Skip to content

"Har vi inte kommit längre?"

Imorgon är det tio år sedan hedersmordet på Fadime Sahindal.

Jan Hammarlund sjöng om Fadime
Björn Lindgren från Grön ungdom talade om hedersrelaterat våld och om hur folk i
Hedersförtryck måste finnas med i lärarutbildningen. Skolan ska kunna vara en fr
Ulrika Karlsson, Riksdagledamot (M) talade om Fadime och hennes mod.
Under torsdagskvällen pågick manifestationen mot hedersrelaterat våld på Central
” Tara Twana, Kommunfullmäktige (S) talade om vikten i att prata klarspråk. Vi m
Gabriel Wikström, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU) kräver att de

Runt om i landet uppmärksammas årsdagen med manifestationer, talarstafetter och i Uppsala invigs Fadimes park. Men hur mycket har egentligen förändrats under dessa tio år?

Farman Sediq är utbildningsansvarig på Elektra, Fryshuset, och arbetar mot hedersrelaterat våld. Han tror att den mediala uppmärksamheten kring hederskulturen ger många som lever i förtryck mod att träda fram.

Själv var han 16 år då Fadime mördades. Han kände henne inte, men minns att hans lärare ville diskutera händelsen och att han och hans vänner bara flinade åt det hela.

Sedan dess har hans attityd mot hederskulturen förändrats. 2006 kom han i kontakt med Fryshuset. Han och två kompisar var där för att ”prata lite”. Men samtalen blev djupare än han hade väntat sig och fick honom att rannsaka sig själv och sin situation.

– Det satte igång en process och jag insåg att det fanns delar av min kultur som inte stämde överens med de mänskliga rättigheterna och att det var någonting jag måste jobba med. Man får börja med sig själv.

Har det skett några förändringar i kampen mot hedersrelaterat våld under de senaste tio åren?

– Rent generellt har vi mycket bättre kunskap nu, än för tio år sedan, säger Farman.
Han anser att det finns en större medvetenhet kring problemet i dag.

– Men det som fortfarande står stilla är kunskapen om hur vi ska jobba mot problemet i vardagen. När det gäller den saken tycker jag inte att vi har kommit så mycket längre alls.

Farman önskar att fler jurister och poliser var speciellt insatta i denna typ av brott.

– Jag tycker att varje lokal polisstation borde ha någon som är expert på sådana frågor.
Dessutom tycker han att det borde vara en obligatorisk del i alla juristutbildningar.

Under torsdagskvällen pågick en manifestation i Fadimes ära vid Centralstationen i Stockholm.
Manifestationen arrangerades av riksföreningen GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime. Under kvällen talade en rad politiker och sakkunniga.

– Vi har samlats för att hedra den här vackra och modiga kvinnans minne. Fadime var en röst och ett ansikte för alla de i vårt land som lever i förtryck, sade Ulrika Karlsson (M).
I sitt tal uppmanade hon kommunerna runt om i landet att göra egna handlingsplaner för att arbeta mot det hedersrelaterade våldet.

Tara Twana (S) berättade om hur hon intervjuades av Uppdrag granskning dagen efter Fadimes död. Hon fick frågan ”Vad kan vi göra för att förhindra att detta händer igen?”.
– Mitt svar är sorgligt nog fortfarande detsamma. Och som politiker gör det mig både orolig och upprörd. Har vi inte kommit längre på alla dessa år?

Tara Twana efterlyste i sitt tal en modigare diskussion och ett gemensamt begrepp för denna typ av våld och övergrepp.

Inger Stark (V) var tydlig i sitt budskap. Hon menar att religiösa friskolor är ett stort problem i sammanhanget:

– Stäng dem omedelbart!

Hon talade också om lagändringen rörande aga som infördes i Sverige 1979.

– Den gäller för alla och vi måste se till att den efterlevs.

Susanna Naamani från Systerjouren och tjejjouren Somaya förtydligade i sitt tal att hedersreltaterat våld är könlöst, ålderslöst, religionslöst och geografilöst.

– Vi ser tydligt att hedersrelaterat våld måste lagföras som en brottslig handling, och det snart.


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt