Skip to content

Folkrättsexpert om Telia Soneras affärer med diktaturer: De kan ha gjort sig skyldiga till brott

Enligt SVT:s Uppdrag Granskning ska Telia Sonera ha hjälpt diktaturer att spåra, kartlägga och avlyssna människor i oppositionen. Pål Wrange, docent i folkrätt vid Stockholms universitet, menar att företaget skulle kunna ställas till ansvar för brott. 

- Tortyr är ett brott med universell jurisdiktion, säger han.

Telia Soneras företrädare kan ha gjort sig skyldiga till brott genom sitt samarbete med diktaturer, enligt Pål Wrange, docent i folkrätt vid Stockholms universitet.

En fjärdedel av Telia Soneras vinst på 36 miljarder kronor kommer från deras verksamhet i Centralasien och forna Sovjetunionen. Via dotterbolag är företaget verksamt i länder med odemokratiska regimer - som Vitryssland, Uzbekistan och Azerbajdzjan.

Enligt SVT:s Uppdrag Granskning ska Telia Sonera ha hjälpt regimerna i dessa länder att spåra, kartlägga och avlyssna människor i oppositionen. Bland annat ska det ha skett genom att säkerhetstjänsten fått fri tillgång till sms, telefonsamtal och information om var människor befinner sig.

Cecilia Edström, kommunikationsdirektör på Telia Sonera, säger till SVT att hon ser det som ”problematiskt” att tekniken används för att kränka människor.

Men bara för att tekniken kan användas i dåliga syften tycker Cecilia Edström inte att det är skäl nog att inte tillhandahålla möjligheten till mobil kommunikation också i de utpekade länderna.

Pål Wrange, docent och lektor i folkrätt vid Stockholms universitet, säger att Telia Sonera kan ha gjort sig skyldiga till brott och kränkningar av mänskliga rättigheter, om anklagelserna stämmer. 

- Avlyssningen kan i sig utgöra en kränkning av rättigheter. Att avlyssna någon utgör en inskränkning i rätten till privatliv och för sådana inskränkningar måste det finnas goda skäl.

Telia Sonera är dock ingen aktör i folkrättslig mening i och med att de är ett bolag.

Skulle Telia Sonera kunna ställas till svars inför ICC, Internationella brottmålsdomstolen?

- Länderna i fråga, Azerbajdzjan, Vitryssland och Uzbekistan, omfattas inte av Romstadgan så det skulle i så fall krävas att FN:s säkerhetsråd hänskjuter frågan, som de gjorde med Darfur och Libyen.

Men det finns en teoretisk möjlighet, säger Wrange, att företrädare för Telia Sonera skulle kunna ställas till ansvar. Det krävs då att det verkligen medverkat till brott, till exempel genom att göra det möjligt att personer grips för att sedan torteras.

- Då måste man beakta att det är dotterbolagen som agerat och att det kanske inte är sannolikt att Telia Soneras företrädare själva medverkat till brotten.

Det finns även en möjlighet, menar Wrange, att Telia Soneras företrädare skulle kunna ställas till svars för brott i nationell domstol.

- Tortyr, till exempel, är ett brott med universell jurisdiktion, säger han.

Någon som medverkat till tortyr i ett land kan alltså ställas inför rätta i ett annat land. Men även det skulle innebära en kedja med flera länkar som måste falla på plats, menar Wrange.

Det måste i så fall gå att visa att någon verkligen gripits med hjälp av avlyssning eller positionering och därefter torterats.  

- Det kräver en hel del i form av bevisning, säger han.

Det finns också icke-bindande regler som kan bli aktuella, som FN:s relativt nya riktlinjer om företags ansvar att inte kränka mänskliga rättigheter.

- Dessa omfattar inte bara bolaget, utan även dotterbolag, säger Wrange.

 

Foto: Scanpix

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt