Skip to content

Expertgrupp: Stödlinje och samtyckeslag kan stoppa våldtäkter

Representanter från SiS-institutionerna Bärby ungdomshem och Tunagården har tillsammans med andra experter tagit fram en handlingsplan för att långsiktigt minska antalet våldtäkter.

De flesta våldtäkter sker inom ramen för någon sorts relation - överfallsvåldtäkter där offer och gärningsmän är helt obekanta för varandra är ovanliga. Istället är det ofta den äkta maken eller sambon som är förövaren.

- En våldtäktsman har ofta empatistörningar och brister i respekt mot andra. Andra avvikande beteenden kan ta sig i uttryck i avsaknad av social förmåga, aggressivitet och impulsivitet. Det framgår av den handlingsplan för att långsiktigt minska antalet våldtäkter som tagits fram av en expertgrupp med representanter från Bärby ungdomshem och Tunagården som arbetar med pojkar och unga män som begått sexuella övergrepp..

För majoriteten av våldtäkterna begås av just män eller pojkar – och de flesta offren är kvinnor eller flickor. Förra året anmäldes 12 500 sexualbrott, varav 40 procent utgjorde våldtäkter. Men den verkliga antalet begågna brott kan vara mellan fem och tio gånger fler.

- Många gärningsmän har själva blivit utsatta för misshandel, försummelse och övergrepp. Men det är viktigt att poängtera att majoriteten av dem som utsätts för övergrepp inte själva blir förövare, skriver de i handlingsplanen.

Eftersom det för de flesta rör sig om en gradvis upptrappning av sexuellt ofredande, övergrepp och våld redan från tidig ålder, finns äldre förövare ofta i belastningsregistret.

Enligt expertgruppen saknar förövarna också ofta insikt om vad de har gjort. Denna insikt kommer först efter lång behandling. Det är vanligt att en våldtäktsman tar avstånd från sitt offer genom att avpersonifiera henne, genom att kanske kalla henne för ”kossan”.

Men inte alla sexualbrottslingar är män. Mellan 1990 och 2000 anmäldes exempelvis 246 kvinnor för sexuella övergrepp på barn under 15 år. Även här är mörkertalet stort - av de samtal som kom in till Barnens hjälptelefon under 1998 handlade 176, eller 18 procent, om sexuella övergrepp begångna av kvinnor.

- Kvinnliga förövare kan ofta begå övergrepp under lång tid. Dels beror detta på att det ofta saknas fysisk bevisning, och dels på grund av föreställningen om ”den goda modern”. Kunskapen om den kvinnliga förövaren måste öka, menar expertgruppen.

Vid våldtäkter begågna av män finns inte heller alltid sperma som kan användas som bevisning. Det vanliga är att förövaren inte får utlösning. Däremot kan det finnas andra fysiska bevis; på grund av att att förövaren spottar, urinerar eller slickar på sitt offer. Spår av dessa kroppsvätskor kan också användas för DNA-prov, vilket kan bidra till att få en gärningsman fälld.

Expertgruppen understyker vikten av förebyggande åtgärder, och föreslår bland annat att Sverige inrättar en nationell stödlinje till vilken personer som är rädda att begå, eller har begått, övergrepp kan vända sig till, anonymt. Här ska även anhöriga, vänner och bekanta som upplever oro för någon i deras närhet med avvikande sexuellt beteende kunna söka stöd, rådgivning och hjälp.

Ett annat förslag är att inrätta behandlingshem för dem som behöver behandling innan de upplever att de går över gränsen och begår övergrepp.

- Genom att se tendenserna som ofta visas i samband med anmälningar om exempelvis blottning kan man fånga in dem som riskerar att begå övergrepp. Behandlingshemmen bör finnas tillgängliga över hela landet; risken är stor att många väljer bort behandling om de tvingas ta ledigt från arbete eller pendla, menar man.

Även en lagändring skulle kunna vara bidragande till färre våldtäkter:

- Möjligheten att införa krav på samtycke, grov oaktsamhet samt att dagens definition av ”hjälplöst tillstånd” utvidgas till ”i särskild utsatt situation” bör utredas. Genom att göra lagen mer normativ, skulle fokus hamna på förövaren, inte offret - även om en skärpning inte skulle leda till att fler våldtäktsmän lagförs.

Expertgruppen förelsår även att det i direkt anslutning till gripandet av en misstänkt gärningsman ska göras en riskbedömning, och redan under häktningstiden ska denne erbjudas utredning och behandling. Vid hög återfallsrisk ska behandling vara obligatorisk.

- I dag är behandling för dömda vuxna förövare frivillig; därmed genomgår endast ett fåtal sexualförbrytare vård. Konsekvensen blir att många återfaller i liknande brottslighet, trots att adekvat behandling skulle kunna bryta ett destruktivt beteende. I Sverige anmäls fler än 13 våldtäkter per dag och det är 13 för många. Men med ökad kunskap och medvetenhet om dessa brott kan vi få dem att minska, anser expertgruppen. 

Text: Johanna Haddäng

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt