Lagman till attack mot Alexander Bard
Mikael Mellqvist, lagman vid Gotlands tingsrätt, kritiserar artisten Alexander Bard för att ha bagatelliserat narkotikamissbruk. ”Sluta för fan”, skriver han i ett blogginlägg.
Lagmannen Mellqvist bloggar sedan i september i år för tidningen Hela Gotland. I ett inlägg från i tisdags skriver Mellqvist att han blir arg och ledsen vid möten med unga människor som är fast i narkotikaträsket. I samma inlägg kritiserar han artisten och Idoljurymedlemmen Alexander Bard:
”Förbannad blir jag när kändisar som Alexander ”man-får-vara-hur-ful-och-dum-som-helst-och-ändå-vara-med-i-TV” Bard från djupet av sin visdom (alltså inte särskilt djupt) uttalar sig om att ”narkotika är väl inte så farligt”. Då vill jag säga. Sluta för fan!”, skriver han i sin blogg."
I inlägget uppmanar han även ungdomar som använder droger att sluta.
”Det är inte bara så att man tappar tänderna och håret, får gulsot, gonorré och aids, pissar och skiter på sig dagligen. Det är små besvär på vägen men inte någon slutstation. Slutstationen heter döden”, skriver Mellqvist.
Mellqvist uppmanar inte bara ungdomar som använder droger att sluta utan även människorna i dess omgivning att säga ifrån.
”Det är inte OK att smarta, roliga, vackra unga människor tillåts bli dumma, elaka, fula. Det är inte OK att inte lägga sig i. Det är inte OK att inte säga ifrån. Det är inte OK att ”vi” låter ”dom” hålla på”.
Bild: Leif R Jansson/Scanpix
29 comments
Det står ju Lagmannen Mellqvist fritt att uttala sig precis som att Alexander Bard också har den rätten.
Personligen så anser jag att individer får göra vad dom vill med sina kroppar och med det har inte staten ett dugg med att göra.
Hade det endast påverkat individen hade jag varit beredd att hålla med dig. Problemet som jag ser här är att samhället i stort påverkas och att det är jag som skattebetalare som får ansvara för konsekvenserna.
Det du bör propagera för då är ju förbud mot tobak och alkohol och legalisering av cannabis.
Men du förväntar dig att staten (d.v.s. vi andra) "har ett dugg med att göra" att betala dessa individers sjukhuskostnader och kostnaderna för de brott de ev. begår under narkotikapåverkan, antar jag?
Lagmannen har kanske inte reflekterat över hur pass överensstämmande ett förbud mot bruk av narkotika är med principen om den egna rättssfären. Resten kan man få tycka vad man vill om - även rysk roulette ska tydligen vara ganska spännande och kul.
Självklart. Det är ju absolut inga samhällskostnader förenade med narkotika, så varför skulle staten ha något att säga om saken? Sen brukar ju narkotikapåverkade människor heller inte ha någon som helst inverkan på andra människor, som t.ex. sina egna barn, sin arbetsgivare eller övriga medmänniskor.
Bra sagt!
Jag antar att du försökte vara ironisk. Vi kan dock med säkerhet säga att kriminaliseringen kostar betydligt mer för samhället än vad legaliserat bruk skulle göra. En kriminalisering medför massiva kostnader för domstolar, kriminalvård och polis. Behandlingsåtgärder är i regel inte frivilliga, utan tvångsåtgärder vars kostnader i stor utsträckning skulle undvikas om narkotika vore lagligt. Vi har även stora alternativkostnader i form av uteblivna skatteintäkter för staten. Lägre prisnivå skulle även minska annan kriminalitet när inte samma behov för finansiering av eget missbruk skulle föreligga.
Man kan tänka sig att bruk skulle öka vid en legalisering och att detta skulle leda till större kostnader i frivilliga vårdprogram, mindre folk som arbetar m.m. Dessa kostnader skulle knappast vara större än de besparingar och vinster som en legalisering skulle ge. Vi ser även i t.e.x Portugal att bruk inte ökade när man avkriminaliserade innehav för eget bruk.
Vad som då kvarstår är moral som enda argument.
Har staten rätt att använda sitt våldsmonopol mot individer som inte skadar andra?
Skall staten ha rätt att bestämma vad individer gör med sina egna kroppar?
Är det statens uppgift att uppfostra medborgare efter sina egna subjektiva värderingar?
"Vi kan dock med säkerhet säga att kriminaliseringen kostar betydligt mer för samhället än vad legaliserat bruk skulle göra."
Har du något att belägga detta påstående med? Vi har "massiva kostnader" för att ta hand om alla brottslingar redan idag. Tänk på alla häkten, polisen, domstolarna, fängelserna. Här finns massor av pengar att spara!
Det var exakt detta ja sa. Att nuvarande repressive system kostar enorma summor. Något som en avkriminalisering skulle lösa.
Missbruk utav illegala substanser har dock inget direkt offer förutom den person som utför brottet. Det är alltså ett offerlöst brott som enbart är olagligt för att vissa människor inte tycker att andra ska få göra detta med sina egna kroppar.
Om du inte anser att det är offerlöst utan hävdar att det finns sjuvårdskostnader som tillkommer så har jag två direkta invädningar:
1. Kriget mot narkotikan kostar mångdubbelt mer än att ta hand om de som brukar narkotikan.
2. Det finns massvis med andra saker som människor gör mot sig själva som också kostar samhället pengar. Varför inte illegalisera allt från idrott (skador från idrott är legio) till fet mat då också?
På grund utav vissa människors åsikter så tar vi alltså enorma kostnader i form utav mänskligt lidande och ekonomisk skada. Jag anser inte att detta är försvarbart längre. En nykter drogpolitik baserar sig inte på våldsanvändning för att få bort problemet.
Fakta och belägg är bra, vänligen se nedan:
http://www.parl.gc.ca/Content/SEN/Committee/371/ille/rep/summary-e.htm
kanadensiska senatens kommitté visar att det inte finns någon koppling mellan cannabis och våld
http://news.bbc.co.uk/2/shared/bsp/hi/pdfs/31_07_06_drugsreport.pdf
Brittiska parlamentets arbetsgrupp visar att cannabis är mindre farligt än både alkohol och tobak
http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=portugal-drug-decrimina...
Scientific American rapporterar om de positiva effekterna av avkriminaliseringen i Portugal
http://www.globalcommissionondrugs.org/Report
Kofi Annan, Javier Solana, Richard Branson m.fl. visar hur kriget mot droger skapar stora kostnader och förstör människoliv
Bra sagt, kostnaderna för samhället skenar idag pgr av att det är kriminaliserat.
Vi skulle även slippa många stölder,rån,inbrott,häleri och annat smått och gott som polisen idag alltid saknar spaningsuppslag på.
Ja, allt är en fråga om graden av frihet. Friheten är otvivelaktigen dyr.
Sicken stolle!
Oj! Det känns som om Bards argumentation i denna fråga är ett par hundra gånger vassare. Att en lagman uttalar sig så okunnigt och direkt plumpt känns ju bara pinsamt. Mellqvists kontakt med substanser av olika slag är med största sannolikhet väldigt ensidig.
Känns som hans enda kontakt med droger är limm och stora mängder av det.
Men nu var jag elak...
Skönt med någon som talar klarspråk om Bard.
Lagman Mellqvists uttalande är helt korrekt. Bard visar ett fruktansvärt dåligt omdöme när han sitter i tv och säger detta. Bard saknar total verlighetsanknytning. Till SVT och TV-4 kan jag bara säga, även om Bard är medial som person, sparka ut honom från svenkt media innan han ställer till med ytterligare problem för våra svenska ungdomar.
Paternalismen högsta ämbete verkar Mellqvist ha. Att konsekvenserna av drogmissbruk är hemska är vi rörande överens om, men märk väl att inget, absolut inget, säger Mellqvist om hur missbruket ska minskas, bara att det ska vara förbjudet. Det är som att soppa skit under mattan. Om Mellqvist ändå kunde vända på lite stenar och se nya vägar till minskat missbruk, men nejdå, den rätta vägen är förnekelsen. Suck.
Paternalismen högsta ämbete verkar Mellqvist ha. Att konsekvenserna av drogmissbruk är hemska är vi rörande överens om, men märk väl att inget, absolut inget, säger Mellqvist om hur missbruket ska minskas, bara att det ska vara förbjudet. Det är som att soppa skit under mattan. Om Mellqvist ändå kunde vända på lite stenar och se nya vägar till minskat missbruk, men nejdå, den rätta vägen är förnekelsen. Suck.
Suck, ja det är väl den vettigaste kommentaren till dig...
Bertil, jag förklarar varför jag suckar...kan du förklara varför du suckar, för jag antar att det var för min kommentar.
"Att konsekvenserna av drogmissbruk är hemska är vi rörande överens om".
Problemet är att det endast är någon promille av de, som använder droger som fastnar i det som i vanligt språkbruk skulle betecknas "missbruk". Dessa individer tvingas även att hålla sig gömda för att undvika drakoniska straff och får således inte behandling. Dagens behandlingshem är inte i huvudsak institutioner för individer med problem, utan fylls med brukare eftersom allt användande av narkotikaklassade preparat benämns "missbruk". Drogproblemet skapades först på 50-talet för att motverka influenser från bland annat en lössläppt jazzkultur på ungdomar. Sedan har galenskapen ökat från varje år. I början av 80-talet var det praxis med åtalsunderlåtelse för en veckas bruk av cannabis eller runt 10 g amfetamin (100 tabletter). Idag bygger stora delar av polisen verksamhet på att (utan skälig misstanke) utföra urinprover och trakassera folk som är ute på helgerna. Det har spårat ur. Det är dags att ta ett steg tillbaka och fråga sig vad man håller på med och varför.
Bertil, de drygt 500 000 människor som TV3 i programmet Sanning och konsekvens påstår är missbrukare och i behov av vård är enligt dig inte det och om jag förstår dig rätt missbrukare på grund av kriminaliseringen. Men ponera att vi legaliserade ringa innehav för personligt bruk. Det skulle öppna upp marknaden för droger, men vad skulle få människor att avstå från dem eller åtminstone använda dem i sådan omfattning att de inte vållade skador för varken de själva och andra? Hur en liberaliseringen av narkotikainnehav inte till rysk roulette för våra unga? Ge mig argumenten så kan vi ha en suckfri debatt om droger.
Jag vill rikta kritik mot Dagens Juridik för hur de använder begreppet narkotikamissbruk istället för narkotikabruk, som rimligtvis var det Bard åsyftade. Det är så trött att inte bruket synbart finns som begrepp i den svenska debatten.
Juridiskt existerar inte bruk.
Det är sorgligt att debatten kring droger i Sverige fortfarande är så infekterad av känslor, och att argument så ofta tycks framföras utan egentliga belägg. Detta märks även inom narkotikapolitiken. I SOU 2000:126 s. 308 ("Vägvalet - den narkotikapolitiska utmaningen") kan man exempelvis läsa det häpnadsväckande stycket: "Narkotikakommissionen har inte tagit ställning till den kriminologiska och den mer övergripande samhällsvetenskapliga forskningen med anknytning till narkotikamissbruk och narkotikapolitik.", men utredarna understryker i nästa andetag den "generella" vikten av att ta till sig forskning. Det är väldigt intressant att en statlig utredning om narkotikapolitik inte tar till forskningen på området, och det kan möjligen förklaras av att just narkotikapolitiken har blivit någonting fixerat i Sverige: Vi har haft visionen om nolltolerans sedan 70-talet. Vi har drivit en "hård" linje sedan dess. Vi har till och med slagit oss för bröstet och kallat det för "The Swedish Model" för vi anser att modellen är framgångsrik... Men faktium är att mycket forskning pekar i motsatt riktning. Vi kommer troligtvis att vara det sista skandinaviska landet som överger nolltolerans-målet till förmån för mer pragmatiska lösningar, och det beror på att den allmänna inställningen i Sverige är att all droganvändning i Sverige är ondskefull, och ont skall med ont bedrivas. Detta anses så självklart att vi inte ens behöver forskare som uttalar sig.
All droganvändning förstör inte människors liv. Väldigt få som röker en joint blir heroinmissbrukare, eller ens cannabismissbrukare. På många sätt är det missledande att klumpa ihop alla "droger" i en enda grupp och säga "droger är dåligt". Vad vi behöver i Sverige är en betydligt mer nyanserad debatt. Det skulle förhoppningsvis leda till ett politiskt klimat som uppmuntrar argument från alla håll, och inte bara från "nolltolerans"-förespråkarna.
Jag misstänker att Lagmannens kraftfulla reaktion mot Bards uttalande kan bero på att domstolsväsendet i första hand kommer i kontakt med droganvändning då det redan har gått för långt och förstört livet för brukarna. Bard kan emellertid ha uttalat sig om droganvändning i stort, och visst: Ur det perspektivet kan det ligga någonting i vad han säger. Det är inte ett så väldigt stort problem, även om Svenskarna ser det som ett enormt sådant. Här det är viktigt att kunna förstå varandras perspektiv och inte bara konstatera att "droger är onda". Framför allt gäller det att bemöta argument med SAKLIGA motargument. Något jag knappast anser att lagmannen i artikeln kan sägas göra.
det är lätt att snacka eller hur? Det tycks mig som att ni som skriver här inte har så mycket erfarenhet av ämnet. Jovisst vissa har tur andra inte. Jag hade tur men jag vet många som inte hade det. Säg till någons mamma, någons dotter, sambo, farfar...: jäkla otur du att han/hon fick missbruks problem o dog, men det var ju hans/hennes eget val!
Och så har vi det där mef bruk o missbruk, kommer att tänka på någon jag kände som rödbrusig o vajande med etanolstanken hängande runt sig säger: " Nä, jag e inte full, jag har imga alkohol problem, jag har bara tagit ett par öl!"... Det gjorde han allt för ofta och inte bara det. Det handlar inte bara om pengar det handlar om mänsklikt lidande. Vem betalar teraupeften som den anhöriga måste gå till? Och när gränsen för bruk överskridits men en vuxen inte vill inse det o de som är nära far illa? Och barnen som förtjänar nyktra o klartänkta ansvarsfulla buxna ?!?! Säg till dom: nä, pappa o mamma är lite tröga o fnittriga o rödögda just nu för dom har bara rökt på lite, i morn är dom normala igen! ( fast då har dom antagligen glömt vad de sagt eller lovat just nu) Jo, för så är det! Ingen människa är en ö, brukar man säga.Tänk på det!
Skriv ny kommentar