Tingsrätt som hänger ut åtalade på Internet backar
Den enda tingsrätt i landet som hänger ut åtalade på Internet ändrar nu delvis sina rutiner. -Det vore väldigt anmärkningsvärt om detta inte vore tillåtet, hur mycket hemlighetsmakeri ska det bli, säger tingsrättens chef som trots ändrade rutiner försvarar nätpubliceringen.
Som enda tingsrätt i landet publicerar Gotlands tingsrätt, sedan några veckor tillbaka, namn på åtalade personer på sin hemsida. Men nu stoppar tingsrätten sin namnpublicering nästan helt.
- Mitt syfte är inte att hänga ut folk, säger tingsrättens chef Mikael Mellqvist till Hela Gotland.
Från och med nästa vecka kommer namn på åtalade inte längre att nätpubliceras utan listorna kommer endast att tilldelas tingsrättens reception.
- Listorna kommer tills vidare inte att spridas utanför tingshuset, säger Mellqvist till Hela Gotland.
Efter att tingsrättens rutiner uppmärksammats har Datainspektionen beslutat att inleda en tillsyn av domstolen. Detta eftersom listorna på nätet kan strida mot personuppgiftslagen, enligt Katarina Tullstedt, jurist vid Datainspektionen.
- Jag är fundersam över vilka rättsliga grunder tingsrätten har för detta. Det är klart att det kan orsaka personer kallade till rättegångar problem om deras namn publiceras på nätet, och att det är ett intrång i deras integritet, säger Tullstedt till Hela Gotland.
Tingsrätten kommer närmast att få motivera sitt beslut för Datainspektionen, och med vilket lagstöd man publicerar namnen. Domstolen kan sedan föreläggas att sluta publicera namnen, om den fälls av Datainspektionen.
Mellqvist välkomnar myndighetens granskning men försvarar ändå nätpubliceringen. Detta eftersom det enligt honom handlar om offentliga uppgifter.
- Vilket lagstöd finns för motsatsen? Det vore väldigt anmärkningsvärt om detta inte vore tillåtet. Vad blir då nästa steg, hur mycket hemlighetsmakeri ska det bli, säger han till Hela Gotland.
- En inskränkning av en domstols möjligheter att informera om sin verksamhet vore antagligen stridande mot grundläggande värderingar i ett utvecklat demokratiskt samhälle, fortsätter han.
Foto: Jessica Gow / Scanpix
20 comments
Hahahaha, han är förjävla rolig den där lagmannen.
Lagmannen på Gotland är en tragisk figur som nu dessutom blottar sin bottelösa okunnighet. Har han inte hört talas om PUL? Dax att omplacera honom till att sortera gem....om han nu ens duger för denna syssla.
Det är ju lätt att komma med förklenande omdömen om person, men det vore klart intressantare med litet substans. Listorna är alltså offentliga, eller har vi hemliga rättegångar med en billet de cacher? Om någon orkar, så kan man ringa runt till alla tingsrätter och få samma upplysningar. Då sköts saken manuellt, men den får tydligen inte ske digitalt. Varför? Jo, PUL skulle kunna lägga hinder i vägen, men vad säger grundlagen om PUL? Begränsar PUL grundlagen? Det är ju det som är frågan, och vad ryms inom grundlagen? Saken är uppenbarligen inte så enkel!
Vilken grundlag tänker du på?
Grundlagarna står visserligen över PUL, men bara för att grundlagarna finns innebär inte dessa att de går att tillämpa i det här fallet. Det är tex inte troligt att tingsrätten (eller domstolsverket) har utgivningsbevis för sin webbsida.
PUL säger (bla) i korthet att man inte får publicera uppgifter på nätet hur som helst, oavsett om informationen är offentlig eller inte.
Att något är en offentlig uppgift betyder inte att man har rätt att sprida den eller offentliggöra den. Även om man har rätt att sprida uppgiften så betyder det inte att det är tillbörligt att sprida den.
Domarna struntar förvisso överlag i sin ed, men den lyder till en del: "Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå..."
Men nu kunde vi ju stanna redan i första ledet, PUL förhindrar förfarandet.
Det ska bli intressant att höra vad datainspektionen kommer fram till (har inte hunnit titta vad som står i lagtexten).
Men allt är inte juridik - utan det måste finnas sunt förnuft också.
Det är en stor skillnad mellan att offentliggöra namn på uppropslistor inne på lokala tingsrätter och att publicera namn på Internet. Det som publicerats på internet får en global spridning omedelbart och är väldigt svårt att radera. Dessutom blir det omedelbart tillgängligt för alla de som ständigt är uppkopplade mot Internet via sina datorer eller telefoner. Hur roligt är det om någon lägger ut en länk till uppropslistan på facebook. Även om du skulle bli frikänd i rätten skulle du troligtvis aldrig bli frikänd av dina "vänner" på Facebook.
Vid en intresseavvägning mellan skyddet för den enskildes integritet och offentlighetsprincipen kan jag inte hitta några skäl som berättigar att uppropslistorna skall publiceras på Internet
Men nu får man väl ge sig - hur långt ska tramset med PUL och den personliga integriteten gå. Det är offentliga handlingar varför ska dem hållas hemliga.
Y
De ska inte hållas hemliga.
Däremot ska de inte spridas.
Jag har endast angivet den principiella inriktningen enligt vilken en lösning bör finnas utan att ha tagit ställning i sak. Nu torde väl alla känna till vilka tre grundlagar som kan vara aktuella! Det spännande är ju att det kan finnas oförenligheter mellan dessa. Vilken skall få förtur? Intressant! Vi får se vad datainspektionen kommer fram till. Jag håller mig tills dess.
PS. Ovanför grundlagen står EKMR med sin artikel 10! Hur blir det då med PUL i synnerhet?
Även om enskilda har all rätt i världen att ta del av allmänna handlingar (eller i vart fall rätt att göra det i Sverige om det inte finns sekretess för uppgifterna) så innebär inte det att en myndighet på eget bevåg ska sprida alla sina uppgifter. Myndigheternas uppgifter följer av instruktioner m fl föreskrifter och budgetbeslut. Av legaitetsprincipen, RF 1:1 sista st, och saklighetskravet i RF 1:9 följet att myndigheter har att agera inom de uppgifter man givits. Det är svårt att tänka sig att en tingsrätt har till uppgift att sprida namnet på åtalade över hela världen genom Internet.
PUL ger uttryck för liknande tankegångar men då på ett mer EU-inspirerat sätt eftersom den lagen bygger på ett dirketiv från EU. EKMR ger väl förmodligen enskilda yttrandefrihet, inte myndigheter?
Han agerar precis på det sätt som det anges att domare ska göra när de behandlar åtalslistor. Det korrekta sättet återges i prop. 2004/05:131 En modernare rättegång - reformering av processen i allmän domstol anges inledningsvis avseende publicering av videoupptagningar. Där står
CITAT: "Det skulle medföra att uppgifterna (egen redigering: med uppgifter avses uppgifter om åtalade) inte får lämnas ut för spridning utanför domstolen men vara möjliga för allmänheten och massmedia att ta del av i domstolens lokaler." SLUT CITAT
Bra gjort Gotlandsdomaren.
Öh? Va?
Gotlandsdomarens agerande, att dra tillbaka offentliggörandet av namn på åtalade, är ett korrekt agerande.
Ja självklart. Jag trodde att du menade att hans brott var korrekt agerande men fick inte ihop det med citatet.
@Göran Lysen. Vore intressant om du kunde utveckla i vilket avseende PUL skulle stå i konflikt med någon av våra grundlagar. Som redan skrivits innebär inte att en uppgift är offentlig att den också omedelbart får spridas digitalt. Skamstockarna avskaffade vi redan på medeltiden och att man är åtalad är inte liktydigt med att verkligen vara skyldig.
Jag har redan påpekat att jag inte har tagit materiell ställning i saken utan endast påpekat att saken kan vara komplicerad med grundlagar och EKMR.
Förr i tiden så fanns alla handlingar, som var offentliga, i pappersformat och offentliga tilldragelser tvingade var och en att rent fysiskt närvara såsom vid en domstolsförhandling. Detta är nu inte längre fallet pga television och internet. Alla inser att de två senare teknikerna innebär nya faktiska situationer som måste bedömas rättsligt.
Om rättegångssalen är fullsatt, så räcker det inte med att jag står på gatan utanför, ty jag får ändå inte ta del av den offentliga rättegången. En tv-sändning från denna gör oss alla delaktiga i den publika tilldragelsen. I ovannämnda ordval om "uthängning" blir det onekligen så att fler kan se rättegången än blott de som får plats i rättegångssalen vid en tv-sändning - oaktat att alla i princip har rätt att infinna sig. Är det alltså storleken på rättegångssalen som är avgörande för hur många som kan använda sig av rätten att närvara? Globen nästa? Här står alltså rätten för allmänheten att närvara mot den enskildes integritet.
Att tillhandahålla listorna över åtal vid en domstol per webbsida måste anses tjäna allmänintresset och vara mycket bekvämt för att hålla sig à jour med vad som händer vid tingsrätterna, vars verksamhet generellt sett är publik. Hur väger det allmänna intresset mot den enskildes? Här kanske man kan få ledning från artikel 10(2) i EKMR i denna avvägning. PUL är satt att moderera offentlighet och den nya tekniken med nätet, men är dess avvägning korrekt i ett demokratiskt samhälle med öppenhet för det som redan är offentligt? Det är ju det som är frågan.
Är det bara jag som blir mörkrädd. Byråkrater som tydligen inte kan skilja rätt från fel om de inte har en regel någon annan gett dem att följa.
Och Ylva tors: Borde de inte inte i konsekvensens namn ta fram alla offentliga uppgifter i alla myndighetsregister om de vid Gotlands tingsrätt som fattat beslut om detta vansinne och lägga ut uppgifterna på internet!!!! De är ju trots allt OFFENTLIGA???? Och det samma gäller naturligtvis alla offentiga uppgifter om DIG.
Mellqvist är mindre lyckad. Ju. Andra pajasåtgärden på kort tid. Ju. Håller dessutom särdeles trista föreläsningar. Ju.
Tanklöst av lagmannen. Detta är trist och pinsamt. Som regel väntar man sig inte att en domare - och i synnerhet inte en domstolschef - ska utmärka sig genom tanklöshet. Det är ett egenartat resonemang att det skulle vara modernt, och på den grunden försvarligt, att förtala medborgare och andra som finns i landet.
En uppgift om att någon är dömd för ett brott är självfallet offentlig. För vilken jurist som helst - utom möjligen någon lagman här eller där och tyvärr även för den förre generaldirektören för Domstolsverket, som lät sprida till alla anställda i de svenska domstolarna att en namngiven domare hade accepterat ett strafföreläggande för ringa misshandel - är detta inte detsamma som att en uppgift om detta får spridas fritt, alldes oavsett hur sann den är. Det borde inte vara nödvändigt att ens fundera över PUL för att inse det olämpliga i att torgföra uppgifter om vem som är åtalad.
Skriv ny kommentar