HD:s ordförande: "Innan jag blev justitieråd hade jag ingen erfarenhet från dömande verksamhet"
Högsta domstolens ordförande Marianne Lundius är jurist i tredje generationen – på den kvinnliga linjen.
- Min mormor och mamma hade hemhjälp men det kändes inte riktigt tillåtet när jag var småbarnsmamma utan då skulle man klara allt själv. Jag hoppas att den attityden är på väg bort, säger hon i en stor intervju i tidningen Domkretsen.
I intervjun i det senaste numret av Domkretsen berättar Marianne Lundius om hur hennes dagar på HD ser ut. De administrativa chefsuppgifterna sträcker sig oftast långt in på eftermiddagarna – ofta fram till tre à halv fyra då hon kan börja läsa in sig på målen som domare.
- Om man har en viktig roll måste man vara beredd att arbeta mycket. Jag stiger mestadels upp väldigt tidigt för att hinna allt, säger hon till Domkretsen.
Hon understryker dock att hon ser på sin chefsroll utifrån principen ”prima inter pares” – den främsta bland jämlikar.
- Min uppgift gentemot kollegerna är att med hjälp av kansliorganisationen tillhandahålla en kvalificerad supportfunktion för ledamöternas dömande uppgifter.
Rent generellt anser hon dock att man bör renodla juristrollen inom domstolsväsendet.
- Var och en ska utföra de uppgifter som den är lämpad för och utbildad till. Juristerna ska inte utföra kontorsuppgifter utan dessa sköts lämpligast och bäst av domstolssekreterarna.
Innan Marianne Lundius började på HD för 13 år sedan arbetade hon som advokat med inriktning på främst affärsjuridik och skatterätt i 20 år.
- Jag kom verkligen utifrån och hade ingen erfarenhet av dömande verksamhet förutom tingstjänstgöringen. När jag tillträdde som justitieråd hade jag föga kunskap om domstolens organisation, säger hon till Domkretsen.
FAKTA Marianne Lundius:
Född 1949
Ledamot av HD sedan 1998
Ordförande i HD 2010-
Juris kandidatexamen 1976
Tingstjänstgöring 1976-78
Biträdande jurist och advokat Lagerlöf & Leman Advokatbyrå 1978-1998
Offentliga uppdrag
Vice ordförande i Fideikommissnämnden
Ersättare för ordföranden i Oljekrisnämnden
Ersättare i Prövningsnämnden för stöd till kreditinstitut
Vice ordförande i domarnämnden
Andra uppdrag
Vice ordförande Stockholmsbörsens disciplinnämnd
Vice ordförande Swedsec AB:s disciplinnämnd
Vice ordförande i Aktiemarknadsnämnden
Ledamot i styrelsen för Heijnes stiftelse
Principal i Stiftelsen Stockholms sjukhem
Huvudman i Hjärt-Lungfonden, Svenska Nationalföreningen mot hjärt-och lungsjukdomar
Ordförande i styrelsen för Sven och Lilly Lawskis fond för naturvetenskaplig forskning
Källa: Högsta domstolen
Foto: Scanpix och Högsta domstolen
12 comments
Detta väcker frågan om det är lämpligt att tillsätta domare i högsta instansen när de inte har erfarenheter i dömande verksamhet? Högsta Domstolens huvuduppgift är att skapa vägledning för underdomstolarna, men ibland dyker ett och annat mål upp i HDs tjusiga salar och frågan är om vi kan lita på en dom som avkunnas as en ledamot som Marianne Lundius mot bakgrunden av det hon själv uppger? Fru Lundius utsagor har nu förklarat hur det kunde komma sig att hon, tillsammans med tre andra kvinnliga domare i HD tvärvägrade bevilja mig resning i Mål nr Ö4323-00 trots mycket starka skiljeaktigheter från de två övriga justitieråden. Dagen efter beslutet ringde jag och skällde ut Marianne Lundius efter noter då det gick upp för mig att hon inte hade den blekaste aning om dömande verksamhet. Men ack - min utskällning ägde rum när jag agerade i affekt. Naturligtvis fick fru Lundius en gentlemanna ursäker en tid efteråt - men frågan kvarstår - kan vi ha domare i HD som saknar erfaremhet i dömande verksamhet... var så god jurister få jag se en debatt om detta tack.
Men du, WB. Du har oemotsagd drivit en kampanj gentemot de kvinnor du är dömd för att ha våldtagit sedan 90-talet. Kan du inte lägga upp domen mot dig tillgänglig på nätet så att folk kan läsa den? Om du nu är så säker på att alla kommer att hålla med dig.
F ö så var det bara ett justitieråd som ville bevilja resning avseende samtliga gärningar. Håstad såg inga skäl att bevilja resning avseende fyra av våldtäkterna.
Om du verkligen är åklagare då borde du veta hur man får tag på en dom. Domar som går så långt tillbaka i tiden läggs inte ute på internet men de finns att hämta hos domstolarna. Domar är offentliga i Sverige - det borde du veta (om du är åklagare) - och om du är smart åklagare borde du kunna genomskåda bliuffen i domen, men nu ska jag inte köra någon slags försvarstal här. Jag har skrivit om Marianne Lundius. End of discussion. Ha en trevlig midsommar!
Jodå, problemet är att det kostar pengar att få ut domen. Jag har frågat och det skulle kosta mig 179 kr. Och jag använder mig inte av några "åklagarkontakter" för att gratis få ut en dom som jag inte behöver i mitt arbete. Du har väl domen inscannad antar jag?
Du har visserligen skrivit om Lundius. Men precis som alltid i dina inlägg så kommer ändå ditt ärende upp. Då är det inte irrelevant att jag frågar. Många på internet och annorstädes tycks ha bildat sig en uppfattning av ditt ärende. Men jag har ännu inte stött på någon som har kunnat peka på domen. Eftersom jag inte läst domen har jag inte själv bildat mig någon uppfattning.
Du kan dock få min uppfattning vad gäller en sak. Du skriver om dig själv och använder termen gentlemannamässig. Det är det sista du är. Även om man skulle acceptera din version av vad som hänt. dvs att du lurat de här unga flickorna till sex med dig så är det så långt från gentlemannamässig man kan komma. Du W.B är ingen gentleman!
För att vara en person som inte läst domen och i egenskap av person som aldrig träffat mig tycks du tro att du känner mig. Jag har en sak att säga till dig: Lägg av och sluta bluffa! En riktig åklagare skulle ALDRIG skriva såsom du gör. Du är ingen åklagare. Svenka åklagare är hyfsade personer och de värnar om motpartens integritet. Det gör inte du. Goodbye vem du nu är. Jag bemöter inte fler inslag från dig oavsett hur än provocerande de må vara.
Tycker du att du (enligt din uppfattning om vad som hände) betydde dig gentlemannamässigt mot flickorna som du är dömd för våldtäkt då? Jag har ju inte läst domen så jag kan ju ha missuppfattat dig. Eller så har du blivit missuppfattad i NJA 2006 N 63? Jag tolkar nedanstående citat som att du anfört till ditt försvar att du lurade kvinnorna till sex. Är det gentlemannamässigt?
"Uppgifter lämnade av andra personer visar att W.B. vid den tid som åtalet omfattar var en framgångsrik producent och arrangör i nöjesbranschen som många personer sökte sig till. Denna aspekt liksom det förhållandet att målsägandena kan ha hyst agg till W.B. sedan det visat sig att ingen av dem fått det engagemang som han lovat dem synes hovrätten ha bedömt på ett felaktigt sätt."
I övrigt har jag faktiskt inte uttalat mig om dig som person (tror jag inte iallafall). Oavsett mitt yrke så är det i egenskap av privatperson som jag tilltalar dig här. Men det är bra att du har så hög uppfattning om svenska åklagare.
Hej, jag har domen, vill du ha den på epost, eller vilket internetforum kan man ladda upp den på utan att du måste betala, så som på kriminellt.com där det kostar pengar. det kommer i pdf i så fall.
Hej
Det vore väldigt snällt. Du kan skicka domen till ungaklagare@gmail.com
Det finns så mycket myter kring det fallet och det är ju aldrig fel att bilda sig sin egen uppfattning. Kriminellt.com känns det inte som om jag vill stödja.¨
Nå Billy. Här siktar du fel med din kanon. Lundius är ett av få justitieråd som inte är befläckade av tacksamhetsskuld till något politiskt styrt departement. Hon tillsammans med Stefan Lindskog skrev sig skiljaktiga i HDs s.k. köpedom, dvs avseende skattetillägget och dubbla straff. Båda är advokater och det var enbart dessa som stod upp för Sveriges åtaganden genom Europakonventionen. Att det då skulle vara en nackdel att hon inte har bakgrund som domare har jag svårt att se. Istället står hon för högt juridiskt kunnande och hög integritet. Det kan inte sägas om alla domare precis.
När det gäller domen mot dig så anser nog de flesta jurister som någon gång har läst domen att det är en av modern tids största rättsskandaler. Tingsrättens uttalande om ditt utseende är ju historiskt. I en intervju med Johan Munck i samband med hans pensionering nämnde han just din dom som en sådan där han var tveksam till om han hade dömt rätt. Det säger ju något.
Att Ung_Åklagare inte känner till något om detta säger väl mest om hans kunskapsnivå, men visst är det skrämmande att erfarenheter tydligen inte leder till ökad kunskap inom åklagarkåren. Detta kan bara beklagas. Att denne unge åklagare också har synpunkter på om du är gentleman eller inte föranleder ytterligare funderingar. Visst var det så att du med fagra löften lyckades få sex med unga flickor. Men vem har inte gjort något motsvarande, oberoende av kön. Även kvinnor förskönar både sig själv och sina levnadshistorier och visst kan man ha moraliska synpunkter på detta. Men vad det har med en juridisk debatt att göra har jag svårt att förstå.
Erfarenhet e oviktigt, men jämlikar som arbetat livstid med skatt i jurisdiktionen med världens högsta inkomstskatt och värdens högsta punktskatter/moms, utan att troligen ha höjt rösten en enda gång, mot den perversa socialismen, passar bra var som helst, när som helst och hursomhelst, när det gäller att döma de medborgare som är litet mindre jämlika vilka får bära två offentliganställda på sin rygg när de samtidigt ska producera lika effektivt som en japan.
Eftersom sådana jämlikar höjer aldrig rösten när viktiga rättsfrågor sopas under mattan med ett enkelt avvisande i form av en standardmening.
Bodström hade också passat bra, han som många andra hyllade jurister, snackar foboll och slatan.
Justitiekanslern
Diarienummer:
7024-06-21
Rubrik:
Omfattningen av Justitiekanslerns tillsyn såvitt gäller påstådda fel i en domstol
Beslutsdatum:
2006-11-15
Ärendetyp:
Tillsyn
Justitiekanslerns beslut
Justitiekanslern vidtar inte någon åtgärd i ärendet.
Ärendet
WB har i en anmälan hit begärt att Justitiekanslern skall vidta åtgärder eller rikta kritik mot tre justitieråd med anledning av hur Högsta domstolen har behandlat en ansökan om resning beträffande honom. Han har även ifrågasatt om inte justitieråden har gjort sig skyldiga till grovt tjänstefel.
WB:s anmälan avser Högsta domstolens beslut den 12 oktober 2006 i mål nr Ö 4323-00. I detta mål ansökte WB om resning avseende en dom från Svea hovrätt enligt vilken han dömdes till fem års fängelse för nio våldtäkter och ett försök till våldtäkt (Svea hovrätts, avd. 12, dom den 17 november 1993 i mål nr B 1284-93). Högsta domstolen avslog resningsansökan. Två justitieråd var skiljaktiga, varav den ene ansåg att resningsansökan skulle bifallas i dess helhet och den andre ansåg att ansökan skulle bifallas till viss del.
WB har i anmälan främst riktat kritik mot att de tre justitieråd som utgjorde majoriteten i Högsta domstolens beslut felaktigt utgick ifrån att han redan i en tidigare resningsansökan hade åberopat ett brev som han hade gett in i det nu aktuella målet. WB har härvid anfört att brevet skrevs år 2000 och att det därför inte kunde åberopas i samband med den dessförinnan gjorda resningsansökan, som prövades av Högsta domstolen år 1997.
Justitiekanslerns bedömning
Det finns inte anledning att anta att någon av de anmälda justitieråden har gjort sig skyldig till tjänstefel i samband med prövningen av den aktuella resningsansökan. Någon förundersökning skall därför inte inledas.
Vad sedan gäller frågan om det finns anledning för mig att i min tillsynsverksamhet vidta någon åtgärd med anledning av Högsta domstolens beslut i resningsmålet gör jag följande bedömning.
Enligt sin instruktion (15 § andra stycket) skall Justitiekanslern pröva ett klagomål endast om frågans beskaffenhet ger Justitiekanslern anledning att ta upp saken till prövning. Det innebär att Justitiekanslern - utom vissa särskilda frågor - normalt bara prövar klagomål när det finns anledning att anta att det har förekommit allvarliga brister i rättssäkerheten eller systemfel av något slag. Justitiekanslern uttalar sig vidare i princip inte om de bedömningar som en domstol eller en myndighet har gjort i ett mål eller ett ärende. Sådana bedömningar skall domstolen respektive myndigheten göra självständigt. Vid uppenbara fel anser sig Justitiekanslern ändå kunna inskrida med kritik om det i övrigt finns skäl för det.
Jag konstaterar att det brev som WB hänför sig till i sin anmälan är daterat den 8 augusti 2000 och att det sålunda inte fanns när den tidigare resningsansökningen prövades år 1997. Frågan är då om det ankommer på Justitiekanslern att undersöka om detta innebär att Högsta domstolen bedömde förekomsten av brevet på ett felaktigt sätt i sin resningsprövning.
Det kan tyckas att Justitiekanslern borde kunna kritisera en domstol för det fall det visar sig att den har haft dålig ordning på ett sakförhållande av betydelse i ett mål. Men med en granskning som inriktas på sådana frågor skulle Justitiekanslern komma i sådan närhet av den rent materiella prövningen att domstolarnas självständighet riskerar att trädas för när. Justitiekanslern bör därför inte - utom möjligen i sällsynta undantagsfall - gå in på en granskning av om ett visst sakförhållande har hanterats på ett felaktigt sätt av en domstol. Eventuella fel får åtgärdas inom ramen för den ordinarie processen, eller i ett extraordinärt förfarande.
Det sagda innebär att Justitiekanslern inte bör undersöka om Högsta domstolen bedömde förekomsten av det aktuella brevet på ett felaktigt sätt i sin resningsprövning. Och det innebär i sin tur att Justitiekanslern inte bör pröva WB:s anmälan mot de berörda justitieråden på något annat sätt än som skett genom konstaterandet att någon förundersökning inte skall inledas.
Om WB anser att Högsta domstolens bedömning är felaktig, har han möjlighet att på nytt ansöka om resning och i ansökan redogöra för sina synpunkter på majoritetens skäl såvitt de avser brevet i fråga.
På grund av det anförda föranleder WB:s anmälan hit inte någon åtgärd från min sida.
För det biträde BH lämnat WB i Högsta domstolen fastställs ersättning enligt
rättshjälpslagen till 151 800 kr, varav 141 750 kr för arbete, 1 300 kr för
tidspillan och 8 750 kr för utlägg. I ersättningen ingår mervärdesskatt med
30 360 kr.
trots avslag:
Högsta domstolen har genom beslut den 17 maj 1994, den 29 september
1994, den 21 december 1994, den 13 februari 1995, den 11 juli 1995, den 21
maj 1996, den 12 november 1997, den 12 oktober 2006 och den 5 maj 2008
avslagit resningsansökningar av WB.
http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2010/...
Skriv ny kommentar