaget – och frågar sig varför han inte i själva verket reserverade sig i en skiljaktig mening:
”Genom att instämma i majoritetens beslut sätter Lambertz orubblighetsprincipen högt; till och med högre än sanningsprincipen. Principerna borträknade sätter man alltså orubbligheten högre än sanningen!”
Läs hela debattartikeln i GP här.
PS. Göran Lambertz har avböjt att svara på skribenternas kritik.
Foto: Scanpix
39 comments
Bra debattartikel av Björn Hurtig. Lambertz klavertramp blir bara värre och värre. Kan ingen snäll kompis hjälpa honom av banan snart.
Justitierådet Lambertz har på senare tid nog lyckas att i media häva ur sig värre saker än det där lilla lappkastet rörande B. B.?
"Men berusad, lite så där så att jag vinglade på cykeln, det kan ha varit någon månad sen. Jag dricker mig gärna så att jag vinglar lite på cykeln. Jag tycker det är ganska skönt."
Källa: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15528777.ab
Detta är något som är väl känt inom Sveriges gränser... HD har en mycket starkt tilltro till orublighetsprincipen före sanningen ! Detta lyser i många många mål....även mitt eget... som är bla 136 rättegångsfel... 3 grundlagsbrott 8 konventionsbrott, erkända i HvR domen.
MEN vad gäller Butt så är han dessvärre helt oskyldigt till lagliga brott.... jag känner nämligen en av tjejerna i målet och när det hela hände så hette det att han hade lovat en massa...och dom gav honom tillträde som tack för detta... detta är inte olagligt men kanske moraliskt illa.... MEN han är felaktigt och oskyldigt dömd ! Han skall ha resning omedelbart !
ALLA Justitieråd skall med omedelbar verkan avsättas ! Alla är korrupta och gör så lite som möjligt för sin höga lön, det lyser av lagbrott och annat mygel...
EN ny ordförande i HD advokat PELLE SVENSSON !
Det verkar som att Hurig inte kan skilja mellan dom och beslut. En resningsansöka meddelas normalt, såvitt jag förstår, genom beslut och inte genom dom. När Lambertz och de andra justitieråden fattar beslut om resning är de bundna av Högsta domstolens praxis (dom).
Således måste Högsta domstolen, när de fattar beslut om resning, hålla sig inom ramen för praxis (dom). Finns det inget prejudikatvärde i resningsärendet finns det inte heller någon anledning för HD att avgöra ärendet genom dom.
Således går det enkelt att konstatera att Lambertz uttalande inte är särskilt konstigt. Snarare tycks det vara så att Hurtig glömt vissa grundläggande processrättsliga företeelser
3 kap 6 § RB gäller både dom och beslut.
Var framgår den här grundläggande processrättsliga företeelsen.
Det är logiska slutledningar man får dra av skillnaden mellan ett beslut och en dom.
Kan du förklara närmare?
Det framgår helt enkelt av mitt inledande framförande i sak. Läs igen så förstår du säkert vad jag menar, Max.
Jag har läst det både tre och fyra gånger. Det framgår VAD du anser vara grundläggande processrätt, men inte VARFÖR det skulle vara på det sättet.
Jag begriper inte ens hur det skulle kunna vara så. Om praxis gällande beslut och dom för samma rättsfråga skulle skillja sig åt så skulle ju Lambertz hänvisning till praxis gällande domar inte vara relevant för avgörandet av ett beslut.
NJA 2009 s 768, som Lambertz refererar till i aktuellt beslut, är således inte praxis då det är ett beslut?
NJA 209 s. 768 är en dom, således en del av HDs praxis. Men när HD tar beslut, vilket jag antar att Bully Butt-fallet var, är de bundna av sin praxis (dom). Således är Lambertz utaga i radio inte särskilt konstigt. Han må ha avvisat resningsansökan genom beslut därför att praxis (dom) inte tillåter annat. Sen kan han tycka att praxis i sig inte är bra men är ändå bunden av den.
"HD (justitieråden Johan Munck, Severin Blomstrand, Anna Skarhed och Lena Moore, referent) meddelade den 18 november 2009 följande beslut. " får mig att tro att det är ett beslut. Jämför gärna med andra NJA fall där ordet beslut är inte finns med utan där det står dom istället. Vad får dig att tro att det är en dom?
Filip. Ledsen men du är elt enkelt ute och cyklar. Den distinktion mellan dom och beslut som du pratar om finns inte.
Hur menar du då? För mig är det ganska uppenbart. När HD tar beslut i en fråga, exempelvis vid resning, är justitieråden bundna av tidigare praxis. Poängen är ju att Lambertz, när de tog beslut om Butt, ansåg att han kanske borde frias men att praxis inte lät dem göra det? Men jag får nog ge dig rätt att jag har varit ute och cyklat lite.
Nu har jag inte djupknäckt på det här men det här är min åsikt utan att göra någon rättsutredniong. Ett mål kan avgöras genom dom eller genom slutligt beslut. Vad gäller resningar så avgörs de alltid genom beslut. Det är ett extraordinärt rättsmedel och det finns redan lagakraftvunna domar i den sak det gäller. Därför kan det inte avgöras genom dom.
Både beslut och domar kan vara praxisbildande. Det framgår om inte annat av 3 kap 6 § RB där det talas om att man ändrar praxis genom dom eller beslut.
När avgörande ska kallas dom och när det ska kallas beslut är rätt komplicerat men det har att göra med saken och hur domstolen skiljer sig från saken (om jag minns rätt).
Men den distinktion som säger att endast beslut är praxisbildande eller viktigare än domar finns inte.
Tack! Jag ser det nu! När jag kikade, som hastigast, på lagtext och Zeteokommentaren drog jag kanske förhastade slutsatser. Det är som du säger: Distinktionen som jag nämnde finns inte. Fel av mig! Men jag tycker ändå att, oavsett om denna distinktion inte finns, så är Lambertz uttalande i Butt-fallet inte särskilt anmärkningvärt.
Jag skall sätta på bättre stödhjul på cykeln nästa gång!
Allt gott!
Filip
Nu tycker jag iofs att Lambertz har spårat ur fullständigt på sistone. I det är nog nästan alla överens.
Ombudens argument missar dock Lambertz resonemang. Vad han hänvisar till (upfattar jag det som) är egentligen principen om stare decisis eller tidigare prejudikat. Alltså - om det redan finns ett prejudikat i en fråga från Högsta domstolen så ska justitieråden inte själva ompröva det i en vanlig sits (det mål Lambertz hänvisar till i sin skiljaktiga mening). Om en sits i HD kommer fram till att man ska ändra den praxis som redan etablerats i ett tidigare HD-avgörande så bör det avgöras i plenum 3 kap 6 § RB. I det här fallet hade kanske lambertz viljat ändra praxis men fick inte med sig någon annan, då kan han bara skriva sig skiljaktig på det sätt han gjorde.
Sedan delar jag iofs inte heller Lambertz tolkning av det avgörande han hänvisar till - men det är en annan sak.
Så när praxis ändras så tas det i plenum, som med narkotikastraffen?
Kan du inte bidra med en egen analys någon gång istället för att gnälla och ställa dumma frågor. Läs dessutom mitt inlägg och 3 kap 6 § RB. Jag skrev "bör" i mitt inlägg och min uppfattning är att det är det argumentet som lambertz försökte göra. Sedan är det ju HD själv som avgör när något utgör ändrad praxis. Att ändra underrättspraxis är kanske inte skäl för plenum.
Vilken poäng tror DU att lambertz försökte göra?
Jag tror att han försökte göra den poäng som han torgförde i TV-programmet Kvällsöppet strax efter beslutet. Att förfarandet kring resningar var orimligt och att resningsbeslut behöver fattas av ett oberoende organ.
Men hans skiljaktiga mening är så snurrigt skriven att man inte alls, utifrån vad han skrivit, förstår vad hans poäng skulle kunna vara och möjligen hade dagens snurrigheter redan startat då.
Jag tror att han helt enkelt gjorde fel och glömde bort att HD inte var bundna av HD:s praxis.
Huvudet på spiken (i kistan): HD är inte bundna av HD:s praxis. Helt sant.
Jag kan inte hålla mig längre. Debattartikeln av Hurtig synes bara vara ett fåfängt sätt att exponera sig på och han gjorde det dessutom på ett ohederligt sätt. Om det var något av justitieråden som visade mod så var det Lambertz eftersom han synliggjorde problematiken med att resningsbeslut de facto fått en rättskraft (detta fenomen utvecklas mycket bra av Håstad i NJA 209 s. 768 ). Varför ifrågasätter inte Hurtig de andra justitieråden som inte ens bryr sig om problemkomplexet?
Enligt min mening är Lambertz helt rätt ute, om Butt i stället för att ansöka om resning 10 gånger (vilket fått rättskraftscirkeln att utvidgas och omfatta materialet för varje resningsansökan som gjorts) gjort det vid ett tillfälle med allt samlat material, skulle han förmodligen ha beviljats resning. Denna ordning är inte rimlig och det är detta som Lambertz menar.
Så i stället för att smäda honom är det på sin plats att han ges beröm!
...Tja, den som förväntar sig oklanderlig logik skall inte klicka på nedan länk.
https://lagen.nu/dom/nja/2009s768
Saken är ju den att NJA 2009 s 768 har övertolkats vansinningt av Lambertz och andra enligt min mening.
Det är det här stycket som folk retar upp sig på (vad jag har förstått iallafall).
"Situationen kan emellertid vara den att det nya material som åberopas till stöd för en andra resningsansökan visserligen inte saknar all betydelse men är så marginellt att det inte skulle ha kunnat inverka på bedömningen, om materialet hade förelegat och prövats tillsammans med vad som förekom i det första resningsärendet. Det saknas då skäl för HD att göra någon ny värdering av det material som åberopades till stöd för den första ansökningen. Har flera resningsansökningar gjorts efter denna måste naturligtvis det samlade materialet beaktas."
Men det är egentligen bara en utredningsregel ägnad att förenkla HDs hantering av likalydande återkommande resningsansökan. Det finns ingen anledning för en ny sammansättning av HD att göra en egen värdering av den tidigare åberopade bevisningen om det nytillkomna materialet är alltför marginellt. Men då ska man ju inte glömma att det faktiskt är HD själv som avgör om den här situationen föreligger. Jag kan svårligen föreställa mig att HD-domarna sitter under överläggningen och säger här ska domen ändras men vi tycker den nya bevisningen är oviktig så det gör vi inte (förutom Lambertz då). Tycker HD att resning ska beviljas så kommer de helt enkelt komma fram till att den nya bevisningen inte är marginell.
De som har den åsikten att resning ska beviljas enklare har ju allt att vinna på att tolka avgörandet på ovan angivet sätt istället för att oja sig över att nu skulle det vara omöjligt att få resning.
Håstads skiljaktiga mening kan ni glömma - det är den uppfattningen som förlorade och förkastades för att den nte övertygade någon annan domare. Överhuvudtaget har folk en tendens att lägga för stor vikt vid skiljaktiga meningar i HD.
Men det är bara en ursäkt för att förklara uppmärksammade resningsärenden. Den stora mängden resningsärenden avslås med blanketter där en justitiesekreterare fyllt i namn och datum. Men det är pinsamt för HD att göra så i ärenden där de vet att en stor mängd journalister kommer läsa avgörandena. Därför hittade man på en liten abrovinkel som skulle ge en ursäkt för att vägra resning i de ärendena.
Ingen människa med fullt eller halvt förstånd kan ju t.ex. hävda att Mattinen eller Borg inte borde få resning.
Hur som haver så har ovan nämnda avgörande övertolkats enligt min mening, det gör det inte nämnvärt svårare att få resning.
Vad gäller Mattinen tror jag det är svårt för utomstående att avgöra det avgörandets soliditet utan att ha tagit del av den muntliga bevisningen. Då måste man varit på plats och lyssnat på vittnesförhören. Vad gäller Borg så har ju bevisningen mot honom stärkts kraftigt efter det att de lagakraftvunna domarna kom. Men det är upp till dig om du vill lägga ut varför de skulle få resning. Det är OT enligt min mening.
Mattinen bygger ju inte ens på vittnesförhör. Det överskuggande beviset var ju att domstolen ansåg att fönster inte kunde blåsa igen.
Men sen tror jag inte att man blir klokare av någon seans där man försöker sig på lite magiska sanningssyner.
På vilket sätt har bevisningen mot Borg stärkts?
Borg ljög sig igenom hela processen och hävdade att han inte var på platsen, vilket backades upp av falska vittnen.
Efteråt lagakraftvunnen dom kröp det fram att oops han hade kanske varit med där ändå och att han ljög tidigare.
Mattinen bygger visst till del på vittnesmål. Läs domen.
Att han var på platsen visar ju inte att han sköt, särskilt inte när allt pekar på att det vart mannen som erkänt som sköt, dessutom var det ju inte ens mord.
Nej det gör det inte. Vittnena har inget med själva dödsfallet att göra, men kanske var det ett loguskt tankefel precis son det du gör om borg.
Max: Det är ju symptomatiskt för din syn på bevisvärdering att du inte tycker det har någon betydelse om det framkommer att den misstänkte ljugit om att han befann sig på platsen för mordet vid händelsen. Till och med Lambertz tog ju sin hand från Borg efter att det framkom - är du knäppare än Lambertz?
Huvudvittnet återberättar istort att hon hört höga ljud och bankningar, av detta har rätten gjort tolkningar. Åklagaren pekade ut för rätten skador i lägenheten som senare undersökts av SKL och dessa har avförts.
Enl. domen ringde poliserna på ringklockan hos Mattinen och det var en varaktig ringsignal.
De tryckte till några gånger ordentligt…
Platsundersökningen hittade ingen ringklocka på ytterdörren.... ansvarige teknikern var förvånad 2010 att plasten under ringkupolen kunde ses på de nya bilderna från polisen. Ari Mattinen hade pressat en plastpåse under den snedmonterade kupolen. Förvånande att teknikerna inte reagerade på plasten…
Ari Mattinen påstod att ringklockan inte fungerade och att de som besökte honom fick göra sig till känna genom brevinkastet enl. Fu.
En plingklocka (med eller utan plast) avger aldrig varaktig ringsignal. Vilket leder till vad huvudvittnet hört c.a 2m under Ari Mattinens ytterdörr:
Höga ljud och bankningar när polisen försökte väcka den i soffan slocknade Ari Mattinen. Polisen bekräftade att Ari Mattinen såg nyvaken ut. Ari Mattinen påstod för rätten att han trodde någon försökte komma in med dörr och karm, vilket förstås inte var sant när ringklockan tjöt varaktigt.
Korsdrag hade ingen betydelse för hur fönstret kunde stängas eller inte, fast för rätten och domen spelade det en avgörande roll. Det var utrett att inget korsdrag framkom:
Det har framkommit på de bilder som släpptes 2010 att det fanns icke redovisade fingeravtryck även utanför fönstret i fönsterbågen.
I fönstrets rörliga båge satt en termometer monterad där ett helt handavtryck är frampenslad, termometern har fotograferats och snedbelyst i 90graders vinkel och neddragen 45graders vinkel. Uppgifter som aldrig framfördes till rätten därav så finns det inte i domen.
Korsdrags uppgifterna och slutsatserna gällande korsdrag lämnade för rätten är felaktiga.
Den ansvarige kriminaltekniska polisen har i intervju sagt att han inte kan och vill inte ge sig inpå att göra en korsdrags rekonstruktion.
Vad som står i Domen är juristernas bedömningar av presenterade undersökningsfelen.
Ytterligare om korsdrag: I domen står att läsa att det inte fanns fingeravtryck på fönstret utöver där de normalt finns när fönstret öppnas eller stängs.
I de bandanteckningar som släpptes 2010 över första undersökningsdagen "säkrades högt uppsatta fingeravtryck" uppgifterna kom aldrig med i Tekniska protokollet eller för rättens kännedom ej heller har ovan uppgifter lämnats till rättens ställningstagande huruvida kvinnan själv kunnat ta sig upp på fönstret.
Ari Mattinen påstod i rätten att han spikat ett skynke och ställt en möbel framför balkongdörren, enl. honom hade kvinnan hotat hoppa ned från lägenheten, uppgiften ansåg åklagaren vara en efterkonstruktion.
I de år 2010 släppta hemliga sociala bakgrunds journalerna bekräftas uppgiften, kvinnan hade dömts till 6mån LVM i samband med hotet mars 2001. Vad som inte framkom i rätten var att åklagaren kände till bakgrundsuppgifterna och kallade Ari Mattinens uppgifter för efterkonstruktioner.
Överläkaren på avd. 131 som känner båda personerna framträdde självmant 2004 och bekräftade kvinnans sjukdoms tillstånd gällande hallucinationer och delirium, han medverkade på ett hörn i resningsansökan 2007 till HD utan att Juristerna fann några nya omständigheter i detta.
Dessa är några axplock listan är längre än detta t.ex. varför redovisades inte kvinnans DNA prov resultat i fallet. Ari Mattinen påvisade inga kroppskador eller hade främmande DNA, inga trasiga kläder.
Avskrapet i fönstret även det upptaget i domen har ansvarige platsteknikern erkänt vara ett misstag.
I brist på bevis vid centrala platsen för påstådda brottet förevisas i det Tekniska protokollet den förflyttade musen "Musen" i flertalet vinklade bilder och att när fönstret öppnats de 64cm har fönstret tryckt vinklat musen mot tangentbordet och skapat veckbildningar i bordsunderlaget. I de bilder som släpptes 2010 kan konstateras att samtliga dessa uppgifter är felaktiga.
Tekniska protokollets presentationer är felaktiga, det kan ses i polisens nya bilder 2010 att musen flyttats under polisens utredningsarbete i lägenheten.
Med den bevisning gällande korsdrag skadade möbler och ett vittne som hört dunk dunk dunk ljud (inspelat på Ari Mattinens hemsida ) har rätten kommit till slutsatsen att det är Ari Mattinen som på ett hänsynslöst/brutalt sätt förpassat kvinnan ur fönstret.
Fast det vet var och envar inte var möjligt i det trånga köket enl. Advokaten i Hovrätten, Tingsrätten samt samtliga som undersökt fallet objektivt.
Det måste finnas spår Jan Olsson säger att det går inte och att det måste finnas någon annan bevisning som fäller Ari Mattinen och i det här målet finns det inte.
Enl. Jan Olsson kan han inte hitta det och han påstår att ingen annan kan göra det heller.
De spåren som fanns städades snyggt undan av utredning kvar lämnades underlaget ledande till domen.
Det finns fler uppgifter detaljer, vittnesmål mm och därav den domen som någon läser är inte så mycket värd mer än undersökning med alla dess medvetna fel!.
Det framgår väl tydligt att han ifrågasätter övriga också, men de har ju inte uttalat sig om att beslutet var fel.
BB hade inte fått rening om han bara ansökt en gång, då hade det blivit blankettavslag och så hade allt material omfattats av rättskraften ändå.
Han bör väl inte ha beröm för att ha missuppfattat rättens innehåll, eller för att utnyttja enskilda fall till aktivism?
Ibland får jag nästan för mig att Lambertz offrar sig själv för att hålla debatten levande i ämnen som bör belysas, att han innerst inne stöder de som är kritiska till det som han offentligt försvarar. Hoppas det och i så fall lycka till Lambertz.
Även jag har tänkt så ibland, men då borde det i så fall ha diskuterats mer om rättssäkerhetsprinciper och felaktiga domar, än vem som har rätt och fel i ETT specifikt mål som Quickmålet.Om ordet är Rättsskandal eller ej etc.....
2006 när utredningen Felaktigt Dömda kom till, då fanns det ett rättspatos hos GL, som vi inte kan förneka och även i början då han lade fram några förslag till reformer i HD.
Vad som sedan hände och vad som menas med allt som sägs och skrivs nu, borde GL i så fall våga säga öppet i stället för att låta oss gissa vad han möjligen vill uppnå.
Det vore väl inte fel av honom att stötta sin egen utredning som JK, eftersom inget av det som då var fel,har rättats till ännu?Den var ju allvarligt menad som en möjlig väg att gå, till förbättring av systemet?
Vi kan ju inte stillatigande se att människor döms felaktigt och oskyldigt till fängelse och aldrig har en möjlighet att sedan få upprättelse, på grund av en princip som inte stämmer överens med normalt sunt förnuft. Oskyldiga skall inte sitta i fängelse, och kommer det fram nya omständigheter senare som tex i Billys fall, då måste man naturligtvis tillämpa Tilläggsregeln.
(utdrag) " Av det andra ledet i samma punkt (den s.k. tilläggsregeln) följer att resning också får beviljas om det med hänsyn till vad sålunda åberopas och i övrigt förekommer, finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade har förövat det brott för vilket han dömts.
Mot bakgrund av det uppställda kravet på synnerliga skäl och med beaktande av att resning är ett extraordinärt rättsmedel har i praxis uttalats att tilläggsregeln bör ges en restriktiv tillämpning och i fall av ny bevisning användas endast om de nya bevisen till följd av särskilda omständigheter är ägnade att framkalla tvivelsmål om den tilltalades skuld till brottet."
Jaa vad skall man tro?? Billys skuld ifrågasätts av domare, men dessa har ju "makten" att tillämpa de "särskilda omständigheterna" efter eget gottfinnande.Tycker själv som vanlig människa, att de 10 sista orden av citatet utgör den springande punkten hur tilläggsregeln borde kunna tillämpas.... OM MAN VILL.
Att var och en via media får ta del av uppgiften att justitiråd tydligen anser att det är "skönt" att dyng rak vingla fram på cykeln måtte säga minst lika mycket om justitieråds rättkänsla som vad det grumliga svammlet i "NJA 209 s. 768" gör.
Du har väl skrivit det några gånger nu. Det säger absolut ingenting om hans rättskänsla. Däremot säger det en del om din.
...Nedan är för tydlighetens skull hämtat från Wikipedia.
"Samvete, rättskänsla, förmåga att avgöra vad som är rätt, sinne för värderingar och förmåga till skuldkänslor, delvis medfött och delvis inlärt. Samvetet är av fundamental betydelse för FN:s universella deklaration om de mänskliga rättigheterna, som utgår från att alla människor är utrustade med förnuft och samvete. Samvete anses alltså vara någonting medfött, och samvetslöshet något som betingats av dåliga upplevelser, och räknas som en störning. Samvete korrelerar med moral som är socialt betingad. Ett relaterat begrepp är samvetsgrannhet, som är förmågan att planera och utföra handlingar i överensstämmelse med sin samvetliga övertygelse, och är förknippat med akademisk och professionell framgång."
Män med påstådda små organ lever farligt bland lyckosökare.
De lyckosökande kvinnorna som varit "utsatta" av B.B berättade stort och brett i rättegång om B.Bs lilla penis.
De hade kanske istället velat ha en välutrustad "våldtäktsman"
Är det några i detta fall som ska buras in så är det kvinnorna.
Skriv ny kommentar