Nästan 100 procent av nyexaminerade jurister har kvalificerat arbete inom ett år
Varje år tar cirka 290 personer examen från juristprogrammet i Uppsala. Universitet har nu genomfört en kartläggning av arbetsmarknaden för sina nyexaminerade jurister och nästan alla som tar examen får snabbt ett kvalificerat arbete.
- Enkäter med våra alumner visar att närmare 100 procent har ett arbete mellan sex och tolv månader efter examen. Nästan alla arbetar med juridik, säger Olle Mårsäter, studierektor för grundutbildningen.
Ett viktigt område för att säkerställa studenternas attraktivitet efter examen är möjligheten till praktik – någonting som har utökats stegvis i Uppsala under de senaste åren.
- Vi har länge haft en examensarbeteskurs med praktikinslag där varje student har en möjlighet att göra en tio veckor lång praktik inom ramen för examensarbetet, säger Margareta Brattström, ordförande i utbildningsutskottet.
- Nu har vi även infört praktikveckor under flera av våra fördjupningskurser och det har visat sig att dessa praktikveckor ofta leder till jobb hos samma arbetsgivare i ett senare skede.
Även antalet studiebesök hos olika arbetsgivare har blivit fler under de senaste åren och institutionen satsar varje år en halv miljon kronor på kvalitetshöjande åtgärder av detta slag.
Enligt Margareta Brattström är både studenter och arbetsgivare oftast mycket nöjda efter en praktikperiod:
- Praktiken bekräftar att utbildningen förbereder studenterna väl inför framtida yrkesliv, stärker intresset för olika slags arbeten och leder till viktiga kontakter, säger hon.
- Att många också får sommarjobb på samma ställe och senare även sitt första jobb där, visar att detta är ett mycket lyckat initiativ.
Foto: David Magnusson/SvD/Scanpix
22 comments
Vad räknar de som "kvalificerat arbete"?
Även sådant som:
Handläggare på Skatteverket? Förberedande av ärenden på MigV? Tjänsteman på Försäkringskassan?
Intressant att Margareta Brattström plötsligt har insett värdet av en praktikperiod. Särskilt när hon bara för någon månad sedan i Ergo har försvarat det nya regelverket under terminen Examensarbete som gör det svårare för studenter att göra praktik under sin utbildningsperiod. Vi studenter lyckas få praktikplats och arbete trots, och inte tack vare, Uppsala Universitet.
Med de nya reglerna finns en tidsgräns för examensarbetet på sex månader. Denna tidsgräns utgör ett av kriterierna för betygssättningen. Problemet är att denna tidsgräns gäller från den dag studenten registrerar sig på kursen Examensarbete, oavsett om studenten har gjort praktik eller inte. Detta innebär att de som gör praktik inom ramen för kursen får tio veckor kortare skrivtid på sig än de som valt att inte göra praktik, då man i allmänhet gör praktik i tio veckor. Detta, kombinerat med den höga konkurrensen samt universitetets uttryckliga mål att betygssnittet på kursen ska sänkas, har lett till ett stort stressmoment för studenterna.
Nu går diskussionerna heta bland studenterna. Vilket ska man välja - möjlighet att göra praktik eller de extra tio veckornas skrivtid för att garantera ett högt betyg? Många väljer nu att börja skriva redan under sommaren för att ta igen tiden och kräver handledning redan under terminen innan, vilket vi inte är berättigade till men som vissa handledare ger ändå för att kompensera för det problem som uppstått. Andra väljer att göra sin praktik först och registrera sig på kursen sedan, för att på så sätt kringgå reglerna. Problemet är att om man inte är registrerad på kursen är man inte heller CSN-berättigad, vilket innebär att denna möjlighet endast finns för de studenter som har ekonomisk möjlighet att försörja sig under tio veckors obetald praktik.
När jag frågade Margareta Brattström om detta fick jag följande svar:
"Vi tror inte att antalet uppsatser med praktik kommer att att minska i antal. Möjligen kommer sambandet mellan uppsatsämne och praktikplats att blir starkare. Bland min uppsatsstudenter kan jag också se en tendens att fler studenter lägger upp sin praktik på ett sätt som medför att de delar sin tid mellan prakikplatsen och uppsatsen under en längre tid - istället för att först vara på praktikplatsen och sedan ägna sig åt uppsatsen ägnar de 2-3 dagar i veckan åt vardera uppgift. Jag tror att det är ett lycket sätt att förena två ting, nämligen möjligheten till erfarenhet från yrkeslivet och sambandet mellan uppsatsämnet och praktiken."
I Ergo skrev hon följande: (http://www.ergo.nu/nyheter/20120118-sk%C3%A4rpta-betygskriterier-uppr%C3...)
”Om man gör sin praktik i ett sjok, innan man börjar skriva – ja, då kan jag förstå att tiden känns knapp.”
Det är svårt för mig att förstå hur detta skulle vara en lösning på problemet - tio veckor kortare skrivtid är tio veckor oavsett om man har möjlighet att sprida ut praktiken över en termin eller inte. Detta är dessutom inte ett alternativ hos många företag som erbjuder praktik. Oavsett vad Brattström och Stattin tror, har detta redan haft effekt hos studenterna. Många jag har pratat med överväger att inte alls söka praktik, för att inte riskera att få kortare skrivtid och därmed behöva jämföras med de som har ägnat tio veckor längre tid åt sin uppsats.
Att de nya reglerna dessutom är så illa utformade att de leder till att vi endast är CSN-berättigade på deltid under examensterminen gör inte problemet mindre. (Huruvida man läser på heltid eller deltid beräknas utifrån antalet högskolepoäng delat på antalet veckor http://www.csn.se/hogskola/hur-mycket-kan-du-fa/heltid-deltid) När detta ”upptäcks” vid terminsskiftet drar CSN helt enkelt in studiestödet för den resterande perioden, vilket leder till en mindre trelig överraskning för oss studenter.
Nej Margareta Brattström och Daniel Stattin, jag är besviken över hur de nya reglerna påverkar studenterna. Det är inte trovärdigt att först ändra förutsättningarna på detta sätt och sedan ta åt sig äran för att vi ändå – helt utan någon som helst hjälp från universitetet – lyckas få praktikplats och jobb. Ge oss bättre koppling till näringslivet och verkligheten under utbildningens gång, eller ge oss åtminstone rimliga förutsättningar att själva ordna praktikplatser utan att straffas. Sedan kan ni börja sträcka på ryggen över våra resultat.
Fantastiskt bra skrivet Linda! Det här måste Juridiska Studierådet jobba med mer och verkligen trycka på de svårigheter med examensarbetena som du tar upp. Även om nästan alla studenter får ett arbete inom sex-tolv månader - så betyder det inte att de jobbar med något de trivs med eller som passar dem bäst. På en föreläsning med tidigare studenter talade en kvinna om hur hon jobbade på trafikverket för att hon inte hittade något annat. Klart att universitetet kan hjälpa till att matcha studenter med arbetsgivare på ett bättre sätt och att det även ingår i deras yrkesförberedande verksamhet. Högre ambitioner eftertraktas!
Håller med Linda.
Det låter i artikeln som att universitet tar åt sig äran för praktiken. Hmm? Det ingår ingen praktik i utbildningen. Vill vi skaffa praktikplatser får vi skaffa dem själva. Efter regeländringen som nämns nedan får man numera välja mellan att antingen riskera att missa en bra erfarenhet (praktik) eller alternativt riskera att sänka sitt betyg eftersom man får mindre tid på sig att skriva om man gör praktik. Den enda hjälpen med praktik från universitetets sida som jag kan komma på är en pärm utanför studerande-expen med en lista över (numera förmodligen nerringda…) ställen som tidigare tagit emot praktikanter.
Över huvud taget undrar jag om juridiska institutionen tänkt på att studenterna en dag ska ut och jobba. Fråga ett par studenter på de sista terminerna om de kan skriva en stämningsansökan eller vet vad rättshjälp är…
Hej. Vet ni vad som sker med Legalbuzz?
Artikeln om hur det går för våra nyutexaminerade studenter bygger på våra erfarenheter vid fakulteten i Uppsala och på olika undersökningar. Praktik i olika former är viktigt och en fråga som vi prioriterar allt mer. Beträffande praktikplatser för examensuppsatserna stämmer det att många av våra studenter själva ordnar sådana. Ett annat sätt att få praktik är att vända sig till Juridicums studievägledare, som kan förmedla kontakt med olika arbetsplatser som anmält sitt intresse av att ta emot praktikanter. Ytterligare ett vanligt sätt att hitta en passande praktikplats är genom diskussion med uppsatshandledaren. När det gäller praktikplatser på fördjupningskurser är det de olika kursföreståndarna som ordnar sådana.
Margareta Brattström
Ordförande för utbildningsutskottet, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet
När jag har frågat Studerandeexpeditionen om huruvida fakulteten kan hjälpa till med att hitta praktikplatser så har jag hänvisats till en pärm med kontaktuppgifter till företag som tidigare tagit emot praktikanter, som inte var uppdaterad. Det är inte möjligt att få hjälp från handledaren med detta då vi har rätt till handledning från och med den termin vi registrerar oss på kursen och man måste ansöka om att få praktikplats åtminstone några månader i förväg. Den möjligheten finns endast för de som har läst en fördjupningskurs med en lärare som senare har möjlighet att bli handledare och som dessutom har kontakt med näringslivet, vilket inte alla handledare har. Varför kan vi inte få möjlighet till praktik på samma sätt som exempelvis de som läser till lärare? Eller åtminstone möjlighet till studiebesök på olika platser under grundutbildningen? Kanske en praktiker som håller i en föreläsning om hur det faktiskt är att arbeta med ett visst område och information om hur arbetsmarknaden ser ut?
Detta är dock en, visserligen problematisk, men underordnad fråga i sammanhanget. Det jag vill ha svar på är varför de nya reglerna tolereras och varför det inte är möjligt att både göra praktik och få samma skrivningstid som studenter som inte gör praktik. Jag vill även veta hur ni ska lösa konflikten med CSN:s regler så att studenterna i framtiden slipper att få sitt studiestöd indraget när de kommit halvvägs med uppsatsen. Det är inte bra att vi har bristande möjligheter till hjälp från universitetet men det är oacceptabelt att vi blir direkt motarbetade på det här sättet.
@Linda: På vilket sätt har reglerna ändras så att CSN drar in studiestödet när man kommit halvvägs i uppsatsen? Jag har några terminer kvar till uppsatsskrivandet men kan inte riktigt se hur CSN skulle kunna dra in studiestödet. Hittar heller ingen information. Man gör väl inga kontroller mitt i terminerna? Har jag missuppfattat något?
Nu har jag inte reglerna framför mig men detta är vad som hänt mig (och flera andra har jag hört senare):
Jag registrerade mig på kursen i september och fick beviljat studiestöd 100%. Eftersom vi har 6 månader på oss att skriva klart uppsatsen så skriver vi ju över en terminsgräns. När jag då omregistrerade mig i januari fick jag ett meddelande från CSN om att jag angett felaktig information i min tidigare ansökan. Eftersom vi har 6 månader på oss att skriva klart uppsatsen (ca 27 veckor) och uppsatsen ger 30 hp läser vi enligt CSN:s regler 1,1 hp/vecka vilket motsvarar deltidsstudier. (http://www.csn.se/hogskola/hur-mycket-kan-du-fa/heltid-deltid) Eftersom jag ansökt om att få studiestöd för heltidsstudier blev jag återbetalningsskyldig. Detta löstes genom att jag blev nekad fortsatt studiestöd, då jag redan fått så mycket studiestöd jag varit berättigad till för 30 hp. Från och med januari stod jag därför helt utan inkomst.
Det är ju logiskt egentligen - 30 hp motsvarar en termin. Men jag hade inte kunnat föreställa mig att vi inte var berättigade till studiestöd under hela uppsatsskrivandet och hade inte tänkt så långt, i likhet med de flesta andra har jag insett senare. Eftersom jag gjorde 10 veckor praktik borde jag därför ha skrivit klart uppsatsen på max 10 veckor för att ha rätt till studiestöd under hela perioden. Detta är att jämföra med en person som inte gjort praktik och har ekonomiska möjligheter att klara sig utan studiestöd den resterande perioden, som då får 27 veckor på sig att skriva samma uppsats. Margareta Brattström tycks anse att de veckor man spenderar på praktiken motsvarar tid att sitta i biblioteket men på praktikplatserna förväntas vi att arbeta som jurister och det är ju det vi är där för. Det finns inga möjligheter att sitta på praktikplatsen och jobba på sin uppsats. Visst ger arbetet på en praktikplats värdefull erfarenhet som kan berika uppsatsen, men det kan inte jämföras med hur långt man kan komma på uppsatsen när man bara arbetar med den.
Så mitt tips till dig är att spara pengar så att du har råd att utnyttja hela skrivningstiden. Samtidigt är det verkligen värt att göra praktik, även om det innebär mindre tid till uppsatsen.
Stort tack för ditt svar, Linda!
Märkligt system och, som du skriver, gynnar det inte precis oss som har CSN som primär inkomstkälla. Det får bli att spara pengar till sista terminen med andra ord så att man kan utnyttja hela skrivtiden. Praktik ser jag verkligen som viktigt - mycket mer värt än ett AB på examensarbetet. Betygen spelar ju egentligen nästan bara roll vid första kontakten med arbetslivet.
Ja, jag har ägnat alldeles för mycket tid åt att oroa mig för betyg. Det som tagit mig till mitt jobb som jag älskar är erfarenhet och kontakter, där praktiken var mycket viktig. Betygen var inte så viktiga visade det sig. Lycka till! =)
Frågan var vad ni räknar som "kvalificerat arbete".
Beaktat att nyutexaminerade jurister i offentlig sektor (statlig) enligt Sacos lönestatistik 2010 tjänar 23-24 000 kr/mån borde med "kvalificerat arbete" avses även handläggartjänster, då en ny handläggare på de större myndigheterna har en ingångslön i den storleken. Jurister med renodlade juristjänster (beslutsfattare och dyl) tjänar några tusenlappar till.
Jag ser dock, precis som Ernst, gärna ett förtydligande i denna fråga.
Praktik i slutet av utbildningen är ett korrupt skitsystem där arbetsgivare får gratis arbetskraft levererad och betald av staten. Det hör inte hemma på ett seriöst universitet! Dessutom skapar det ett fångarnas dilemma där studenterna för att hänga med i konkurrensen måste ta dessa gratis-jobb.
Universitet ska bygga på vetenskaplighet, inte vara en lönebidragsorganisation som levererar gratis arbetskraft till myndigheter och kapital!
C-H Hermansson ringde och ville ha tillbaka sin retorik...
lol. Tack 8-)
Jag har inte fått något jobb på över ett år...jag har dessutom sökt jobb som inte kräver kvalifikationer som t.ex. elevassistent,mac donalds,fastighetsskötare mm plus massor med juristjobb och handläggartjänster. Så så mycket är en jur.kand från Stockholms universitet värd.
Linda: Det faktum att 30 hp motsvarar 20 veckors högskolestudier är ju inget som förändras av att universitetet sätter en halvårsgräns i förhållande till betygssättningen. Om universitetet på allvar menar att kursen officiellt pågår under så lång tid ska de ge fler poäng för kursen alternativt inte kalla det för heltidsstudier.
Sen är jag medveten om att man av någon anledning har liberaliserat högskolornas kurssystem utan att göra motsvarande ändring i studiestödets regelverk. Om det är detta som är förklaringen tycker jag ärligt synd om er uppsalastudenter. Jag har redan sett tillräckligt av de problem som orsakas av oskicket att låta terminerna omfatta 27 respektive 33 hp. En del saker var faktiskt bättre förr.
/ Tidigare CSN-handläggare
Nej, det stämmer att 30 hp motsvarar 20 veckors högskolestudier oavsett betygskriterier, vilket ju egentligen är helt logiskt. Det som är förändrat med de nya reglerna är att eftersom det finns en 6 månaders-gräns förespeglas studenterna att tro att kursen pågår under så lång tid och därmed att vi skulle vara berättigade till studiestöd under den perioden, vilket alltså inte stämmer. Jag vet inte hur det var tidigare, antagligen fick studenterna som skrev över en termin samma problem då? I vilket fall är det ett problem som måste lösas, åtminstone borde studenterna informeras om detta.
Skrev själv examensarbete vt 2005 (och en bit in på hösten). Att jag skulle få studiemedel på hösten för sådant jag egentligen skulle klarat på våren kunde jag inte föreställa mig. Jag kan inte hålla med om kritiken mot CSN (som annars är en myndighet som ofta förtjänar kritik) utan tycker att skulden faller i huvudsak på universitetet (som ger dålig information) och studenterna (som inte funderar på vad som är rimligt). Vad gäller praktikfrågan så var det på den tiden (i vart fall på SU) så att den som gjorde praktik istället skrev en 10p-uppsats (nuvarande 15p). Vad man fick för betyg på "praktikdelen" minns jag inte (gjorde inte praktik själv).
Håller med, CSN har inte gjort något fel utan det är universitet som ger studenterna dålig information och omöjliga förutsättningar. Vi får inte längre möjlighet att skriva en 15 p-uppsats om vi gör praktik utan förväntas att skriva 30 hp oavsett om vi gör praktik eller inte.
Som du säger så hade inte jag heller förväntat mig studiestöd om jag skulle ha varit klar terminen innan, men det är detta som är problemet med de nya reglerna. Vi ska skriva 30 hp på 6 månader, med eller utan praktik. Då är det inte längre så långsökt att tro att man ska vara berättigad till studiestöd under den tiden.
Antalet anställda på Skatteverket är cirka 10 300, vilket innebär att man har stora möjligheter att utvecklas inom andra kompetensområden inom t.ex. revision, specialist, processförare, SKB (särskilt kvalificerad beslutsfatare), SBE (skattebrottsenheten). Som nyanställd handläggare har du även möjlighet att redan från början nischa dig inom ett ormåde t.ex. moms, internationell beskattning, aktiebolag, M&A m.m. Nyanställda handläggare på Skatteverket måste ha en jurist- eller ekonomexamen, därmed kvalificerat arbete. Ingångslönen för en nyanställd i Stockholm/Uppsala-regionen ligger på cirka 27 000 (+-1 000).
Skriv ny kommentar