Skip to content

Så skapas attraktiva och hälsofrämjande organisationer

Av Johan Larsson och Stig Vinberg, forskare inriktade på ledarskap och hälsovetenskap.

Våra erfarenheter från flera forsknings- och utvecklingsprojekt är att många förbättringsprocesser i organisationer inte kommer igång eller stannar av. Detta är märkligt med tanke på den betydelse en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats har och i ökande grad kommer att ha i framtiden. I kombination med den samstämmighet forskare har om vad som kännetecknar sådana arbetsplatser blir detta utfall ännu mera anmärkningsvärt. Målet verkar vara relativt klart men vägen dit problematisk. Kanske är det så att många ledare inte tror på sambanden mellan hälsa och produktivitet, att förändringskompetensen på våra arbetsplatser många gånger är otillfredsställande samt att det saknas verktyg och modeller för hälsofrämjande insatser.

Ett nyligen redovisat projekt, Hälsa och Framtid bedrivet vid Karolinska Institutet under ledning av Magnus Svartengren, understryker flera av de resultat vi funnit i våra projekt. Resultaten visade på att de friska företagen i högre grad präglades av mer utvecklat arbete avseende ledarskap, kompetensförsörjning, kommunikation, delaktighet, hälsa och sjukfrånvaro. Det fanns i dessa företag en tydlig ledarskapsfilosofi där både sociala och yrkesspecifika kunskaper betonades. Det fanns också ett bättre utvecklat organisatoriskt stöd till ledarna och man satsade i högre grad på internrekrytering av ledare.

Kompetensförsörjningen hade ett långsiktigt perspektiv när det gällde rekrytering och karriärvägarna var tydliga. Ansträngningarna var större för att de anställda skulle passa in i arbetsgruppen samt utbildning sågs som både kompetenshöjande och personligt utvecklande. När det gällde kommunikation hade cheferna stor kännedom om vad som händer i organisationen, betonade direktkontakt med medarbetarna och att även informella vägar för kommunikation hade betydelse. Det var mer tillåtet för de anställda att komma med kritik mot cheferna eller att peka på missförhållanden i företaget och det fanns mer utvecklade strategier för återkoppling i de friska företagen.

Gällande delaktighet fanns rutiner för att kontinuerligt förbättra verksamheten genom diskussioner i arbetsgrupper samt visioner och affärsidéer var väl förankrade på arbetsplatsen. Det fanns en större medvetenhet i de friska företagen om långtids- och korttidssjukfrånvarons omfattning, om arbetets roll för sjukfrånvaron och mer utvecklade strategier för arbetet med hälsa och sjukfrånvaro.

Utifrån våra forsknings- och utvecklingsprojekt har det identifierats ett flertal konkreta framgångsnycklar för att bedriva förbättringsprocesser med syfte att skapa en hälsofrämjande och attraktiv arbetsplats vilket presenteras i det följande. Processerna måste få ta den tid som krävs för att uppnå tillräcklig medvetenhet och acceptans i organisationen, vilket reducerar risken för misslyckande.

Det gäller att skapa ett ledarskap som inrymmer tid och vilja att betrakta hälso- och arbetsmiljöfrågor som en väg mot en effektiv verksamhet. Som ett stöd för ledaren i utvecklingen av sitt ledarskap är reflektion en gynnsam metod. Frågor att reflektera kring är sina grundläggande hypoteser rörande medarbetarnas beteenden i kombination med sitt eget ledarskapsbeteende samt sin kunskap om organisatoriska samband avseende arbetsmiljö och medarbetarens hälsa. En interventionsstudie av Töres Theorell kunde till exempel uppvisa goda förbättringar av arbetsmiljö och medarbetarnas hälsostatus efter att en grupp ledare genomgått ledarskapsutbildning kring hälsofrämjande ledarskap.

Av stor betydelse är även att både ledare och medarbetare är delaktiga i planering och genomförande av insatser och att det finns en utvecklingsorganisation med arenor för att driva arbetet framåt. Ett annat tips är att lägga energi på att återkommande analysera förhållanden på arbetsplatsen genom att använda enkla och beprövade enkäter, hälsobokslut och dialog i grupp. Utveckla system för verksamhetsstyrning där medarbetarnas hälsostatus är naturligt integrerad på alla nivåer och där denna information följs med samma frekvens som finansiella utfall. Sträva efter mogna och breda processer där utveckling av arbetsorganisation och psykosociala förhållanden kombineras med kvalitativt goda friskvårdsinsatser. Detta innebär en helhetssyn rörande insatser för att skapa en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats där man ”trycker på flera knappar samtidigt” vilket ger bättre resultat än enskilda isolerade insatser.

Ett annat viktigt område är att utveckla rutiner för att snabbt fånga upp signaler på ohälsa och att bygga upp kompetens när det gäller rehabilitering. Studera, samarbeta och lär av framgångsrika och friska organisationer samt nyttja utvärderingsmetoder såsom utmärkelseprocesser och konsultstöd. Dock är det viktigt att förankra och driva förbättringsarbetet inifrån. Fokusera på att hitta modeller som passar den egna arbetsplatsen, hantera de hinder som alltid uppstår i processer och lyft fram betydelsen av det individuella och organisatoriska lärande som uppstår då olika insatser genomförs.  

Slutligen skulle vi vilja ge rådet att snabbt och konkret börja förbättringsarbetet rörande dessa frågor istället för att försöka arbeta fram den exakt bästa lösningen. Få insatser blir perfekta, och genomförs förbättringsarbetet i en ständig dialog på arbetsplatsen är det svårt att hamna helt fel i sina val av förbättringsinsatser.

Nästa artikel handlar om hur en organisation kan stärka sitt varumärke, så kallat employer branding, genom att vara en attraktiv arbetsplats.




Johan Larsson verkar som forskare, konsult, krönikör och författare inom området ledarskap och verksamhetsstyrning för hälsa, kvalitet och effektivitet. Johans licentiatavhandling heter The Effect of Leadership Values, Methodologies and Behavior on Quality and Health. Johan är även medförfattare till den populärvetenskapliga boken Att styra med hälsa - från statistik till strategi.

Kontakt: Johan.Larsson@qfromz.com
070-3900390

Stig Vinberg arbetar som utredare rörande hälsa och arbetsliv vid Statens Folkhälsoinstitut samt som Forskare inom Hälsovetenskap vid Mittuniversitetet i Östersund. Stig forskar kring ledarskap och förbättringsprocesser rörande hälsa och effektivitet. Stigs doktorsavhandling heter Health and Performance in Small Enterprises – Studies of Organizational Determinants and Change Strategy.  Stig är även medförfattare till de populärvetenskapliga böckerna Att styra med hälsa - från statistik till strategi och Förbättringsprocesser – Vägar till arbetsglädje, hälsa och effektivitet.

Kontakt: Stig.Vinberg@miun.se
063-199693

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt