Skip to content

Hur undviker jag att hamna i klorna på en psykopat?

Av Michael Rangne, specialist i psykiatri, verksam vid Stockholms läns landsting.

Det här är sista delen i en artikelserie om personlighetsutveckling och personlighetsstörning, med tonvikt på hur man känner igen och skyddar sig mot psykopater. Tidigare artiklar kan läsas här, här, här, här, här, här och här.

Så kommer vi då till nyckelfrågan: Hur vet jag om en för mig ny människa som ger ett trevligt intryck egentligen är psykopat? Svar: Det vet du inte. Så illa är det. Men med de kunskaper du nu har skaffat dig har du åtminstone ökat möjligheten att misstänka tillståndet i tid och då vidta dina mått och steg. Men om personen verkligen är oerhört charmig och trevlig, då kan det väl ändå inte vara risk? Jodå, just då kan risken vara som störst. Trevlighet talar på intet vis emot psykopati. Detta sagt så är inte alla psykopater trevliga och charmiga, det finns även ”rännstenspsykopater”, psykopater som haft hårda och olyckliga liv och som i kombination med otillräcklig begåvning och bristande social förmåga är hänvisade till ett psykopatiskt leverne i samhällets utkanter eller t o m på gatan.

Det är således av stor vikt för var och en av oss att veta hur psykopati yttrar sig. Priset för att inte göra det kan bli högt. Själv blev jag avlurad tjugotusen för många år sedan, i form av ett lån som jag aldrig fått tillbaka. Och då var jag ändå under utbildning till psykiater. Dum som jag var trodde jag att en skriftlig skuldförbindelse var en tillräcklig trygghet. Men vad hjälper det när låntagaren visar sig inte bo där han är skriven, byter telefonnummer när det börjar brännas, polisen inte lyckas spåra honom för delgivning och personen möjligen inte ens heter vad han under flera år uppgett sig heta? Det viktigaste är alltså att inte låta sig duperas, och bästa sättet att minska risken är kunskap. Du måste känna till att dessa människor finns samt hur du kan känna igen dem. Läs gärna Lär känna psykopaten av Görel Kristina Näslund eller Psykopatens värld av Robert D Hare. Förutsättningen för att ha en chans att skydda sig är att man i tid inser när man kan ha med en psykopat att göra. En del av dessa är välklädda, verserade, synbarligen framgångsrika personer som vant rör sig i samhällets övre skikt. Sådana personer brukar man som bekant inte misstänka för svekfullhet, bedräglighet och kriminalitet i första taget. Efter att ha läst detta avsnitt i min artikelserie hoppas jag att du kommer att reagera på signalerna i tid när du möter en psykopat, förhoppningsvis så tidigt att han inte hinner ställa till det för dig eller t o m förstöra ditt liv. Vår förståelse av andra brukar vara ganska egocentriskt färgad, vi utgår gärna från att folk är ungefär som vi. Så om vi inte själva har för vana att lura andra människor eller förstöra deras liv så föreställer vi oss inte att andra gör det. Misstag. Många är mycket underligare funtade i sitt inre än du anar, men en del förmår dölja det väl. Den vanligaste kommentaren från de som blivit grundlurade av en psykopat är sannolikt ”men han var ju så trevlig, inte kunde jag ana att…”. Jo, vi bör absolut ana, men då måste vi veta vad vi ska reagera på.

Hur kan man bemöta en psykopat?
Här följer några saker att tänka på om att möta och bemöta psykopater. Råden låter måhända cyniska, men psykopater kan vara farliga och är inte att leka med. Många av råden handlar om hur du kan göra för att minska risken för att du själv ska råka illa ut eller komma till skada.

• Kunskap om tillståndet – dessa människor finns! Inse att en charmig yta på intet vis utesluter ett skrupellöst inre.
• Känner du igen tillståndet hos någon så har du mycket större chans att klara dig från allvarlig skada.
• Undvik dem om alls möjligt.
• Utgå från att personen försöker manipulera dig. Psykopater använder andra som ett sätt att nå sina egna mål – vad försöker personen just nu få av dig?
• Utgå från att informationen du får är felaktig/förvriden.
• Behåll ett lugnt och utforskande förhållningssätt.
• Sätt dig inte över personen.
• Undvik ironi och överlägsenhet.
• Tro inte att du kan ändra personens personlighet.
• Om du ändå lyckas förmå personen att ändra beteendet en smula – tro inte att det är för din skull eller för att han ändrat sig på djupet.
• ”Terapeutisk allians” uppstår sent, om alls, i en eventuell terapeutisk process.

Följande ”överlevnadsguide” har jag sammanställt från Robert Hares bok:
• Undvik psykopater om alls möjligt.
• Ta reda på vad det är du har att göra med. Det finns inget säkert sätt att undgå att bli lurad och manipulerad.
• Låt dig inte luras av psykopatens ”spel”. Ett charmigt och vinnande sätt i början av kontakten talar för psykopati, inte emot.
• Bär inte skygglappar. Kontrollera med andra som haft med personen att göra.
• Var på din vakt i högrisksituationer (t ex ensam, trött och nedstämd på sällskapsresa eller i en bar).
• Lär känna dig själv. En psykopat hittar och utnyttjar skickligt dina svaga punkter, så var medveten om dem.
• Begränsa skadorna.
• Sök professionell rådgivning (någon som är väl förtrogen med psykopati).
• Lägg inte skulden på dig själv.
• Var medveten om vem som är offret.
• Inse att du inte är ensam.
• Kanske kan du byta information med andra drabbade.
• Se upp med maktkamper.
• Sätt upp fasta grundregler och håll ihärdigt fast vid dem.
• Förvänta dig inte några dramatiska förändringar.
• Begränsa dina förluster (ju mer du ger med dig, desto mer utnyttjad kommer du att bli).
• Utnyttja stödgrupper.


Övriga personlighetsstörningar
Här följer nu kortfattade beskrivningar av de övriga personlighetsstörningarna. Kanske kan jag återkomma med mer utförliga beskrivningar längre fram, men för tillfället är jag utmattad av att ha skrivit allt det ovanstående.

Schizoid personlighetsstörning
• Väljer ensamaktiviteter
• Önskar inte nära kontakt
• Inget sexuellt intresse
• Inget nöje av tillvaron
• Saknar nära relationer utanför familjen
• Likgiltig inför beröm och kritik
• Visar emotionell kyla, tillbakadragenhet
Bemötanderåd: Respektera personens behov av distans.

Paranoid personlighetsstörning
• Misstänker att andra utnyttjar, bedrar eller skadar honom
• Uppfylld av tvivel på vänners lojalitet
• Vågar inte visa andra förtroende
• Tolkar in kränkning i oskyldiga yttranden
• Ältar gamla oförrätter
• Upplever angrepp mot sig från andra
• Misstänker partner för att vara otrogen
Bemötanderåd: Bemöt med respekt – detta är personens upplevda värld.

Histrionisk personlighetstörning
• Illa till mods om ej i centrum
• Förförisk eller provocerande
• Visar snabb skiftande och ytliga känslor
• Använder sitt yttre för att få uppmärksamhet
• Impressionistiskt och vagt uttryckssätt
• Dramatisk och teatralisk
• Lättpåverkad av andra
• Uppfattar relationer som mer intima än de är
Bemötanderåd: Försök att inte låta dig provoceras eller ”förföras”.

Fobisk personlighetsstörning
Ett genomgående mönster av social hämning, känslor av otillräcklighet och överkänslighet för kritik.
• Upptagen av rädsla för att bli illa omtyckt eller avvisad i sociala situationer
• Undviker kontakt om hon inte är säker på att bli omtyckt
• Känner sig lätt förlöjligad
• Undviker aktiviteter där man kan bli kritiserad eller avvisad
• Hämmad i nya sociala situationer p g a känslor av otillräcklighet
• Låg självkänsla, mindervärdeskänslor
• Ser sig som socialt oduglig och underlägsen
Bemötanderåd: Ta känslorna på allvar, försök inte släta över.

Tvångsmässig personlighetsstörning
• Upptagen av ordning, perfektionism och kontroll.
• Upptagen av detaljer
• Svårt att genomföra uppgifter
• Fixerad vid arbete i st f fritid och vänner
• Oflexibel i värderingar
• Kan inte göra sig av med skräp
• Ovillig att delegera
• Snål mot sig själv och andra
• Stelbent och envis
Bemötanderåd: Ge personen tid och tålamod.

En kortare utvikning om detta med ordning och reda
Här kan det kanske passa med ett inlägg om det här med ordning och reda, städning och vad ett barn kan lära oss om vi lyssnar. Jag föredrar att ha det städat, som de flesta av oss. Men om det nu inte råkar vara städat just nu - vad gör det med mig, vad händer med mig, hur reagerar jag på diskrepansen mellan hur det är och hur jag vill att det ska vara, det glapp mellan världen och vår vilja som ligger bakom så mycket av vårt lidande? Jag vill inte att mitt barn gör si och är så, men om det nu ändå är på det viset? Önska att allt är som det är så får du frid, som någon österländsk lära råder oss. Strängt taget gör det mig inte så mycket gladare att leva i ett städat hem än i ett ostädat, om jag inte bestämt mig för att det måste vara städat för att det ska vara möjligt att vara glad och nöjd eller för att jag ens ska ha rätt att känna mig glad och nöjd. Sannerligen en ”acquired taste”, som engelsmännen säger.

Ett städat hem, ordning och reda och allt det där... Barnen bryr sig inte mycket, och varför bråkar vi med dem? Det är ju en jättegåva att inte behöva ha städat omkring sig för att må bra och vara glad. Barn kan vara glada och lyckliga mitt i fulminant kaos, bara vi vuxna inte förpestar stämningen genom att klaga på kaoset. Men genom konstant gnällande på all oreda vi ser lär vi gradvis barnen att det är fel att känna sig nöjd om man inte har det fint omkring sig. Till slut har vi även lyckats lära dem att det är fel på dem om de trivs med röra. Efter tjugo år är de fullärda. Några år senare får de barn samtidigt som ”karriären” kräver sitt och livet blir allt tuffare. Att hinna städa och upprätthålla ordningen blir allt tyngre. Dags att börja i psykoterapi, för att lära sig att man kan vara lycklig trots att det är ostädat och kaos runtomkring!

En avspänd och varm stämning i hemmet är mycket viktigare än yttre ordning för barns trivsel. Barn är känsliga för sådant och berättar ofta om hur det känns hemma hos den eller den kamraten. Är det avslappnat, behagligt, tillåtande, människorna i centrum? Eller ordning och reda, rutiner, panik om det råkar bli oordning? Goda relationer ger oss mycket mer än ordning och prestationer. Det är kvaliteten på våra relationer som avgör hur vi mår, förutsatt att vi inte skadats i barndomen, är deprimerade eller av andra skäl inte förmår glädjas åt nuet. Man kan fundera över hur mycket av allt vi människor har för oss som egentligen är en kompensation för brist på riktigt närande relationer? Prestationer, status, ”the rat race” osv – tänk om det bara är futila försök att fylla tomheten och bristen på djup mening i våra liv? ”The problem with the rat race is that even if you win, you´re still a rat” som någon uttryckt det.

Osjälvständig personlighetsstörning
• Beroende, behov av att bli omhändertagen, klängig
• Svårt ta vardagliga beslut
• Vill att andra ska ta ansvar i hennes liv
• Svårt uttrycka avvikande åsikt
• Vågar inte ta initiativ
• Mån om att vara till lags
• Obekväm och hjälplös på egen hand
• Söker genast en ny relation när en upphör
• Orimligt upptagen av rädsla för övergivenhet
Bemötanderåd: Betänk att patienten vill vara till lags mot dig, och uppmuntra eget ansvarstagande.

Greta, 46 år, kan tjäna som exempel. Hon har alltid haft svårt att fatta egna beslut. Hon litar inte på sin egen förmåga, vare sig det gäller beslutsfattande eller annat. Hon vill helst slippa ta eget ansvar och har därför gift sig med en självsäker och dominant man som synes trivas med arrangemanget. Trots detta är Greta ständigt rädd för att hennes make ska överge henne, och hur hon då skulle klara sig vågar hon inte tänka på.


Tack till dig som följt med på den vingliga färden ända hit!


Michael Rangne
michael.rangne@telia.com

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt