Skip to content

”Vi måste våga stå för våra domar - även när Janne Josefsson sticker mikrofonen under våra näsor”

Rättsstatens kvinnor: Anne Ramberg och Mari Heidenborg
Rättsstatens kvinnor: Anne Ramberg och Mari Heidenborg

En minskad auktoritetstro och ett allt snabbare informationssamhälle utgör ett hot mot tilltron till rättsväsendet – om det inte hanteras på rätt sätt av landets domare. Samtidigt har lagstiftaren gett domstolarna allt större maktbefogenheter. Det var två av de frågor som diskuterades av lagmannen Mari Heidenborg och Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg vid det seminarium som anordnades av Stiftelsen Rättsstatens vänner i Linköping i veckan.

Temat för dagen var ”Domaren i rättssamhället – roll, rekrytering och realiteter” utifrån de förändringar som har skett de senaste decennierna.

En stor del av diskussionerna handlade om att domare och domstolar inte får förbli så anonyma som de har varit och att medborgarna, som ytterst har givit domarna sitt förtroende, de facto har rätt att både få information och förklaringar om varför domstolarna dömer som de gör.

- Att vi domare ska klara av att vara självständiga och opartiska är självklart – men vi ska inte bara klara av att vara det utan också att visa att vi faktiskt är det, sa Mari Heidenborg, lagman vid Solna tingsrätt och en de svenska domare som har gått i bräschen för den mediegrupp som domarkåren inrättade för ett antal år sedan.

Mari Heidenborg pekade på framförallt två faktorer som har förändrat domarens roll:

- Den ena frågan handlar om att den gamla auktoritetstron är borta för länge sedan. Det gäller läkare, präster, lärare – och domare. Vi utsätts för mer ifrågasättanden och en allt hårdare granskning. Och det ska vi göra och klara av eftersom vi är makthavare.

- Den andra frågan handlar om det nya informationssamhället. Plötsligt befinner vi oss i en situation där alla och envar kan vara med och väcka opinion och skriva på nätet - där allting går blixtsnabbt och det är en utmaning i sig.

Marie Heidenborg underströk att dessa två företeelser tillsammans sätter stor press på domarkåren att både synas och höras för att klara av att upprätthålla förtroendet för rättsväsendet och ytterst för rättsstaten.

- Vi kan inte tro att det går bra att sitta på våra kammare och skriva domar som bara våra kolleger ska läsa. Vi måste våga stå för våra domar även när Janne Josefsson sticker en mikrofon under näsan på oss. Vi måste också klara av att förklara när till exempel utgången i vissa mål faktiskt handlar om rena lagstiftnings- och bevisfrågor.

-  Det handlar också om att kunna förklara hur viktigt det är att domstolarna ibland måste döma tvärs emot vad den allmänna opinionen tycker. Det har ju bland annat varit en storm mot domstolarna när det gäller sexualbrottsmål och vi kan inte ställa oss vid sidan av den debatten.

Anne Ramberg, som utöver sin roll som generalsekreterare i Advokatsamfundet också är ledamot av domarnämnden, framhöll att domarens roll har förändrats ”drastiskt”.

- Domarens ställning har stärkts och vi har fått en maktförskjutning där domaren har  hamnat alltmer i skärningspunkten mellan politik och juridik. Det har de folkvalda bestämt – inte minst sedan Sveriges inträde i EU. Idag har faktiskt varje svensk domstol kommit att bli en egen liten EU-domstol.

- Om vi bara tittar på vad som händer i USA just nu så ser vi hur Högsta domstolen där ska ta ställning till Barack Obamas sjukvårdsreform där det handlar om att överpröva sådant som har tagits fram på demokratiskt väg av de folkvalda.

Anne Ramberg pekade också på den senaste grundlagsreformen i Sverige som ett konkret exempel på hur politikerna är beredda att avstå sin makt till juristerna.

- Borttagandet av regeringsformens uppenbarhetsrekvisit ställer större krav på domarkåren när det gäller att våga ta ställning. Det räcker alltså inte längre med demokrati och folkstyre – det behövs också domstolar som är bra på att hålla ordning på att detta fungerar som det är tänkt.

Anne Ramberg framhöll att den nya situationen inte bara kommer att ställa nya krav på domarna utan också på hela domstolsorganisationen när det gäller rekrytering och fortbildning.

- Tidigare räckte det med att vara en god generalist. Det gör det inte längre. Nu krävs det allt mer specialisering och om vi ska kunna rekrytera rätt personer till domaryrket så måste vi också kunna erbjuda goda möjligheter till just specialisering.

Anne Ramberg instämde i Mari Heidenborgs tes om att domarna inte bara kan sitta på sina kammare och skriva domar som ska läsas av andra domare.

- Vi måste få mer begripliga domar som alla kan förstå. Det är nödvädnigt för att förtroendet ska kunna upprätthållas.

Ett konkret exempel på att vissa delar av makteliten redan har ett sviktande förtroende för domstolarna är de ymnigt förekommande skiljeförfarandena, anser Anne Ramberg.

- Att så många civilrättsliga tvister avgörs genom skiljeförfarande tycker jag är tråkigt. Det är faktiskt ett  kvitto på att näringslivet inte har tillräckligt förtroende för domstolarna.

Övriga talare på seminariet var:

Thomas Bull, professor vid Uppsala universitet

Eric Bylander, docent vid Uppsala universitet

Kjell-Åke Modeer, professor emeritus vid Lunds universitet

Stefan Wahlberg, chefredaktör för Dagens Juridik (undertecknad)

Moderator var Peter Nobel, jur. dr., före detta diskrimineringsombudsman och expert i FN:s kommitté mot rasdiskriminering.

 

 

Foto: Scanpix

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt