Skip to content

Berättelser inifrån Migrationsverket

Recension av Erik Laakso

Miggorna har skrivit och fått sin berättelse berättad på Merit Wagers blogg under många års tid och den här boken är en samlingsvolym av deras berättelser.

Migrationsverkets egna handläggare har i Merit Wager fått en kanal för sin frustration. Det märks på alla de brev och mejl som skickats in, att de saknat den kanalen för sitt uppdrag. Det hade säkert gått att göra den här nästan 500 sidor tjocka boken ännu tjockare med tanke på all den frustration som synliggöra. Det är en nästan ändlös läsning som gör mig alldeles matt av inblicken i ett myndighetsutövande som havererat.

“Miggor” kallar de sig själva. Migrationsverkets handläggare som uppmärksammas i en ny bok av Merit Wager. “Inte svart eller vitt, utan svart och vitt” är titeln.

Godtycklighet, blåögdhet och handläggare i händerna på omdömeslösa chefer och politiker gör enligt boken migrationspolitiken till en sörja av dåliga beslut. De dåliga besluten drabbar blint och gör att varken goda eller dåliga asylskäl egentligen spelar någon större roll i slutändan. Personer med goda skäl att få stanna i Sverige får inte göra det och personer som kommer under uppenbarligen falska premisser får sina uppehållstillstånd. Det är både svart och vitt men det är ogörligt att objektivt säga vad som är vad vid en ytlig betraktelse.

Förordet är skrivet av ledamoten i FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, Krister Thelin. Han skriver att Migrationsverket antingen driver en linje som inte har stöd hos regeringen, eller så speglar linjen en blåögdhet som är regeringens vilja - “båda alternativen är lika illa”.

Tidigare överdirektören vid Migrationsverket, Lars-Gunnar Lundh skriver i efterordet att texterna i den här boken kommer påverka utvecklingen av svensk migrationspolitik. Det instämmer jag i.

Alla politiker, jurister, debattörer, chefer och samhällsmedborgare som vill debattera och diskutera migrationspolitik är skyldiga att läsa den här boken. Jag går så långt att jag säger att den som inte läst de här texterna, har inte skaffat sig rätten att ha några åsikter om den svenska migrationspolitiken. Jag kan garantera att de som är emot invandrare och invandring har oerhört bra koll på migrationshaveriet i svensk politik. De kommer läsa boken och använda Migrationsverkets handläggning som argument emot en human flyktingpolitik. Alla vi som vill se en human och fungerande migrationspolitik är därför skyldiga att med öppna ögon se verkligheten som den ser ut. Bara då går det att göra något åt det.

Jag tror att Merit Wager skulle göra många en tjänst om hon gav ut boken i ett något mer komprimerat format. 500 sidor maktlöshet tar andan ur läsaren. Det är lätt att ge upp och göra något roligare. För att inte någon ska kunna skaffa sig en okunskapens undanflykt kanske en 120 sidig snabbgenomgång skulle göra tricket.

För dig som har eller vill skaffa dig en åsikt om svensk migrationspolitik och som är beredd att brottas med dina förutfattade meningar rekommenderar jag att skaffa den här boken omgående.

Erik Laakso

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

8 comments

Kan inte annat än hålla med föregående recensent! Boken MÅSTE läsas av alla som anser sig ha en förment klar uppfattning om den svenska asyl- och migrationspolitiken. Är det några som har fördomar om invandringen så är det dessa.
Själv har jag kämpat sedan slutet på 80-talet med att nå ut och bekämpa fördomar och okunskap i ämnet. Men i augusti 1998 ansågs jag av min arbetsgivare inte ha "rätt värdegrund" och fick på rent olagliga grunder omedelbart sparken från mitt jobb som kanslichef - bara för att jag hade redogjorde i en insändare för vad den förda migrationpolitiken resulterat i och kommer resultera i. Alltså inte ett ord av insändaren var mina egna utan hämtade från social forskning, kriminal- och social statistik, dåvarande Statens Invandrarverkets (SiV) egen statistik, "Argusrapporten dec 2000", Statens Offentliga utredningar (SOU:) och andra kritiska och etablerade samhällsforskare, som sett vartåt det lutade.
Sedan dess har jag inte lyckat få ett nytt jobb, utan blev utsatt för yrkesförbud men nu är jag ändå pensionerad och kan bara säga - "Vad var det jag sa?" Just detta är precis vad allt fler svenskar och gamla invandrare uttalar idag - vad var det vi sa!
Svenskarna har aldrig varit emot att hjälpa de som verkligen behövt vår hjälp och vårt bistånd. Men att vara kritisk och protestera mot insläppet av rena välfärdssökare, vilket också lett till en oacceptabel ökning av grov kriminalitet och gängbildning, är varken främlingsfientligt, rasistisk eller islamofobiskt på något sätt.
När ska t ex majoriteten av våra journalister, redaktörer och det invandringspositiva etablissemanget börja inse detta?
Jag vill också rekommendera läsarna att skaffa sig boken "MAFFIAKRIG - Nio avrättade män och staden de levde i". En rapport av kriminalreportrarna vid SDS, Tobias Barkman och Joakim Palmkvist.
Den boken bekräftar också på ett övertygande sätt konsekvenserna av den fullständigt vansinniga och ansvarslösa migrationspolitiken som Sverige uppenbarligen är ensam om, inte minst inom EU:s alla medlemsländer.

Vad som är beklämmande i denna problematik verkar vara att politisk värdegrund i Sverige är motstridig till att vilja ställa upp kraftigare riktlinjer för invandrarpolitik, då politikerna verkar tro att det viktigaste är att mäta många röster och inte själva budskapet i deras politiska värdegrund eller finna en realistisk gångbar åtgärd åt ett dysfunktionellt system. Vem ska man som politker lyssna till om inte de fackmän som inom sitt paradigm kan se och upptäcka svagheter och brister som trodligen kommer resultera i implosion av svensk välfärd. Efterlyser krafttag åt att få våra politiker att utveckla lite ryggrad... så att denna art återgår till att kunna kalla sig däggdjur igen.

Det är ju inte få jurister som bidrar till det här förbannade vansinnet. Det är väl som vanligt kortsiktig egen vinning som ni önskar.
Fan ta er landsförrädare!

Jo, visst, så har invandringen blivit en välavlönad och mycket lönande men kostsam industri. I dagarna meddelas att Sveriges sociala trygghetssystem sjunkit till under genomsnittet i OECD-länderna och detta från att ha varit i topp för några år sedan. Vad kan detta bero på? Inte tror jag att det BARA kan bero på den finansiella krisen. Om inte av annat, så har regeringen egen ekonomiska utredare vid Växjö universitet, ekonomiprofessor Jan Ekberg varnat, att sedan slutet av 80-talet går allt mera av de värden som invandrarna skapat till dem själva, men med tiden har dessa kostnader ökat och blivit mer och mer en kännbar kostnad för staten, alltså för skattebetalarna. Den "rättvisa" omfördelningen av samhällets resurser börja att allt mer halta.

Denna bok tillsammans med Julia Caesars "Världsmästarna" är böcker som absolut måste läsas om man har för dålig kunskap om svensk migrationspolitik, dvs tror på vad majoriteten av politiker och media med hjälp av stora resurser försöker intala oss.

Tack David för din kommentar och jag kan inte annat än hålla med och som sagt har läst båda böckerna, dessutom Julia Caesars andra bok "Fler ministrar borde gråta - Tjugoen oönskade krönikor".
Den kan också varmt rekommenderas i sammanhanget.

Trots hög arbetslöshet så fortsätter regeringen att ihärdigt propagera för att vi behöver en arbetskraftsinvandring.(Invandring) Jag vet exakt varför. De vill ha en underklass av rang, inte bara arbetslösa som finns här utan de ökar på den skaran med invandrare som per automatik blir arbetslösa, få får jobb. Vad återstår då? Jo alla sätts i arbetsmarknadsåtgärden Fas 3 som ingår i Jobb och Utvecklingsgarantin på landets arbetsförmedlingar. Alla arbetslösa blir satta hos anordnare som "tar hand om" dem och så "generöst" låter dem arbeta på sina små ersättningar för någon lön kommer de inte att få. Arbetsgivarna däremot täljer guld med täljknivar då de blir RUNDLIGEN ersatta för att de bemödar sig över dessa arbetslösa oavsett varifrån de kommer.
Med andra ord, vi får en slags slavarbetsklass.

Låter mycket trovärdigt! Jag har en nära släkting till min fru, som är ensamstående med två minderåriga barn som fortfarande går i skolan. Hon är ursprungligen från Sydostasien och har bott, vuxit upp och arbetat i Sverige de senaste 40 åren men har nu blivit arbetslös - efter 30 år på samma medicinska företag i Skåne, för att detta skulle flytta till ett låglöneland och därför sade upp hela sin personal.
Denna kvinna, nu 53 år gammal, har av Arbetsförmedlingen blivit uppmanad att söka arbete hos Försvaret (!) för att utbilda/omskola sig till svensk soldat för tjänstgöring i Afghanistan!
Detta om något visar hur desperat myndigheter och politiker handlar idag. Utan hänsyn till vare sig ålder, bakgrund eller social situation så ska de arbetslös bort ur statistiken - särskilt inför ett kommande val!

En annan liknande och otrolig historia utspelade sig på min hustrus arbetsplats för något år sedan. En kvinna, kontorsanställd, snart 65 år, blev uppsagd p.g.a "arbetsbrist". Hon blev, för att få behålla sina A-kassa, satt under vinterhalvåret att sortera sopor utomhus på kommunens miljöstation! Vi frågade oss, varför hon inte hade kunnat få förtida pension från företaget när hon var så nära 65 år?
Det om något visar också hur desperata våra arbetsförmedlande myndigheter och politiker är idag.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.