Skip to content

Små nyanser avslöjar osäkert vittne

Ett vittne som svarar fel på en fråga kan bli extra trevligt. Orden blir varmare och småskratten fler. Den som är tvärsaker på sin sak blir kyligare och använder uttryck som förknippas med makt och status.

Nu har forskarna hittat ett nytt sätt att avgöra om ett vittne minns rätt - eller fel.

Det går i viss utsträckning att skilja en korrekt vittnesutsaga från en felaktig, hävdar professor Torun Lindholm vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Det handlar ”bara” om att lyssna till orden.

I två olika studier har hon, tillsammans med forskare från Lunds universitet, lyckats visa att det finns en tydlig skillnad mellan vilka uttryck som används i en sann vittnesutsaga, respektive i en felaktig.

- Den som inte är helt säker på svaret i en fråga, använder fler utfyllnadsord och fler positiva uttryck som är kopplade till värme, berättar hon.

Sedan tidigare är det känt att den som talarsanning är mer detaljrik i fråga om känslor och sinnesupplevelser, jämfört med den som ljuger.

Torun Lindholm. Foto: Orasis Foto/MÅ

Hur skiljer man på rätt och fel, när det inte handlar om en medveten lögn? Det kan ju faktiskt vara minnet som spelar vittnet ett spratt?

- I vår studie utgick vi från tidigare forskning som visar att människor känner sig osäkra när de svarar fel på en fråga, förklarar Torun Lindholm.

Forskarna har lyckats konstatera att det, när ett vittnes minne inte är korrekt, finns fler uttryck för osäkerhet mellan orden. De ofyllda pauserna kommer tätare, liksom utfyllnadsorden som ”eh”, ”alltså”, ”typ” och ”liksom”. Dessutom förminskar vittnet ofta sitt påstående genom att klämma in ett ”kanske” eller ”ganska” lite här och där.

Att inte vara hundra procent säker på svaret, kan också innebära att vittnet känner sig lite dum, inkompetent och tappar i status. För att kompensera de underlägsna känslorna försöker personen framstå som mysig, varm och positiv. Och pratar därefter.

- Orden som uttalas när man säger fel ligger nära orden som används i samband med värme och trevlighet. Så fungerar det inte när utsagan är korrekt.

Om berättelsen tvärtom överensstämmer med verkligheten, höjs istället vittnets känsla av status. De uttryck som används befinner sig då i samma kontext som ord som förknippas med intelligens, makt och kompetens.

Efter att ha intervjuat ett 80-tal personer har Torun Lindholm haft en bank av korrekta och felaktiga uttalanden att utgå från. Berättelserna har sedan transkriberats och bearbetats i en databas med miljontals olika uttryck, skattade utifrån vad de förmedlar av till exempel värme och kompetens.

- Därefter har vi mätt avståndet mellan orden som används i vittnesutsagorna till dem som finns i databasen, och på så vis kunnat dra en slutsats, förklarar hon.

En pilotstudie som Torun Lindholm genomförde för några år sedan visar att det är oerhört svårt att avgöra om ett vittne talar sanning eller inte, även för de som var vana vid situationen. Representanter från polisen, domare och ”vanligt folk” deltog i undersökningen och fick gör bedömningar utifrån både muntliga uttalande och nedskrivna vittnesmål. Det gick sådär.

- De som var bäst var poliserna, troligtvis för att de har mer träning. De möter en stor variation av vittnesutsagor i sin vardag och får oftare feedback direkt på sina bedömningar.

Domarna visade däremot inte mycket bättre urskiljningsförmåga än andra människor. Något som forskaren tror beror på att de inte är vana vid att träffa vittnen i ett inledande stadium av en utredning. De personer domare vanligtvis möter i rätten är det som är ”bra” och vars vittnesmål håller för en rättslig prövning.

- Däremot hade samtliga grupper lättare att avgöra sanningshalten, om utsagan var nedskriven och de kunde läsa sig till vad som hade sagts, berättar Torun Lindholm.

I rättsprocesser där vittnen spelar en avgörande roll för utgången, kan det finnas en poäng att transkribera utsagorna för en närmare analys, tror forskaren. Då finns också möjligheten att titta närmare på vilka ord ett vittne har valt för att beskriva vad han eller hon har sett och hört.

- Det skulle kunna vara ett sätt att använda våra forskningsresultat i verkliga livet.

Text: Lotta Engelbrektsson
Bild: Lotta Jarlsdotter

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt