Christina Ramberg: Unga krånglar till det i onödan
Gammaldags ord som ehuru och eljest är vanligt förekommande i unga juristers texter. - De yngre krånglar till det. Seniorerna har lärt sig att skriva modernt, säger Christina Ramberg, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.
Det var under tiden på Vinge i Göteborg Christina Ramberg gjorde den förvånande upptäckten. Tvärtemot vad hon alltid hade trott, var det inte de äldre juristerna som konserverade språket utan de unga.
– De använde oftare ett fikonspråk, utan rak ordföljd och med ålderdomliga ord, medan de äldre skrev rakt upp och ner, säger hon.
Christina Ramberg tror att anledningen till de yngre juristernas tillkrånglade språkbruk, är deras färska erfarenheter från skolbänken. Under utbildningen har studenterna minimal kontakt med arbetslivet. Istället hänger de med näsan över gamla böcker med ålderdomliga uttryck. Det tar inte lång tid innan ord som eljest, ehuru och huruvida faller sig helt naturliga att använda.
– Det stämmer. Orden införlivas snabbt i det egna språkbruket och blir självklara, instämmer Johan Hedén Hultgren, som går tredje året på juristprogrammet vid Göteborgs universitet.
Han och hans klasskamrat Malin Nykvist tycker däremot att orden är bra och användbara. De tycker inte alls att det låter konstigt med uttryck som huruvida eller eljest - tvärtom ser de bra ut i en skriftlig framställan, anser Malin Nykvist.
– Och jag håller inte med om att ”ehuru” är ett knöligt ord, tillägger hon.
Hon är dessutom tveksam till om Christina Ramberg verkligen har rätt, när hon påstår att de äldre juristerna har ett modernare språk. Hon berättar till exempel, att det finns en lärare på juristutbildningen som stryker under alla ”ska” i en tentamen för att studenterna ska ersätta dem med ”skall”.
– Jag tror faktiskt inte att de själva hör hur de låter. Det är ju inte vi som hittar på att det ska vara på ett visst sätt, säger hon.
De antika glosorna från lagböcker och paragrafer har även gett avtryck i studenternas vardagsspråk. Både Johan och Malin berättar om kompisar som tycker att de ”uttrycker sig konstigt” och att de använder sig av alltför knepiga ord.
– Men det juridiska språket är ju också ett maktspråk, eftersom vi får kunskaper under utbildningen som inte gemene man har, funderar Johan Hedén Hultgren.
Han tänker att hans eget språkbruk kommer att förändras igen när han börjar jobba och måste föra en rakare kommunikation. Under utbildningens alla tentaskrivningar krävs det av honom att hans språk är formellt, säger han.
– När jag kommer ut på arbetsmarknaden tror jag det dammiga språket skalas bort.
Men Christina Ramberg tycker att städningen borde börja redan under utbildningsåren. Att den språkliga diskussionen skulle finnas med vid alla inlämningsuppgifter eleverna gör. Dessutom bör de som utarbetar böcker och studiematerial, reflektera över hur de uttrycker sig, tycker hon.
– Att som författare bli medveten om att språket jag använder smittar av sig på de som läser det, är en bra början, säger hon.
Bortsett från de gammaldags orden och den emellanåt bakvända ordföljden, är Christina Ramberg imponerad av de yngre juristernas sätt att strukturera ett textmaterial. De unga idag har en förmåga att uttrycka sig i skrift som vida överskrider hennes egna första stapplande steg som nyutexaminerad jurist.
– Särskilt hur de behandlar det engelska språket, där är de mycket bättre än vad vi någonsin var.
Lotta Engelbrektson








































































8 comments
Än en gång helt i linje med vad min gamle mentor, Robert Romlöv predikade. Dessutom har vi ju numera i Word det gröna understrecket till hjälp, bara att högerklicka så får man veta varför. Rak ordföljd, inga substantiverade verb, och högst en bisats åt gången. Jag vet att jag själv syndade gravt mot detta när jag var ung, men nu tror jag mig veta bättre?
Jag delar Anne Rambergs uppfattning helt och hållet. Och jag skulle vilja säga till ungdomarna att det inte är ett "tjusigt" språk som de ska sträva efter utan ett som är enkelt och begripligt! Själv brukar jag säga att språket ska vara klart som rent vatten.
Javisst. Man ska aldrig glömma att jurister inte är lingvister, men att kårandan säger annat. Därför också varna för att anmärka på en jurists språk i de fall det är oklart – det är det mest provocerande och laddade som finns. Detta kan ha med en skör självbild att göra. I den ingår en ofta betydande överskattning av förmågan att behärska engelska. Testa hur långt den räcker med att be någon beskriva vad som finns i en kökslåda.
De här oklarheterna orsaker en hel del av de tvister som inte skulle behövas.
OMRÖSTNING - VAD PASSAR BÄST?
"Fråga är _________ det passar sig, att Anne Ramberg, uttalar sig om annat än kungafamiljen?"
a) Ehuru
b) Om
c) Eljest
d) Huruvida
Isak, du kanske borde stannat i skolbänken lite längre?
"frågan är vad är skillnaden på namnen Anne och Christina?"
a) Dialektal
b) Christina är Annes smeknamn
c) Ingen alls
d) Det är två helt olika namn
hehe drygt men kul
Eric Tors: Briljant!
Jag tycker inte det är fel att låta människor, även jurister, berika sig i det svenska språket. Många gnäller om att det svenska språket är ordfattigt. Om vissa språkpoliser får framgång så kommer svenskan att så småningom utarmas. Det vore synd.
Men naturligtvis måste offentliga och officiella dokument skrivas på sätt så att medborgarna lätt förstår dem.
Skriv ny kommentar