Skip to content

Åklagare kan ha brutit mot förundersökningssekretessen

Flera medier uppger att de inte hade publicerat namn och bild på Julian Assange om uppgifterna inte bekräftats av jouråklagaren. - Om jag vore åklagare skulle jag aldrig uttala mig om ett anhållningsbeslut i detta tidiga stadium, säger tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem.

Jouråklagare Maria Häljebo Kjellstrand beslutade på fredagseftermiddagen att Julian Assange skulle anhållas i sin frånvaro. Beslutet grundades på information som lämnats av polisen per telefon och har bland annat motiverats med att åklagaren fått veta att Assange var på väg att lämna landet.

Häljebo Kjellstrand har enligt Åklagarmyndigheten inte lämnat ut några detaljer kring förundersökningen. Hon har däremot bekräftat för Expressen att Assange anhållits i sin frånvaro på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt.

Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare, menar att anhållningsbeslutet "helt klart" omfattas av förundersökningssekretess, något som idag också bekräftas av Åklagarmyndighetens informationsdirektör Karin Rosander.

- En förundersökning bedrivs bäst i tysthet. Om jag vore åklagare skulle jag aldrig uttala mig om ett anhållningsbeslut eller ett förundersökningsärende under detta tidiga stadium, säger Sven-Erik Alhem.

Flera tidningar som publicerat namn och bild på Julian Assange har motiverat publiceringarna med att det fanns ett ärende rörande honom.

Hade ni publicerat namn och bild på Julian Assange om jouråklagaren inte bekräftat att det fanns ett ärende?

- Nej. Vi ringde upp ytterligare en åklagare för att få en separat källa, utöver den Expressen hänvisade till, innan vi publicerade, säger Svenska Dagbladets redaktionschef  Martin Jönsson.

Aftonbladets chefredaktör Jan Helin motiverar sitt beslut på följande sätt:

"När han utsätts för så formaliserade brottsanklagelser som en anhållan i sin frånvaro av svensk polis är allmänintresset så starkt att allt annat än en publicering vore orimlig."

Enligt de pressetiska reglerna ska namnpublicering som kan skada människor "övervägas noga". Pressombudsmannen framhåller att situationen hade sett annorlunda ut om tidningarna inte kunnat hänvisa till uppgifter från en myndighet:

- Är det en känd person talar det för publicering. Ju tidigare stadium i rättsprocessen man befinner sig i, desto försiktigare måste man vara, säger allmänhetens biträdande pressombudsman Kersti Söderberg.

- En anmälan kan ju ha till enda syfte att skada någon annan. Det hade varit mindre grund för att publicera om det bara funnits lösa rykten.

Läs också:

Åklagarmyndigheten: Vi ska analysera allt vi gjort
Krönika: Oskuldspresumtionen igen

Bild: Scanpix

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt