Skip to content

Riksdagsledamot vill förnya avtalslagen

Christina Rambergs arbete med Avtalslagen 2010 har inspirerat Valter Mutt (MP) att föreslå en uppdatering av den snart sekelgamla avtalslagen.

Valter Mutt föreslår i en motion till riksdagen att avtalslagen från 1915 ska förnyas.

- Att en så här gammal lag tenderar att bli alltmer dysfunktionell i mötet med vår tids verklighet behöver man ju emellertid inte vara lagfaren för att inse och därför har jag motionerat om att vi, i likhet med många med oss jämförbara länder, borde genomföra en uppdatering, säger Mutt.

- Christina Ramberg och hennes "Avtalslagen 2010" hör definitivt till dem som inspirerat mig till denna motion.

Mutt skriver i motionen att avtalslagen är "tillkommen i ett helt annat samhälle än dagens, med radikalt annorlunda livsmönster och yrkesidentiteter än de som präglar det 21:a århundradet. En så åldrig lag innebär dels att den är skriven på ett understundom svårbegripligt språk och dels att det ofta saknas kodifiering av det som numera utgör gällande praxis".

- Jag blir jätteglad, säger Christina Ramberg, som inte aktivt lobbat mot riksdagsledamöter.

- Det kan vara ett slag i luften, men det är väldigt roligt att det finns politiska krafter som värnar om god infrastruktur för näringslivet.

Vilka problem ser du med den befintliga avtalslagen?

- Det är framför allt att de praktiska problemen när man sluter avtal inte regleras i lagen. Praktiker hittar inte svaret. Och när de frågar jurister om svaret tar det fyra timmar och då blir man 10 000 kronor fattigare. Och då pratar jag om svinenkla frågor.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

4 comments

Japp, och bort med 36 paragrafen om jämkning som ju egentligen gör lagen meningslös.......då den ständigt åberopas. Blir upp till domaren att avgöra vad som är skäligt om i prejudikat saknas. (Tingsrätterna är ju inte de mest kompetenta domstolarna heler. särskilt inte när det handlar om FT eller småmål.)

Att det är oklarheter när ett avtal ingås är ju nonsen, där är lagen tydlig.

Dock är avtalstexten omodern, skriven på gammelsvenska....vem telegraferar ett "ingående" eller svar på anbud av avtal 2011.

Man bör se över och tydligöra internethandel.

Dessutom bör distanhandelslagen helt utgå - jävla trams. Vad är skillnad att handla på distans eller i butik i ett modernt samhälle?

Du har en minst sagt intressant syn såväl på hur 36 § tillämpas i praxis som dess betydelse i den avtalsrättsliga systematiken. Att paragrafen åberopas ofta är långt ifrån samma sak som att den tillämpas ofta, vilket den som med trovärdighet vill kritisera lagstiftningen bör känna till. 36 § har störst betydelse vid analog tillämpning inom konsumenträttsliga avtalsförhållanden, ett område där lagstiftningens syfte till stor del är, och bör vara, att jämna ut den maktobalans som annars skulle råda mellan näringsidkare och enskild konsument.

Som jag förstår professor Ramberg så rör hennes kritik inte tidpunkten för när ett antal anses ingånget (vilket är den tolkning du tycks göra), utan att regleringar saknas för ett antal situationer som kan uppstå i avtalsförhållanden. Vi kan ta avtalsbrott som ett möjligt exempel.

Personligen har jag inget problem med att läsa äldre lagrum, men jag kan förstå att det finns de som har sådana problem.

Hur får du ihop att man bör tydliggöra internethandel samtidigt som du vill avskaffa en av de lagar som gör just det?

Om skillnaden mellan att handla i butik och att handla på distans har undgått dig så är jag skeptisk till om det är någon idé att försöka förklara. Som en liten ledtråd kan jag berätta att det exemeplvis är rätt svårt att kontrollera en vara man inte har fysisk tillgång till.

Jag håller i stort sett med Sven på denna frågan iom. att Internet i stort sett är redan är reglerat i lag "distans avtalslagen" och Internet köp är i stort sett alltid på distans.

Jag är beredd att hålla med Ramberg om att Sverige borde införa en ny avtalslag där gällande praxis kodifieras. Ramberg menar att många praktiskt verksamma jurister idag har svårt att svara på väldigt enkla frågor. Istället får juristen ägna timmar åt att leta praxis och göra tolkningar. Exempelvis kan man se att Ramberg i sin "avtalslag" har kodifierat sambandet mellan 6§ 2st AvtL och 9§ AvtL (Skarinprincipen. NJA 1962 s. 276. Se även Håstads tillägg i NJA 2006 s. 638)

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.