Hade sex med sovande flickvän - får skadestånd för häktestid
En man som dömts for våldtäkt på sin sovande flickvän i tingsrätten friades senare i hovrätten. Mannen får nu skadestånd av JK eftersom att han varit frihetsberövad i och med misstankarna.
En då 19-årig man satt häktat i närmare tre veckor då han misstänktes för att ha våldtagit sin flickvän. Mannen dömdes till fängelse i tingsrätten för att han haft analt samlag med flickvännen när hon låg och sov.
Hovrätten menade att mannen i och för sig varit medveten om att kvinnan sov och att hon inte tyckt om anala samlag. Dessutom hade kvinnan befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd då hon sov.
Däremot ansåg rätten att det inte gick att bortse ifrån mannens förklaring att han hade "träffat fel" och att det därför inte var visat att det rört sig om ett analt samlag.
Trots att domstolen hade förståelse för att kvinnan kände sig kränkt och utnyttjad ansågs det inte visat att mannen uppsåtligt hade utnyttjat hennes hjälplösa tillstånd. Därför friades mannen helt av hovrätten.
JK beviljar nu mannen nu 22 000 kronor i ersättning för lidande och ombudskostnader. Mannens uppgifter att han upplevt stort obehag då kvinnan varit närstående och de haft gemensam umgängeskrets anser JK inte medför rätt till förhöjd ersättning.
73 comments
Om man har haft sex med sin flickvän och det blir delade meningar om detta, ÄR det då enda vägen att h'kta personen i frågan.
Åklagarna borde inte anv'nda det grövsta vapnet i onödan .
Inte på så ringa omst'ndigheter som deyt h'nder !
Knappt tropligt att han skulle gjort om samma brott !
Spesiellt om dem inte sover ihop l'ngre !
Timppa
Om det rpder delade meningar om samtycket, så är det uppenbarligen inte sex. Det är väl klart att man ska dömas till våldtäkt när man begått en!
Problemet är att det är väldigt lätt för en tjej att ändra samtycke två dagar efter samlaget, och ändå kunna säga att hon inte hade samtycke under själva samlaget. om en tjej säger att hon blivit våldtagen när hon egentligen bara ändrat sig i efterhand, så tror jag inte att hon inser att även om killen går fri så är hans liv mer eller mindre förstört. de flesta av hans vänner kommer säga upp kontakten, kanske släktingar, han kommer få en fruktansvärt rykte etc.
om en kille däremot säger att han våldtagits av en tjej så skrattar folk bara och ger honom en klapp på axeln. (generalisering, men du vet nog vad jag menar)
Att ha sex med någon som sover är juuppenbar våltäkt.
Ja, så är det ju självklart. Jag trodde "hjälplöst tillstånd" numer var ett rekvisit för våldtäkt?!
j håller med! oavsett vilket hål det är. att ta fel på hål verkar ju dessutom vara världens sämsta förklaring...
Kära Timo.
Jag förstår din poäng. Jag är övertygad om att du själv, när du vaknar upp av att din flickvän stuckit upp en brödkavel i arslet på dig och det råder delade meningar om huruvida det var en bra ide eller inte, tveklöst skulle applicera principen "en gång är ingen gång". Hon träffade antagligen bara fel, och kommer säker aldrig att upprepa brottet.
José!
Ditt inlägg gjorde min dag - tack!
Otroligt roligt skrivet och samtidigt har inlägget en mycket viktig poäng.
Tack. Kärnfullt och sarkastiskt, kan inte bli mycket bättre.
Timo: Recidivfara (fara för fortsatt brottslighet) är inte den enda grunden för häktning. Gissningsvis har den misstänkte här snarare häktats pga kollusionsfara (risk för att den misstänkte på fri fot påverkar utredningen). I utredningar om brott mellan närstående/fd närstående finns ofta stor risk för kollusion.
Ersättningen borde snarare ha jämkats till noll eftersom den MT uppträtt så sviningt och bara friats för att han fumlat och misslyckats i sitt brottsliga uppsåt.
Sedan köper inte jag att någon kan missta sig på "var man har varit" om det är fråga om fullbordade samlag. Har iofs inte läst domen eller beslutet så min uppfattning får tas som preliminär.
ung_åklagare: du som kvinna, jag har vaknat inuti min fru flera gånger. var det mitt sviniga fel i så fall? men om jag inte hade gillat situationen, hade jag kunnat få henne häktad för våldtäkt då eller är det för lösa grunder?
Enkelt svar där, om din fru vet om att du gillar sex och att kanske vakna upp till sex så är det en sak (eftersom att hon gjort det flera gånger så antar jag att hon inte fått höra motsatsen).
Att killen var medveten om att hans flickvän inte gillar analsex men ändå passar på att knulla henne när hon inte kan protestera, så är det en helt annan sak.
Att "råka" träffa fel hål på en sovande person lär inte vara så enkelt som det nu må låta. Det krävs en hel del tvingande att få in något hårt och brett i någon som inte är villig/upphetsad, oavsett vilket hål det handlar om.
Om den misstänkte kan häktas pga kollusionsfara så borde ju även målsägande kunna häktas av samma anledning. Det är ju inte alls ovanligt att målsägande diskuterar ihop sig med vittnen innan rättegången.
Svenska åklagare ser systematiskt till att det häktas även om det är högst osäkert om den misstänkte fälls i domstol. Enligt bl.a. åklagaren Ny (som agerar i Assange-fallet) är häktning ett lämpligt straff även om den misstänkte sedan frias i domstolen. JK lämnar sedan löjligt låga ersättningar varför häktning i sig får anses vara en kännbar påföljd för även den som inte begått något brott eftersom bevisningen inte räckte till fällande dom.
Med tanke på hur mycket onödigt problem detta framkallar samt vad det kostar borde åklagarna överv'ga något annat innan dem bestämmer sig för anhållan !
timppa
Källkritikern. Det du skriver är bara trams. Om du arbetade som åklagare så skulle du veta hur mycket extraarbete det är med att ha någon frihetsberövad. Det är inget som helst roligt med det och man får inget för det. Jag känner ingen som jublar när chefen kommer in med en frihetsberövad, för att inte tala om 3-4 stycken. Att tvingas skriva yttranden till JK inför ersättningsfrågan är inte kul det heller.
Däremot så är ju häktningsinstitutet sådant att det inträder på ett så tidigt skede i utredningen att prognosen för huruvida det blir en lagföring är ganska osäker. Därför är det inte ovanligt att personer som häktas sedan frias.
Ung åklagare: Du får det närmast att verka som att en åklagare yrkar på häktning mot åklagarens vilja.
Ja, sett till sin egen arbetssituation är det definitivt så. Men i de flesta arbeten finns det något som är mindre kul som man gör för att man ska. Jag hänför frihetsberövade ärenden till den kategorin. Att sitta på jour och bedöma akuta ärenden kan vara rätt intressant. Men att skriva häktningsframställningar, ordna häktningsPM, oroa sig för strikta tidsgränser, gå på häktningsförhandlingar, läsa intagnas korrespondens och ha tidspress på sig i ärendena, inget av det är särskilt kul (hur roligt är det att försöka läsa ett 10sidors handskrivet brev om maten på häktet när man har en pressad arbetssituation). Det som iofs är intressant i häktade ärenden är att man har ett närmare och bättre samarbete med polisen. Men även det kan vara väldigt frustrerande exempelvis när man har ett större misshandelsmål där massvis behöver göras men man bara har en utredande polis så att man får prioritera bort utredningsåtgärder.
Min uppfattning är snarare att häktning används i betydligt färre fall än där det lagligen skulle kunna göras. Hade din kritik legat i den riktningen hade jag varit mer benägen att hålla med dig. Det är mycket enklare för den enskilde åklagaren att släppa loss några anhållna än att köra det som ett frihetsberövat ärende.
Däremot kan jag hålla med de kritiker som säger att man i Sverige använder restriktioner mer än vad vi borde i vissa sammanhang. Exempelvis borde det gå smidigare för intagna att få telefonsamtal/besök/brev trots restriktioner.
Det här är ju bara min personliga åsikt. Det kanske finns åklagare som tycker den biten av arbetet är särskilt intressant, men jag har aldrig träffat någon.
Ja, sett till sin egen arbetssituation är det definitivt så. Men i de flesta arbeten finns det något som är mindre kul som man gör för att man ska. Jag hänför frihetsberövade ärenden till den kategorin. Att sitta på jour och bedöma akuta ärenden kan vara rätt intressant. Men att skriva häktningsframställningar, ordna häktningsPM, oroa sig för strikta tidsgränser, gå på häktningsförhandlingar, läsa intagnas korrespondens och ha tidspress på sig i ärendena, inget av det är särskilt kul (hur roligt är det att försöka läsa ett 10sidors handskrivet brev om maten på häktet när man har en pressad arbetssituation). Det som iofs är intressant i häktade ärenden är att man har ett närmare och bättre samarbete med polisen. Men även det kan vara väldigt frustrerande exempelvis när man har ett större misshandelsmål där massvis behöver göras men man bara har en utredande polis så att man får prioritera bort utredningsåtgärder.
Min uppfattning är snarare att häktning används i betydligt färre fall än där det lagligen skulle kunna göras. Hade din kritik legat i den riktningen hade jag varit mer benägen att hålla med dig. Det är mycket enklare för den enskilde åklagaren att släppa loss några anhållna än att köra det som ett frihetsberövat ärende.
Däremot kan jag hålla med de kritiker som säger att man i Sverige använder restriktioner mer än vad vi borde i vissa sammanhang. Exempelvis borde det gå smidigare för intagna att få telefonsamtal/besök/brev trots restriktioner.
Det här är ju bara min personliga åsikt. Det kanske finns åklagare som tycker den biten av arbetet är särskilt intressant, men jag har aldrig träffat någon.
Ung åklagare: OM man får tro dig skulle exempelvis åklagaren Ny givetvis inte besvära sig så mycket i Assangefallet.
När det gäller häktning tror jag att man är relativt restriktiv. Däremot så verkar åklagare anhålla mer på rutin än något annat.
Jag har tagit del i ett ärende där en person satt anhållen i tolv timmar med motiveringen kollusionsfara. När det ifrågasattes vari kollusionsfaran låg så gavs svaret från riksenheten för polismål att kollusionsfara är en bedömningsfråga. En åklagare kanske bedömer att det föreligger kollusionsfara och en annan brdömer att det inte gör det och att man därför inte kan säga att det varit fel att anhålla. Det gavs ingen som helst förklaring i på vilket sätt det skulle föreligga kollusionsfara utan det hela avskrevs bara med motiveringen att kollusionsfara var en bedömningsfråga.
Med det resonemanget så har man gett åklagare frikort att frihetsberöva utan att egentligen behöva ta hänsyn till några häktningsskäl. Vill man anhålla någon så är det bara att ange kollusionsfara och man kan vara säker på att man aldrig kommer behöva motivera det och att man inte på något sätt kan bli ställd till svars för det, för det är en bedömningsfråga. Det om något är ett stort hot mot rättssäkerheten och faktiskt FN's konvention om de mänskliga rättigheterna där man skall vara skyddad mot godtyckliga frihetsberövanden.
Det minsta man kan begära är att när en person varit anhållen eller häktad så skall man kunna redogöra för vilket häktningskäl man har och hur det motiveras. Detta skall sedan kunna granskas och nagelfaras för att se om det faktiskt förhållit sig så att dessa skäl varit aktuella. Om det sedan visar sig att det inte varit aktuella så skall man naturligtvis utreda det hela och se om det rör sig om någon grad av tjänstefel eller till och med olaga frihetsberövande.
Att frihetsberöva en person som ännu inte är dömd för något utan bara misstänkt är en OERHÖRT stor kränkning av personens integritet och skall användas enbart när det är absolut nödvändigt (och då skall man naturligtvis inte tveka). Det får definitivt inte gå rutin eller slentrian i att frihetsberöva, åtminstone inte om vi skall kalla oss för rättsstat.
Källkritikern: Din fråga tycks förutsätta att åklagare själva väljer vilka ärenden de får eller omständigheterna kring det. Så är det ju inte. Inte ens för en överåklagare. De ärenden man får måste man ju arbeta med och utifrån de förutsättningar som finns.
BGH. Jag håller med dig om att anhållande används betydligt oftare än häktning och ibland kanske på rutin. Det blir ju väldigt summariska bedömingar man gör på ett väldigt tidigt skeende i utredningen. Men anhållande ska ju användas oftare än häktning. Ofta finns en akut recidiv eller kollusion som sedan går över när de första förundersökningsåtgärderna är vidtagna, eller så erkänner den misstänkte. Då går man inte till häktning. I vissa lägen tvingas ju åklagaren motivera anhållningsbeslutet i efterhand och kan man inte det då så blir det problem. Åklagaren kan ju få kritik om man inte anhåller också, det är ju bara att läsa på den här sidan (JO 1703-2011,6108-2011,6121-2011)
Dock förvånar det inte mig att du inte fått något "vettigt svar" från Riksenheten för Polismål angående varför en förundersökning lagts ned. Det gäller nog samma för alla nedlagda förundersökningar oavsett vem de riktas att man säger så lite som möjligt. Eftersom förundersökningen är nedlagd ska man ju inte säga något som återigen kan rikta misstankar mot den misstänkte. Exempelvis har en åklagare fått JO-kritik för att denne utformade ett nedläggningsbeslut så att det framgick att det fortfarande fanns misstankar mot den misstänkte (JO 1208-2008) och kritik för att inte skrivit att den misstänkte var oskyldig (JO 2306-2009). Att uttala sig om varför en förundersökning inte blir av är ett minfält för åklagaren.
Naturligtvis skall anhållan användas oftare än häktning, det råder det inte några tveksamheter kring. I just det här fallet så var det lite speciellt då det handlade om tre personer som arbetar på samma arbetsplats som i direkt anslutning till händelsen först skulle höras upplysningsvis vilket sedan aldrig blev av. Två månader senare blev samtliga tre anhållna med motiveringen kollusionsfara. Samtliga tre friades i såväl tingsrätt som hovrätt.
Den enda motiveringen som gavs var att kollusionsfara alltid är en bedömningsfråga och att en bedömningsfråga aldrig kan vara föremål för en brottsutredning om varesig tjänstefel eller något annat. Det finns jag ytterst märkligt faktiskt. Både att kollusionsfara är en bedömningsfråga och att en bedömningsfråga inte kan bli föremål för en brottsutredning.
1. Kollusionsfara är inte en bedömningsfråga. Antingen föreligger det konkreta skäl till att tro att personerna kan sabotera en utredning om de inte anhålls eller så gör det det inte. Eftersom det handlar om möjligheten att frihetsberöva en person i flera dygn på relativt svaga misstankar om brott så får huruvida det föreligger kollusionsfara eller inte bli en fråga för den enskilde åklagarens godtycke, vilket det blir om man säger att det är en bedömningsfråga. Åklagaren måste naturligtvis kunna peka på exakt de omständigheter som gör att de föreligger kollusionsfara och dessa skall lika naturligt vara objektiva i den mån att de skall hålla för en rättslig prövning.
2. Bedömningsfrågor är ofta föremål för rättsliga prövningar. Exempelvis är det en bedömningsfråga hur mycket våld polisen anser behöva vid olika ingripanden. Detta trots att det är en bedömningsfråga. Exempelvis skulle en polis som drämmer till en berusad person i ansiktet med batongen kunna bli fälld om den berusade personen bara spjärnade lite med benen, medans han inte skulle bli dömd om den berusade personen var i full färd att hugga honom i skyddsvästen med en kniv (bara för att ta två övertydliga exempel).
Varför skall åklagare ha det frikortet, att i allt väsentligt godtyckligt frihetsberöva personer, med motiveringen att det är en bedömningsfråga när INGEN annan yrkesgrupp har den möjligheten?
Missförstå mig inte nu. Jag har inget emot varken åklagare eller poliser och jag anser att när man behöver frihetsberöva någon så skall man göra det, precis som jag anser om polisens våldsanvändning. Jag tycker att åklagare och poliser allt som oftast gör ett mycket gott arbete. Det jag oroar mig över är att det går rutin i att anhålla folk och att sådana anhållanden aldrig prövas rättsligt, och det är inte värdigt en rättsstat. Att frihetsberöva någon är bland det mest kränkande man kan göra mot någon (vilket visar sig i straffskalan på olaga frihetsberövande och människorov).
Jag håller med om att bedömningsfrågor måste kunna bli föremål för prövning. Sedan är ju kravet för att något ska vara tjänstefel ganska högt ställt. Man måste nog ha gjort en ganska grav missbedömning i en bedömningsfråga för att ha göra sig skyldig till tjänstefel som inte är ringa (min uppfattning)..
Nu vet jag inte mer än vad du säger om din händelse men klart är att misstankarna måste ha blivit ganska starka om det nu gick till åtal. När det finns flera medmisstänkta finns det nästan alltid någon form av kollusionsfara i form av att de kan prata ihop sig. Detta gäller även om det dröjer ett bra tag efter händelsen. Visserligen kan de då redan ha pratat ihop sig, men de kan inte helt förberreda sig på vilka frågor som kommer att ställas/vilken bevisning som finns. Om en däremot får gå hem innan den andra förhörs så kan den som gått hem berätta i detalj vad polisen är intresserad av och vilka bevis som finns. Kvarhållande för förhör kan ju inte vara hur länge som helst, då måste kanske ett anhållande till så att man kan få några timmar på sig att jämföra de tre misstänktas berättelser, genomföra eventuell husrannsakan och ställa kompletterande frågor. I ditt fall satt personen anhållen 12 timmar, vilket i brottsutredande sammanhang är väldigt kort tid för polisen att arbeta på.
Så vad talar enligt din mening för att det skulle rört sig om ett tjänstefel? Hur skulle åklagaren ha agerat istället?
Visst är tolv timmar kort tid för polisen att arbeta på, men för de som sitter frihetsberövade, fortfarande bara misstänkta och även sedemera även bedömt oskyldiga i såväl tingsrätt som hovrätt så är timmarna väldigt väldigt långa.
Just det du skriver nu visar på det som jag tror är en del av problemet från åklagarsida. Man resonerar som så att tolv timmar inte är så lång tid, men som sagt, att sitta oskyldigt frihetsberövad i tolv timmar, utan möjlighet att tala om för familj att man inte kommer komma hem i tid, inte själv veta när man kommer att komma hem, bli utsatt för förnedringen att sitta i ett i allt väsentligt helt kalt rum där du inte kan tvätta händerna med tvål eller spola i toaletten själv, att det inte finns någon som du kan tala med etc, det missar man från åklagarhållet. Det är en oerhörd kränkning och påfrestning att sitta oskyldigt inlåst, särskilt om man är en person som inte är van med det och jag vet inte om man tar tillräcklig hänsyn till detta från åklagarsida.
Ett tjänstefel i det här fallet är att det är svårt att se att det förelåg någon form av kollusionsfara. Jag kan försöka sammanfatta det hela väldigt väldigt kort.
Händelsen: Tre ordningsvakter griper en person för våld mot tjänsteman. I väntan på polis för de personen som är belagd med handfängsel till ett avskiljt rum. Där påstås det sedan enligt anmälan att de utsatt honom för misshandel. Vittnen är två stycken kraftigt berusade personer, de var så berusade att det var förenat med svårigheter för polisen på plats att höra dem samt ytterligare en ordnignsvakt som var inblandad i ingripandet men av någon anledning inte blivit anmäld. Den ordningsvaktens vittnesmål stämmer överens med vad ordningsvakterna i fråga har uppgett i förhör.
Ordningsvakterna arbetar samtliga heltid på samma bevakningsbolag
Ordningsvakterna får dagen efter ingripandet samtal från polisen där polisen vill boka in förhör med ordningsvakterna som misstänkta. Ingen tid bestäms. Dagen efter detta ringer polisen till ordningsvakterna igen och har då ändrat sig och vill höra ordningsvakterna upplysningsvis. Senare samma dag ringer polisen ytterligare en gång och har ändrat sig igen och vill nu att ordnignsvakterna skall komma in för att fotograferas för en fotokonfrontation. Denna fotokonfrontation bokas in några dagar längre fram i tiden. När fotograferingen genomförs ber minst en av ordningsvakterna om att få bli hörd i ärendet men polisen anser inte att detta behövs.
Någon vecka senare kommer besked till ordningsvakterna att utredningen mot dem är nedlagd och alla misstankar är avskrivna.
Två månader senare hämtas alla tre ordningsvakter i hemmet och anhålls i tider mellan 10 och tolv timmar.
Något som är anmärkningsvärt är att målsäganden och de två berusade personerna har hörts flera gånger och deras vittnesmål har på flertalet detaljer ändrats med tidens gång.
Rättsläkarutlåtande säger att det inte finns några synliga skador eller blåmärken vid undersökning av hela hudkostymen. Den skada som finns är ett litet skrapsår på ett finger. Detta stämmer inte överens med vittnenas och målsägandens uppgifter om att han skulle blivit misshandlad med sparkar och slag samt strypt med en batong och därefter nedtryckt i en soptunna.
Ordningsvakternas vittnesmål har varit oförändrade från första förhöret på plats till vittnesmål i rätten.
Jag har oerhört svårt att se varför man i detta läge kan hävda kollusionsfara.
1. Ordningsvakterna har haft alla möjligheter att i två månaders tid prata med varandra och på så sätt samköra sina historier.
2. Ordningsvakterna har från första stund varit behjälpliga i utredningen, i ett tidigt skede har man till och med bett om att få bli hörd i ärendet men det har inte bedömts som nödvändigt.
3. Vittnenas och målsägandens vittnesmål stämmer inte överens med varandra och har dessutom ändrats över tid.
4. Det enda nyktra vittnet lämnar uppgifter som stämmer överens med ordningsvakternas berättelse
5. De två vittnena som talar mot ordningsvakterna var vid tillfället så pass påverkade av alkohol att det var svårt att höra dem på plats (en av dem var så berusad att han öht inte kunde höras på plats). Dessa två vittnen är dessutom vänner med varandra och har således haft goda möjligheter att i sin tur tala med varandra och påverka varandra gällande händelsen.
6. Målsäganden blev häktad för våld mot tjänsteman och hamnade dessutom under utredningens gång sedan i fängelse för rån, så det fanns ingen möjlighet att påverka målsäganden.
7. Vilka vittnena var var okänt för ordningsvakterna.
Att på dessa punkter hävda kollusionsfara och gå så pass långt att man frihetsberövar tre personer anser jag åtminstone bli föremål för en ordentlig prövning som är betydligt mer grundlig än "det är en bedömningsfråga och en bedömningsfråga kan aldrig bli föremål för en rättslig prövning".
Som sagt, jag har all förståelse för att man ibland behöver frihetsberöva personer. Hade man exempelvis valt att på plats anhålla ordningsvakterna alternativt anhålla dem redan samma kväll så hade det inte varit några konstigheter att motivera kollusionsfara. Då hade jag inte haft några synpunkter på ett anhållande, även om det hade varat i över tolv timmar. Det är just hela kedjan fram till anhållandet som gör att jag blir tveksam.
Detta agerande av åklagaren tillsammans med hur åklagaren agerat i "barnläkarmålet" gör att jag misstänker att man från åklagarsida ibland inte fullt ut funderar igenom om det verkligen är befogat och om det verkligen finns lagstöd för att frihetsberöva misstänkta.
Pratar du om Svea Hovrätts dom 2 november 2011 (HovR B 680-11)
Jag har inte läst igenom förundersökningen, men domarna. Tycker inte riktigt att din beskrivning av ärendet är fulltäckande. I hovrätten hördes ex ytterligare två vittnen vilka inte sägs vara berusade.
I tingsrättens dom frias de för att man inte kan klargöra vem som gjort vad men tingsrätten skriver att "uppgifterna från DA och BH talar med styrka för att DA utsatts för övervåld av det slag åklagaren gjort gällande i gärningsbeskrivningen". I Hovrätten ville två av jurístdomarna fälla ordningsvakterna. Jag håller nog inte heller med Hovrättens bedömning att det är befogat av ordningsvakter att trycka ner en persons ansikte och kropp i en soptunna.
Men nu kommer vi ifrån ämnet. Utifrån min synpunkt ser jag inga som helst problem med ett kort anhållande på kollusion i ärendet för att konfrontera misstänkta med varandras berättelser, vittnesberättelser och övrig bevisning.
Just det ja.
Tilläggas bör att de två nya vittnena hade kopplingar till målsägandens syster, de hördes först EFTER tingsrättsförhandlingen som målsägandens syster var på, ett av dessa två nya vittnen beskrev händelsen som att hon sett den från ett håll hon omöjligen kan ha sett händelsen från. Alla tveksamheter kring trovärdigheten i deras vittnesmål står väl beskrivna i hovrättens dom.
Visst står det som du skriver, men att något "talar med styrka" är långt ifrån samma sak som att det är styrkt (jag hoppas verkligen att du ser skillnaden på att något talar med styrka och att något är styrkt). Hade du läst resten av tingsrättens dom hade du kanske läst stycket: "Det är inte visat att de tilltalade hade kommit överens om att DA skulle behandlas på ett otillbörligt sätt. Det är heller inte visat att någon eller några av de tilltalade, på egen hand, gjort sig skyldig till det som åklagaren har påstått. Under sådana förhållanden kan det inte komma i fråga att döma de tilltalade för gärningen.".
De frias alltså inte för att det inte går att utreda vem som har gjort vad, de frias för att åklagaren inte har lyckats visa att det som han påstår har hänt. Jag tyckte du sa att du hade läst domen? Ingenstans i tingsrättens dom står det att det är styrkt eller visat att DA blivit utsatt för det som åklagaren påstår. Däremot så står det klart och tydligt att det _INTE_ är så. Borde inte en ung åklagare lärt sig att läsa domar?
Hovrätten menar att ordningsvakter har rätt att använda våld för att förhindra ytterligare våldsanvändning från DA, vilket skedde genom att DA pressades mot en tunna för återvinning av gratistidningar (det är inte fråga om någon soptunna, det förvaras inga sopor i sagda rum). Det har aldrig visats att DA varit nedtryckt med huvud och kropp i detta kärl. Vad som står i hovrättens dom är:
"Med utgångspunkt från det våld som XX och XX uppgett skulle ha kommit till användning vid aktuellt tillfälle, saknas underlag för slutsatsen att det varit oförsvarligt för att häva effekten av DA's motstånd. Detta oavsett om målsäganden -som en konsekvens av våldet- kommit att luta 45 eller 90 grader med överkroppen över återvinningskärlet".
Ingenstans står det att de anser det vara befogat av ordningsvakter att trycka ner någons ansikte och kropp i en soptunna.
Jag vet inte vilket som är värst av de två alternativ jag ser:
1. Du har antingen en väldigt bristande läsförståelse och ser inte skillnad mellan "talar med styrka" och att något är styrkt. Du ser heller inte skillnaden mellan en formulering som "Detta oavsett om målsäganden -som en konsekvens av våldet- kommit att luta 45 eller 90 grader med överkroppen över återvinningskärlet [då ordningsvakterna behövde använda våld för att stävja DA's motstånd inne i rummet (min anmärkning)]" och att det är försvarligt att stoppa ner någons ansikte och kropp i en soptunna.
2. Du ser skillnaden men ljuger rakt upp och ner samt mörkar väsentliga stycken för att det på något vis passar dina syften för att hålla dig själv eller någon annan om ryggen.
3. Du har inte läst domarna alls utan har litat på vad som sägs i pressen (där de påstod att tingsrätten konstaterat att åklagarens berättelse var styrkt men att eftersom de skyllde på varandra så gick de fria, vilket mitt citat ur domen fullständigt vederlägger) och fått något återberättat för dig ur hovrättens dom.
Jag hoppas att det är nummer ett eller nummer tre, för då kan du åtminstone öva upp läsförståelsen alternativt faktiskt läsa domarna och inse att du har blivit fullständigt felinformerad. Är det nummer två, vilket jag faktiskt inte tror för jag tror naturligt gott om folk och jag uppriktigt hoppas och tror att åklagare inte är så korrupta, så är nog hoppet ute.
Jag är inte personligt engagerad i målet. Däremot framstår det som att du är det och jag tycker att du valde ut fakta på ett missvisande sätt när du beskrev ärendet. Du "glömde" exempelvis att upplysa mig om de nyktra vittnena som vittnade i hovrätten. Nu anklagar du mig i princip för samma sak - men jag visste ju redan att du hade läst domarna så jag kan ju inte gärna ha försökt undanhålla dig något ellere hur?
Mitt korta stycke var hur som haver inte avsett att ge en heltäckande bild av fallet utan att visa på att det inte var så enkelt som du beskrev det. Jag har inte domarna nu, men läste dom när jag skrev inlägget. Du kan kallat det en "tunna för återvinning av gratistidningar" istället för soptunna om du vill. Återvunna tidningar är ju sopor. Resten kan jag inte kommentera utan domarna.
Men vi kommer som sagt ifrån ämnet. Jag är mindre intresserad av att diskutera fallet.
De nyktra vittnena som inte hördes förrän efter tingsrättsförhandlingen, som trollades fram av målsägandens syster och där en av dem beskrev att hon sett händelseförloppet från ett håll som hon omöjligt kan ha sett det från. Dessa två nyktra vittnen hade dock ingen bäring på själva anhållandet, vilket är vad jag tycker är intressant, utan enbart på överklagandet (sedan kan man tycka att det är märkligt att åklagaren väljer att överklaga baserat på två vittnen som dyker upp först efter tingsrättsförhandlingen, som inte kan styrka att de var på platsen med annat än deras egen utsaga och som har anknytning till målsägandens syster men det är en annan fråga). Därför lät jag bli att nämna dessa två vittnen. De existerade inte vid tiden för anhållandet.
Ja, jag är personligt engagerad i målet. Jag blev det då jag av en slump gick på den första rättegången (jag är pensionär och är intresserad av juridik så jag brukar gå på rättegångar lite då och då och här tänkte jag att det kunde bli intressant att se tre ordningsvakter försvara vad jag trodde var ett uppenbart övervåld, det var ett ganska kraftigt uppvaknande för min del att lyssna på rättegången, ta del av handlingar och faktiskt se hur illa ordningsvakter behandlas) och redan då reagerade på hur märkligt hela målet var. Sedan har jag varit på den andra rättegången, har tillgång till domar och FUP. Det var också i och med det här som jag började misstänka att man anhåller på rutin utan att egentligen tänka igenom om det är nödvändigt, proportionerligt eller om man har lagstöd för det. Med tanke på kommentaren från riksenheten för polismål så är det inte något som åklagare behöver tänka på eftersom en bedömningsfråga enligt honom aldrig kan bli föremål för rättslig prövning.
Vi kan gott och väl lämna det här, men jag vill att du svarar på en fråga först: Förstår du skillnaden mellan att något talar med styrka för ett visst händelseförlopp och att händelseförloppet faktiskt är styrkt?
Det är klart jag gör.
Om du förstår den skillnaden, varför far du då med osanningen att tingsrätten konstaterat att DA blivit utsatt för det åklagaren påstod när de faktiskt inte gjort det utan konstaterat att han INTE blivit utsatt för det som åklagaren påstod?
Jag tycker det låter som att väktarna behandlats lite dumt, och att kullusionsfara kanske inte förelåg. Däremot kan jag säga att de faktiskt var skyldiga till övervåld. Är du en av dem eller?
Ska tillägga en sak förresten. Jag har ju läst åtminstone tusen brottmålsdomar vid det här laget. Vissa uttryck återkommer. När domstolen skriver att något är "graverande" eller att något talar "med styrka" för ett visst förhållande i en friande dom är det enligt min uppfattning domstolens sätt att bevisvärderingsmässigt uttala att det som beskrivs med stor sannolikhet har inträffat, men att det inte räcker till en fällande dom.
Ordningsvakterna var oerhört nära att fällas - två juristdomare i hovrätten ville fälla.
Tur att det fanns en juristdomare och två nämndemän med vettet i behåll då.
Så sant!
Jag har ingen åsikt om huruvida den friade mannen i fråga borde ha häktats eller inte. Men om artikelns beskrivning av rättens motiveringar är korrekt så finner jag det i så fall oroväckande att man rätten komma fram till att mannen utnyttjat kvinnans hjälplösa tillstånd - men inte gjort det "uppsåtligen". Sex är INTE en mänsklig rättighet. Men i Sveriges - såväl som de flesta andra länders - rättsväsende tycks rådande princip vara att man har rätt till sex - så länge inte motparten tydligt säger ifrån. Omvänd princip borde självklart råda. Det ska så att säga inte råda något tvivel om att motparten verkligen vill ha sex. Rådande sätt att tillämpa lagstiftningen på bidrar till att reducera sex till något fysiskt känslolöst eller ren maktutövning, och det bidrar till att göra kvinnan till den mer utsatta parten när det gäller sex.
"Däremot ansåg rätten att det inte gick att bortse ifrån mannens förklaring att han hade 'träffat fel' och att det därför inte var visat att det rört sig om ett analt samlag."
Hur ska den här meningen tolkas? Isolerat vill jag tolka den som om domstolen betvivlar kvinnas utsaga och att det underförstått står klart att avsikten var att åstadkomma ett analt samlag men att mannen "träffade fel" och att det därför "inte var visat att det rört sig om ett analt samlag".
I det fallet, som verkar bero på ett formuleringsfel å skribentens ära, så måste det ju samtidigt anses klart att avsikten var att åstadkomma ett analt samlag varför försök till våldtäkt borde komma på tal.
Om jag i stället för att läsa meningen isolerat tar hänsyn till övriga artikeln vill jag få det till att mannen åstadkom ett analt samlag ofrivilligt i den meningen att han inte ville ha ett analt samlag utan skulle göra någonting annat. Frågan är vad?
Försökte han åstadkomma ett traditionellt samlag utan samtycke men träffade munnen i stället så är väl det likafullt försök till våldtäkt? Fast karln, som jag tar för givet sov naken vid tillfället varför misstaget annars framstår som omöjligt, kanske försökte träffa någonting annat där i sängen, delade de säng med ett annat par eller vadå?
Är det någon som läst hovrättsdomen som kan klargöra de sista frågorna, från Pierre och JKO?
Vadå "träffat fel"? Det spelar väl ingen roll vart han försökte träffa, att sexuellt utnyttja en sovande människa är våldtänkt PUNKT.
Jag fattar inte. Vad krävs egentligen för att våldtäktsmän ska kunna bli dömda?
våldtäkt? du snackar goja är man ihop så brukar man ha anal eller vaginal sex även när man sover ...kan hända i momentens heta , det var säkert nåt annat som ligger bakom den hela hon ville jävlas eller sur på honom för nån anledning nuförtiden stämmer alla tjejer killar för den lilla minsta det är inne nu !
om man har en överenskommelse kanske - vilket detta par uppenbarligen inte hade, eftersom hon anmälde honom. allting är inte utifrån ditt perspektiv - skaffa lite nya, vettja!
Varför i h-vete är det viktigt i vilken kroppsöppning hans penis var? Han hade sex med en kvinna i hjälplöst tillstånd. Det är våldtäkt.
Om jag råkar knäcka näsan på någon när jag slår någon, blir jag friad om jag säger att jag siktade på kinden?
Om du siktade på en nalle och någon kommer i vägen så kan du såklart frias på samma sätt, för bristande uppsåt. Om du siktade på kinden så är ju uppsåtet fortfarande täckt. Kroppsöppningen verkar bara vara viktig för rasande feminister, för friande eller fällande har det inte med att göra.
" Om du siktade på kinden så är ju uppsåtet fortfarande täckt."
På vilket sätt skiljer det sig från att råka stoppa sin penis i anus när man siktar på vaginan? Det handlar ju om samma brott, våldtäkt, precis som att slå någon i ansiktet är misshandel, vare sig man siktar på kinden eller näsan.
Så det är tillåtet att ha sex med sin medvetslösa flickvän så länge som det inte var med flit som man använde analen? Våldtäkt som våldtäkt, det spelar väl ingen roll i vilket håll det hände?! "Träffade fel" låter precis lika korkat som att försöka övertyga rätten om att hon hade sagt "Jag tänker sova nu men jag vet hur gärna du velat ha analsex så kör på medan jag blundar!"
Men fy fan va vidrigt, vad är det för fel på vissa?
Inget uppsåt??? Han utnyddjade hennes kropp för att runka när hon var inkapabel till att samtcka, och troligen har han förstört hennes säkerhetskänsla för ett bra tag framöver. Och han blev friad för vaddå? Att det inte var så illa som det hade kunnat vara? Det står med all önskvärd klarhet, att väldäkt inom en relation belv aldrig olaglig på riktigt. De får fortfarande ett carte blanche ifall man sagt ja en gång vid ett annat tillfälle!
Varför frias man från våldtäkt för att man "träffade fel"? Det framgår inte att hon tyckte att vaginalt sex medan hon sov var okej det heller. Dessutom, kan folk dömas för vållande till annans död på grund av misstag borde väl han om någon kunna fällas? Han hade ju för avsikt att ha sex med henne från början, när hon sov! Alltså gick hon inte med på det och det var en våldtäkt oavsett var han stoppade in kuken.
Kan en sextonåring räkna ut det måste väl en utbildad vuxen se det som något självklart?
Vet någon vilket hovrätt det rör sig om? Har blivit väldigt intresserad av att läsa den här domen, känns lättare att dra slutsatser så.
Det bör vara Svea hovrätt. Se länk nedan till deras sida för beställning av domar. Jag tror du kan få ut även tingsrättens dom genom hovrätten.
http://www.svea.se/Svea-hovratt/Bestalla-domar-och-beslut/
Tack så mycket:) Jo, brukar kunna få ut båda domarna från hovrätten normalt
Är ni oskulder allihopa eller? Ska man bli fälld för våldtäkt när man väcker sin partner med sex? Det är en rätt kul grej, och oftast oskyldigt menat. Det handlar ju inte precis om två främlingar heller. Jävla moralpanik.
Vill man väcka sin partner med sex får man faktiskt vara överens om att det är nått båda gillar. Hade min kille gjort det hade jag självklart anmält honom och det är inget HAN tycker är det minsta konstigt. Tack och lov finns det män som inte är lika sjuka i huvudet som er våldtäktssugna som skriker moralpanik så fort ni inte har fritt fram att begå era ensidiga sexuella gärningar.
Fattar inte varför feminismen har tagits över av mänshatande, nästintill asexuella kvinnor. Jag är själv feminist, men skäms nästan för att kalla mig det på grund av folk som du själv. Mitt ex hade sex med mig medans jag sov en gång, men inte fan anmälde jag henne för det, hon var ju min flickvän.
Men kära du, sluta skrika manshatare så fort en kvinna vill ha rätt att bestämma över sin egen kropp. Om din flickvän trycker in en dildo i din röv när du sover - hade du varit okej med det?
Nej, det hade jag inte, då jag inte hade gillat att vakna till något smärtsamt. Men nu pratar jag inte om just det här fallet i artikeln, utan pratar rent generellt om sex med en sovande partner, som en reaktion till kommentarerna ovan.
Det är en sak om man har en sådan överenskommelse - uttalad eller underförstådd - inom ett par att det är OK att inleda sex med den andra medan han/hon sover. Men om det är inte är så, om man har anledning att tro att det är ovälkommet - i det här fallet visste han att hon inte gillade analsex överhuvudtaget - då borde det kunna klassas som våldtäkt.
I regel gör det ont för en kvinna att ha sex om hon inte är sexuellt upphetsad ...det borde de flesta som någonsin haft sex ha koll på. Mäns och kvinnors kroppar fungerar HELT olika här.
Oavsett så är det olagligt att ha sex med en sovande person, möjligen kan man komma runt detta genom att ha en överenskommelse som par. I så fall så måste man verkligen ha pratat igenom alla aspekter av det och vad som är ok och inte.
I alla andra fall är det inte ok, utan olagligt och våldtäkt!!
Även om man blir mörkrädd och börjar undra vad den lagen egentligen är värd när man läser om det här fallet.
På vilket sätt är du feminist när du tycker att kvinnor ska vara sexuella objekt och vara med på allt utan att bli tillfrågade? Seriöst? Speciellt som du verkar allmänt hatisk mot asexuella också.
Nej, du anmälde inte det. Och din flickvän tycker om att bli väckt så. Men det är inte er som det här fallet rör utan någon som inte ville ha sex på det sättet. Vad är så djävla svårt med det?
Man kan inte våldta första bästa på stan och skylla på "jamen det finns ju de som diggar att man 'tvingar' dem". Och mig veterligen måste man numer gå med på sex snarare än behöva säga nej till sex. Dvs man måste opt-in snarare än opt-out.
Det är just det här som är så roligt, att du verkar tro att jag enbart tycker att det här är okej eftersom "offret" var en kvinna. Mitt eget exempel på en personlig erfarenhet var ett fall då jag själv var "offer" till detta, och jag är man. Det har ingenting att göra med att jag tycker att kvinnor ska vara sexuella objekt, utan att jag tycker att det är extremt löjligt att anmäla sin PARTNER för något sådant här. Om man nu inte tyckte att det här var okej så kan man väl reda ut det mellan varandra, inte dra till med en jävla anmälan? Detta är en väldigt vanlig sexuell grej som par gör för att det är roligt, och oftast så diskuterar man inte precis igenom det innan.
Jag är inte heller hatisk mot asexuella. Däremot är jag hatisk mot folk som innerst inne verkar vara asexuella, men ändå låtsas vara sexuellt intresserade för att kunna använda sex för att manipulera människor.
Och sen handlar det inte här om "första bästa på stan", utan om ett par.
Jag skulle gärna se lite statistisk på det där du nämner om att det ä oftast inte är någonting som jag pratar igenom innan? Bara för att det är en grej du upplever i dina relationer och i din omgivning betyder det inte att det är den absoluta sanningen!
Att resonera som du innebär ju att man kan ha sex med sin partner när hen är så påverkad av alkohol eller droger så att hen är medvetslös - men att det borde vara okej, eftersom att det är din PARTNER.
Att inleda en sexuell akt med någon som inte är vid medvetande bör klassas som våldtäkt. Vad är det som är så svårt att förstå med det?
Så, du tänker att det var för att hon uppskattade det som hon anmälde för våldtäkt Simon?
Jag måste ju säga skitstövlar som dig är inte värda ett dugg, jag o min tjej kör med hård sex o liksom menar hård då men det skulle väll för fan aldrig falla mig in o göra något hon inte vill. Idioter som dig som tycker man kan behandla sin partner hur som helst borde det ju vara skottpengar på. Fatta skillnaden på o väcka någon med sex och att våldta någon.
Jag förstår inte varför han frias överhuvud taget... Det är väl fortfarande våldtäkt, även om han hade gjort det vaginalt och inte som nu, analt? Var är skillnaden, förutom mer smärta mm för kvinnan ifråga. Att det sedan skulle vara ett misstag, är ju bara bullshit. Han visste nog f-n vad han var i för hål.
Hur jävla trött är man om man kan sova igenom att bli knullad i röven!?
Precis. Något står helt klart inte rätt till med den här tjejen!
Och helt plötsligt blev skulden kvinnans. Vad ovanligt i våldtäktsmål.
Det var nog inte det han menade, dessutom spelar det ingen roll om hon hade vaknat direkt, våldtäkten är ett faktum när penetrationen är ett faktum.
Så många gånger som man ställt upp på sex även fast man inte varit sugen, våldtäktsvarning där också eller?
Där har du ju skillnaden, du har ställt upp även om du inte riktigt ville. Men om du sover så har du väl knappast gått med på det? Självklart en våldtäkt även om det är hennes egen pojkvän. Detta är ju ett sjukt kryphål om man inte ska bli dömd för att personen sover?! fritt fram helt enkelt!
Läste dock nyligen att tjejen hade tagit sömnpiller, då känns det verkligen som att det var en planerad anal-våldtäkt, men i vanliga fall om ens partner somnar så tycker jag att man får göra närmanden om inte personen i fråga sagt att man absolut inte får göra det. Är det ofredande om man tar på ens partners bröst när hon sover t.ex? Det blir väldigt luddigt tycker jag, jag anser att om man tar väldigt illa upp om ens partner gör närmanden och t.ex taffsar (fingrande och pillande kan också vara våldtäkt) så bör man nog säga till i förväg.
Problematiken tycker jag ligger i att pojkvännen visste att tjejen tog sömnpiller, och jag finner det väldigt otroligt att han skulle stoppa in i fel och inte märkt nånting, det kan i princip inte hända i en så kontrollerad situation som att den ena personen faktiskt SOVER!
Jag tycker bara inte att situationen är så enkel som många verkar tro, och jag tycker verkligen inte att det är automatiskt våldtäkt att göra närmanden om ens partner sover (fast förhållande).
Men den anala biten känns VÄLDIGT tveksam..
Mm.. Inte tillräckligt trött tyckte tydligen hennes pojkvän, eftersom hon vaknade av att han passade på att ha sex med henne på ett sätt hon inte gillade som en liten överaskning, när hon sov och inte kunde säga åt honom att lägga av.
Frågan man borde ställa är kanske snarare: "Hur dum får man vara om man tror att man ska komma undan med att ha analt sex med någon som inte gillar det för att de sover. Chansen att personen förblir sovande är ju, som du så riktigt påpekar, försumbar."
Svaret verkar ju dessvärre vara, "inte så dum, utan friad och med skadestånd"...
Jag tänkte kanske på att vi inte har nån aning om bevisbördan i detta fall så.. jag komenterar inte i detta. Det jag tror imellertid är att åklagaren har samvete vilket de flesta av dom där utbildade supermänniskorna tydligt inte har. -Ja jag drar er över en kam (vill lägga till era satar) men bortse från detta då det inte är rumsrent. Då bevisning finns klara som ett barn på tre år kan förstå men inte åklagaren så ligger en fallenhet av att han borde straffa sig själv till brottet han dömt vederbörande till. Ni som hålller med den ena eller en andre i detta fall respekerar jag men det är ej ni som dömmer* *reservation till vårt vackra svenska språk* tyvärr det är dessa super människor i regel ofelbara men dömmer* dom fel vem kan dömma* dom!? vårt rättsväsende är fantastisktk tills det blir fel kulle du Olle Svensson kunna tänka dig att sitta 2 år i finkan för at din fru fått dig dömmd* till våldtäkt?
Skriv ny kommentar