Skip to content

Han granskar rättsväsendets effektivitet

jan landahl
Riksrevisor Jan Landahl

Rättsväsendets samlade effektivitet är under granskning. - Vår slutrapport kommer att ge förslag till förbättringar i rättskedjan, säger riksrevisor Jan Landahl.

Riksrevisionen har under den senaste tiden genomfört en serie granskningar av rättsväsendet och effektiviteten i rättskedjan. Det hela ska avslutas i år med slutrapporten “Hanterar rättsväsendets olika delar brottslighet på ett samlat och effektivt sätt?”.

- Vi har haft en strategi av granskningar och kommit ut med ungefär 7-8 rapporter där vi pekar på brister i systemet, säger Jan Landahl. Nu är det dags för en sammanfattande slutrapport.

De effektivitetsgranskningar som gjorts av Riksrevisionen har till exempel berört Kriminalvårdens planering av intagnas verkställighet och samverkan med bland annat Arbetsförmedlingen inför frigivningen och statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet.

- Vi använder oss av en strategi när vi utför våra granskningar och i arbetet läser vi mycket dokumentation, intervjuar människor, åker ut på fältet, samlar iakttagelser och drar slutsatser, berättar Landahl.

- När det gäller vinning av brott har vi kommit fram till att ett större samarbete och samverkan i ett tidigare skede ger en större effekt.

“Polisen lever inte upp till riksdagens krav”

I en av granskningarna pekar Riksrevisionen på att regeringen och polisen har tagit initiativ till förbättringar, men att mycket arbete återstår för att polisens brottsförebyggande arbete ska fungera väl.

Bristerna beror enligt Riksrevisionen framför allt på en svag styrning på alla nivåer, från regeringen och Rikspolisstyrelsen till den operativa ledningen inom polismyndigheterna, samt på otillräcklig utbildning och ett svagt kunskapsstöd från Brottsförebyggande rådet. Det finns dessutom relativt lite kunskap om vilka åtgärder som är effektiva.

Granskningen visar också att polisen inte lever upp till riksdagens krav på att man ska arbeta kunskapsbaserat och problemorienterat med att förebygga brott. 

- I våra granskningar utgår vi alltid från riksdagens beslut och intentioner för att sedan granska hur regeringen verkställt dessa, säger Landahl.

- Vi jagar inte pengar, snarare inriktar vi oss på effektiviteten i användningen av resurserna. Man kan fråga sig om polisen haft tillräckliga förutsättningar för att uppnå målen.

Inställda huvudförhandlingar- behov av ny lagstiftning?  

Riksrevisionen har i en av sina granskningar granskat problemet med inställda huvudförhandlingar och sökt orsakerna till varför brister uppstår. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, domstolarna och övriga myndigheter inom rättsväsendet genom bättre ledning, samverkan och ett resultatinriktat arbetssätt kan minska problemets omfattning.

Det påpekas att en effektiv hantering av så kallade mängdbrott är väsentlig för att minska antalet inställda förhandlingar. Samtidigt understryks att gällande lagstiftning sätter en ram för i vilken utsträckning det går att komma åt problemet och att det kan finnas ett behov att se över lagstiftningen. Alternativet är att överväga om möjligheten att döma i den tilltalades utevaro skulle kunna utökas.

- Vi undersöker hur man kan använda resurser på bästa möjliga sätt så att vi får ett bra ärendeflöde och så att saker inte blir liggande, menar Landahl. Avslutningsvis ger vi rekommendationer riktade till regeringen eller myndigheter som till exempel polisen.

Utgångspunkt för Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet, målet om att minska brottsligheten, öka människors trygghet samt betydelsen av helhetssyn och effektivitet i hela rättskedjan.

Rapporten “Hanterar rättsväsendets olika delar brottslighet på ett samlat och effektivt sätt?” väntas bli publicerad under 2011.


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt