Skip to content

Leijonhufvud: "Är man osäker frågar man"

Madeleine Leijonhufvud

Madeleine Leijonhufvud väcker känslor. Igen. Hennes ställningstagande för  införandet av krav på samtycke vid samlag har utlöst en flod av inlägg på bloggar och i kommentarfält, många med våldsam kritik.

- Det är mest personangrepp och jag utgår från att det är en begränsad del av svenska folket som skriver sina åsikter på de olika sajterna. Jag har fått positiva reaktioner från många håll så jag kan inte riktigt ta det här på allvar. Man kan fråga sig hur folk mår egentligen, säger hon.

- Vi måste flytta gränserna för vad som är straffbart när det gäller sexuell integritet. Det är viktigt med tydliga juridiska gränser.

Hur ska kravet vara utformat?

- Det ska formuleras som att det är ett övergrepp att utnyttja någon som inte frivilligt deltar. Om det sedan är ett muntligt eller fysiskt samtycke spelar ingen roll. Det ska vara frågan om ömsesidighet och frivillighet från båda parter.

- Alla människor är kapabla att uppfatta vem som är med på något och vem som inte är det. Är man osäker så frågar man innan man fortsätter. Det är ett fullt rimligt krav. Givetvis behöver det inte handla om att man skriver avtal om det. Det här skriver utredaren tydligt och klart om.

Leijonhufvud är övertygad om att det här är en viktig norm för att vi ska kunna förklara vad som är tillåtet för unga och folk som kommer hit från andra länder.

- Det görs ett automatiskt antagande att vi vill vara med på samlag, säger Leijonhufvud.

- Istället bör vi införa neutralitet där inga antaganden kan göras och inga krav på motstånd ställas i lagen och i den rättsliga prövningen. Frågan som istället ska ställas är “vad gjorde du för att ta reda på om han eller hon ville vara med på det?”.

Leijonhufvud är bekymrad över att många unga är osäkra på vad som gäller, och menar att attityderna behöver förändras.

- Jag kan tro att unga killar känner oro och det finns kvinnor som är väldigt osäkra. Vi har ett stort behov av att diskutera dessa frågor, vilket “prata om det” vittnar om. Flera kvinnor steg här fram och berättade att de inte ens orkade erkänna för sig själva att de varit med om ett övergrepp. Kvinnor måste också visa sin tydliga vilja.

I det här skedet ligger frågan på Beatrice Asks bord. Av remissinstanserna har Domstolsverket, Advokatsamfundet och Riksåklagaren vänt sig mot förslaget medan till exempel Brottsoffermyndigheten och Kvinnojourerna stödjer en samtyckesreglering.

-  Jag håller inte med de remissinstanser som vänder sig emot förslaget, säger Leijonhufvud.

- Det stämmer säkert att den här lagstiftningen kommer att möta på bevisvärderingsproblem och kanske inte leda till fler fällande domar. Det är dock inte en orsak att låta bli att kriminalisera bristande samtycke. Vi måste istället fråga oss om detta är ett beteende som bör vara förbjudet. Övriga argument håller inte.

Samtyckesreglering har införts i de baltiska länderna, Cypern och Bulgarien efter ett uppmärksammat fall i Europadomstolen. En bulgarisk kvinna anmälde att hon blivit utsatt för sexuellt övergrepp, men utan att våld eller hot använts och utan att hon varit redlöst berusad, medvetslös eller sovande. Bulgarisk lag såg ut som den svenska.

Inget åtal väcktes. Kvinnan hävdade i Europadomstolen att Bulgarien inte gett henne skydd för den personliga integriteten. Bulgarien fälldes samtyckesreglering infördes.

- Jag hoppas att Sverige inför samtyckesreglering utan att en svensk kvinna behöver ta målet till Strasbourg. Det kan ju konstateras att det efter den här domen finns ett krav också på oss att införa den här typen av lagstiftning, säger Madeleine Leijonhufvud.

I England har samtyckesreglering funnits sedan 1970-talet.

- Det här har lett till att det ställs helt andra frågor i domstolarna än vad hos oss, menar Leijonhufvud. Fokus ligger mer på gärningsmannen. I Sverige ligger fokus på brottsoffret: Hade hon druckit sprit? Hade hon gjort sig åtkomlig genom att sova över hos någon? Vi tar sällan eller aldrig blodprov på gärningsmannen, men däremot på offret. I andra brottssammanhang är det självklart viktigt att bedöma om den misstänkte varit berusad, har han det påverkar det uppsåtsbedömningen. Här blir berusning snarast en ursäkt, därmed förstod han inte att hon kände sig tvingad eller var i hjälplöst tillstånd

Leijonhufvud drar paralleller till gärningar som inte alltid varit kriminaliserade.

- Förr var det okej att slå barn eller att våldta inom äktenskap. När det senare föreslogs bli förbjudet tyckte många att det var fel. Genom äktenskap hade man sagt ja i form av konkludent handlande och våldtäkten i sig berodde bara på att det råkade vara fel tidpunkt för den ena parten, som någon uttryckte det under lagstiftningsprocessen. Idag ser vi det som en självklarhet att detta inte ska vara tillåtet.

Bild: Scanpix

  • Cassandra Hindström

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt