Skip to content

Christina Ramberg: Unga krånglar till det i onödan

Gammaldags ord som ehuru och eljest är vanligt förekommande i unga juristers texter.  - De yngre krånglar till det. Seniorerna har lärt sig att skriva modernt, säger Christina Ramberg, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.

Det var under tiden på Vinge i Göteborg Christina Ramberg gjorde den förvånande upptäckten. Tvärtemot vad hon alltid hade trott, var det inte de äldre juristerna som konserverade språket utan de unga.

– De använde oftare ett fikonspråk, utan rak ordföljd och med ålderdomliga ord, medan de äldre skrev rakt upp och ner, säger hon.

Christina Ramberg tror att anledningen till de yngre juristernas tillkrånglade språkbruk, är deras färska erfarenheter från skolbänken. Under utbildningen har studenterna minimal kontakt med arbetslivet. Istället hänger de med näsan över gamla böcker med ålderdomliga uttryck. Det tar inte lång tid innan ord som eljest, ehuru och huruvida faller sig helt naturliga att använda.

– Det stämmer. Orden införlivas snabbt i det egna språkbruket och blir självklara, instämmer Johan Hedén Hultgren, som går tredje året på juristprogrammet vid Göteborgs universitet.

Han och hans klasskamrat Malin Nykvist tycker däremot att orden är bra och användbara. De tycker inte alls att det låter konstigt med uttryck som huruvida eller eljest - tvärtom ser de bra ut i en skriftlig framställan, anser Malin Nykvist.

– Och jag håller inte med om att ”ehuru” är ett knöligt ord, tillägger hon.

Hon är dessutom tveksam till om Christina Ramberg verkligen har rätt, när hon påstår att de äldre juristerna har ett modernare språk. Hon berättar till exempel, att det finns en lärare på juristutbildningen som stryker under alla ”ska” i en tentamen för att studenterna ska ersätta dem med ”skall”.

– Jag tror faktiskt inte att de själva hör hur de låter. Det är ju inte vi som hittar på att det ska vara på ett visst sätt, säger hon.

De antika glosorna från lagböcker och paragrafer har även gett avtryck i studenternas vardagsspråk. Både Johan och Malin berättar om kompisar som tycker att de ”uttrycker sig konstigt” och att de använder sig av alltför knepiga ord.

– Men det juridiska språket är ju också ett maktspråk, eftersom vi får kunskaper under utbildningen som inte gemene man har, funderar Johan Hedén Hultgren.

Han tänker att hans eget språkbruk kommer att förändras igen när han börjar jobba och måste föra en rakare kommunikation. Under utbildningens alla tentaskrivningar krävs det av honom att hans språk är formellt, säger han.

– När jag kommer ut på arbetsmarknaden tror jag det dammiga språket skalas bort.

Men Christina Ramberg tycker att städningen borde börja redan under utbildningsåren. Att den språkliga diskussionen skulle finnas med vid alla inlämningsuppgifter eleverna gör. Dessutom bör de som utarbetar böcker och studiematerial, reflektera över hur de uttrycker sig, tycker hon.

– Att som författare bli medveten om att språket jag använder smittar av sig på de som läser det, är en bra början, säger hon.

Bortsett från de gammaldags orden och den emellanåt bakvända ordföljden, är Christina Ramberg imponerad av de yngre juristernas sätt att strukturera ett textmaterial. De unga idag har en förmåga att uttrycka sig i skrift som vida överskrider hennes egna första stapplande steg som nyutexaminerad jurist.

– Särskilt hur de behandlar det engelska språket, där är de mycket bättre än vad vi någonsin var.

Lotta Engelbrektson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt