Skip to content

När strålkastarna släckts

Han lockades av strålkastarljuset - men medierna blev till slut hans fall.
Tio år efter utbrändheten har Pelle Svensson nu funnit frid.
Nu förbereder han sin – kanske - sista stora juridiska strid.

De flesta jurister inleder karriären utan offentlig uppmärksamhet. Pelle Svensson är ett undantag. Från den första dagen - till den sista – hade han mediernas fulla intresse.
Att en av Sveriges största idrottstjärnor lämnade brottningsringen för rättsalarna var en stor nyhet i mitten av1970-talet. Och den dubble världsmästaren – av medierna och folket kallad ”Pelle Sving” - njöt av rubrikerna.
- Som brottare var jag van att vara i mediefokus. Och jag såg till att även som advokat stå kvar i samma belysning. När lamporna slocknat ville jag genast tända dem igen, säger han.
Metoden var att bjuda på mustiga citat. Som när en reporter bad den nyblivne advokaten att beskriva en typisk jurist:
”Det är en person klädd i mörk kostym, hög krage och kravatt, talar ett högtidligt språk, går med struttande gång, har handflatorna utåt och ser ut som om han gjort något i byxorna.”
Därmed var positioneringen klar: Pelle Svensson mot det etablerade juristsverige.
Mer än 30 år senare vill han nyansera uttalandet.
- Det där får du sätta på minuskontot. Man ska inte utmana så hårt. Dessutom hade jag fel. Få jurister passade in på den beskrivningen. Och idag är de nog ännu färre.
I skjortärmarna trotsar Pelle Svensson novemberkylan. Entusiastiskt visar han runt på tomten i Njurunda, söder om Sundsvall. Bakom huset finns veden samlad, högen mäter över två meter.
- Jag ligger lite före med veden. Det är bäst så, om jag skulle få sämre krafter.
På tomten finns även två dammar. På sommaren odlar han regnbåge i dem.
- Här hämtar jag livskraft. Och du ser fruktträden där uppe? Rådjuren äter på dem, men jag skjuter dem inte. Det är en de del av naturen.
Han tycks fundera, mäter avståndet från huset till träden.
- Men det skulle ju vara enkelt att träffa.

 

När han slutade brottas hade Pelle Svensson två VM-guld, ett OS-silver, två EM-silver, tre EM-brons och tretton raka SM-segrar. Han upplevde idrottsmeriterna som en belastning i den nya karriären. Efter att ha suttit ting i Sundsvall ansökte han om inträde i advokatsamfundet. I utlåtandet skrev lagmannen att han inte hade några invändningar mot Svenssons juridiska kunnande men då hans ”mesta tid gick åt till idrotten” rekommenderade han ett års förlängd prövotid.
Pelle Svensson fnyser till:
- Vår personkemi stämde aldrig. Men det där omdömet, det struntade samfundet fullständigt i.

Var idrottskarriären en för- eller nackdel?
- Den gav mig en väldig draghjälp. När det är som tuffast inom toppidrotten – det är då du måste vara som bäst. Du får självförtroende och nerver av stå, du törs ta tuffa utmaningar. Men den etablerade juristvärlden kände inte igen det här sättet att agera.
- Under hela min advokatkarriär så har folk haft synpunkter. I domstolarna tycker många att man ska uppträda på ett visst sätt. Där var jag en totalt udda figur. Jag kom aldrig i kritstrecksrandigt. Jag tillägnade mig aldrig något högtravande, juridiskt språk. Jag ville vara på det jordnära planet.
Den attityden gav honom många klienter.
- Någon av dem sa ”först var jag hos Silbersky men han pratade bara juristspråk, det var så svårt att förstå”. Klienterna gillade att jag var en vanlig kille.
Han var även nog med att skilja jobbet från privatlivet.
- Jag har aldrig umgåtts med jurister, deltog aldrig i de här stora festerna som Henning Sjöström och andra hade i Stockholm. Många gånger var jag inbjuden, men tackade konsekvent nej.

 

Ett fastklibbat tuggummi fick Pelle Svensson att välja juridiken. Ursprungligen hade han tänkt sig en karriär som lärare. Under studierna jobbade han extra på ett högstadium i Västerås. Generellt var ordningen ganska god, minns han. ”Men det fanns ju några rötägg”.
I den lektion som skulle bli hans sista började en av flickorna plötsligt gråta. Pelle Svensson stegade fram och såg att hon hade ett tuggummi insmetat i håret.
- Det var killen som satt bakom henne , han hade redan stoppat in ett nytt tuggummi. Jag bad honom komma fram till katedern. Han ställde sig nonchalant framför mig, snaskade demonstrativt.
Pelle Svensson bad eleven ta ut tuggummit. Han fick det spottat, ”rakt i näven”.
-. Då gnuggade jag in det i håret på honom. Sen sa jag ”varsågod och sitt”, minns Pelle Svensson.
I stället gick eleven raka vägen ut och anmälde honom till rektorn.
- Det blev ett jäkla liv. Men jag sa till rektorn att mig får du inga problem med. Från och med nu lämnar jag det här vikariatet. Och sen dess har jag aldrig fungerat som lärare.  Det var lika bra det som hände. Moralupplösningen hade redan då inträtt i vårt skolväsende. Man hade disciplinproblem. Lärarnas auktoritet började urholkas Jag kände att det där inte passade mig.
Rättsskipningen i barndomshemmet gav ytterligare motivation. I familjen fanns tio barn. Pelle var näst äldst.
-  Min far agade oss flitigt. Om det hände någonting så klappade han till den som stod närmast. Oftast var det jag som fick smällen, de andra hann springa undan.

Jag antar att du inte gillade den ordningen.
 - Nej. Det födde tankar hos mig, jag ville vara med och skipa rätt.

 

I rättssalarna blev Pelle Svensson snabbt känd som en ofta protesterande, aktör. Elddopet skedde i Oskarshamn. En kapten och en fänrik från sjövärnskåren stod åtalade för att ha orsakat fem ungdomars död i samband med en frivillig militärövning. Kaptenen hade missbedömt vädret, förutsåg inte att storm skulle blåsa upp. Fem båtar hade deltagit i övningen, fyra nådde land. Den femte med besättning gick under.
När de åtalade skulle förhöras inleder lagmannen, CG Wargelius, med att frpga kaptenen vad denne har för civilt arbete.
- Jag är gymnasielärare.
- I vilka ämnen?
- Matematik, fysik och kemi.
- Jaså, verkligen.
Pelle Svensson uppger att han ”studsade till” vid den kommentaren.
- Ungefär som ”har du verkligen kompetens för det?” Han hade uppenbarligen redan dömt kaptenen, tyckte att det var en klantskalle!
Pelle Svensson, som försvarade fänriken, begärde paus och i samråd med kaptenens ombud Richard Hjelt krävde han att Wargelius av jävsskäl skulle plockas bort från målet.
- Det vägrade han acceptera. Då ringde vi Göta Hovrätt som konstaterade att frågan måste prövas.
En ny domare utsågs för denna uppgift.
- Jobbar du på Oskarshamns tingsrätt? frågade Pelle Svensson.
- Ja, medgav domaren.
- Är Wargelius din chef?
Det stämde det också.
- Då anför jag jäv mot dig också! konstaterade Pelle Svensson.
En pensionerad domare från Västerviks tingsrätt kallades in. Rättegången flyttades fram och de två sjövärnsbefälen frikända. Vid det laget hade även riksmedia uppmärksammat de ovanliga turerna kring målet.
- Och det blev ett jäkla liv igenom hela rättsystemet: ”den där svensson vill vi inte ha!”, skrattar han.
Jävsprövningar skulle han sedan regelbundet kräva under de kommande decennierna.
- Jag begriper inte varför det begärs så sällan i dag. Det borde vara obligatoriskt. Det är en viktig del av rättssystemet.

 

Våren 1988 fick Pelle Svensson ”en vän för livet”, en 51-årig expolis som dömts till livstids fängelse. Dagen efter Lucia 1986 hade denne lämnat hemmet för att köpa kvällstidningarna. När han tio minuter senare återvände härjades huset av kraftiga eldslågor. Brandkåren hittade mannens hustru död på övervåningen. Kroppen var svårt brännskadad, med krosskador vid tinningen och ett djupt skärsår i magen. I handen höll hon den smälta telefonluren.
Allting tydde på att 51-åringen låg bakom branden. Och efter att ha suttit häktad i nio månader dömdes han till livstids fängelse av Östersunds tingsrätt.
Inför hovrättsförhandlingen övertog Pelle Svensson försvaret. Han genomförde en egen utredning med nya teorier kring hur kvinnans skador kunde ha uppkommit:
- På foton inifrån villan såg jag att det hade hängt fotografier i en portal ovanför där hon påträfafdes. Jag frågade rättsläkaren om en sådan tallrik skulle ha kunnat ge henne samma skador vid tinningen. ”Självklart” sa han.
-  Sen frågade jag om rökdykarna stålhättekängor hade kunnat orsaka skärsåret, ifall de av misstag trampat på henne. Han funderade en stund och sen svarade han ”ja”.
Dessutom visade undersökningen att branden börjat på övervåningen och inte i trapphuset, vilket tidigare hävdats.
- Till sist kunde jag visa att mattan innehöll samma substans som T-röd. Ursprungligen trodde man att min klient hällt ut vätskan i trappan.
Mannen friades enhälligt i hovrätten.
- Än idag är jag 100-procentigt övertygad om att jag hade rätt. Det hela var en olyckshändelse.
Klienten och Pelle Svensson har regelbunden kontakt.
- Han ringde mig för några månader sedan. ”Om du inte fått mig frikänd så skulle jag kanske ha blivit benådad idag” sa han.
Vid den här perioden var Pelle Svenssons karriär starkare än någonsin. Till exempel försvarade han Åmsele-mördaren Juha Valjakkala och fick en morddömd friad i hovrätten i det så kalalde Lindome-mordet.
De egna utredningarna, frekventa protesterna och den höga mediala profilen var hans signaturer.   
- Då ansågs mediernas granskning som främmande av många advokater. Det ifrågasattes. I dag förekommer det som en naturlig del på ett helt annat sätt.

 

Vintern 1998 var Palmemordet återigen en av dagens största nyhetshändelser. Den här gången hade Pelle Svensson satt frågan på dagordningen.
I boken ”Sanningen om mordet på Olof Palme” pekade han ut Christer Pettersson som mördaren. Påståendet grundades på uppgifter från bombmannen Lars Tingström, som innan han avlidit anlitat Svensson som sitt juridiska ombud. Bland bevisningen fanns ett brev från Tingström som befriade advokaten från tystnadsplikten.
- Tingström vågade inte ange Pettersson eftersom han själv satt inne. Men efter 10 år så skulle jag få berätta.
SVT:s ”Striptease” anklagade Pelle Svensson för att ha förfalskat namnteckningen. Brevet skickades därför på analys till Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Enligt analysen rörde det sig inte om någon förfalskning. SVT fälldes för förtal i tingsrätt och hovrätt. Pelle Svensson krävde inledningsvis en miljon kronor i skadestånd.
- Det blev en rejäl summa, men beloppet är hemligt. SVT ville ha det så, säger han.
Uppmärksamheten fick långtgående följder. Trots att han friats från anklagelserna upplevde Pelle Svensson att misstron mot honom fortfarande var mycket stor.
- Trots att jag rent formellt är rentvådd så kan jag än i dag möta människor som tror att jag är en förfalskare. Jag kände att ingen trodde på mig, precis då nådde jag den 100-procentiga utbrändheten.

Hur yttrade den sig?
- Jag kände att jag hade rätt, men inte fick rätt. Om du år efter år slåss på barrikaderna så riskerar du att brännas ut. Särskilt om du inte får något erkännande för de stormar som du genomlidit. Man blir utbränd – eller rättshaverist. Jag kände till slut att jag inte orkade mer. Jag orkade inte slåss längre.
Efter OS i München 1972 skrev Pelle Svensson en debattbok om doping inom elitidrotten.
- Då var det ingen som ville tro att det förekom. Men det pågick systematiskt i öststaterna och spreds som en smitta därifrån. Det blev ett jävla liv, det värsta jag upplevt. På 90-talet hade sanningen hunnit ifatt, men då var det ingen som sa att det där tog Pelle Svensson upp redan för 20 år sedan.
- Och för drygt tio år sedan skrev jag boken ”Sanningens eld, lögnens lågor” om män som blivit oskyldigt dömda i sexmål. Jag var försvarare i många sådana fall. Kvinnorörelsen reagerade starkt, de var väldigt aggressiva. Idag har bland annat JK tagit upp samma frågor. Jag har fått rätt i det mesta som jag hävdade på 90-talet, men jag ser aldrig något erkännande.
Vid millennieskiftet gav en dom vid länsrätten i Härnösand honom livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Den närgångna mediala granskning som Pelle Svensson utsatts för angavs som orsak till att han inte längre kunde jobba.
- Jag fick mediadrevet klassad som arbetsskada. Det är jag ensam om, konstaterar han.
Ett år senare greps han för rattfylleri i Timrå , norr om Sundsvall.  Polisens mätningar visade att han hade 2,7 promille alkohol i blodet.
- Jag hade varit på fiskeresa i Ångermanland med en kompis. På morgonen ringde min fru och ville att jag skulle komma hem omedelbart. Det hade hänt något. Jag visste ju att jag inte var nykter, på långa vägar, men gjorde ändå dumheten att ta bilen.

Hur hanterade du det här?
- Jag gick med i Anonyma Alkoholister. Nu är det fem år sen jag smakade sprit senast. Många blir förvånade när de hör det här, de har aldrig sett mig påverkad utan upplevt mig som väldigt skötsam. Och det var långt mellan gångerna. Men när jag drack så var det rejält. Första gången fick jag total minnesförlust. Sista gången såg det ungefär likadant ut. Om jag dricker så får det konsekvenser. Det håller inte.
Vägen tillbaka gick genom kyrkan. En svägerska övertalade honom att engagera sig i svenska kyrkan. Först som lokal kyrkorådsordförande, sedan förra året är han ordförande för församlingsförbundet i Härnösands stift. Arbetsuppgifterna beskriver han som ”konflikthantering” mellan kyrkans personal och förtroendevalda.
- Jag åstadkommer försoning och ansvarar för utbildning i konflikthantering. Det passar mig som handsken. Uppdraget har varit läkande för mig.

Du är kristen?
- Jag har hela tiden varit troende. Det har förstärkts genom turbulensen. Att gå i kyrkan är för mig en återkoppling till de avlidna, till förfäder. Lugnet. Maninser att det finns ett större sammanhang, som är svårt att greppa, där man själv bara är en liten myra.

 

Ett av Pelle Svenssons mest kända fall är det så kallade Johan-målet. Elvaårige Johan Asplund försvann från sin bostad i Sundsvall på morgonen den 7 november 1980. Sedan dess har han inte återfunnits.
Föräldrarna är än i dag övertygade om att mammans före detta sambo dödat pojken. Åklagarmyndigheten ansåg dock inte att bevisningen mot mannen räckte för att kunna åtala honom. Föräldrarna vände sig då till Pelle Svensson. Enskilt åtal väcktes. Mannen fälldes i tingsrätten men friades av hovrätten. I början av 90-talet tog den dömde seriemördaren Thomas Quick på sig ansvaret. 2001 dömdes han för mordet men såväl föräldrarna som Pelle Svensson är övertygade om att han inte alls är inblandad.
För ett år sedan presenterade Svensson en omfattande utredning av de åtta morddomarna, inklusive en stor mängd förhör och brottsplatsundersökningar. Han har assisterats av poliser och jurister som tidigare arbetade med Quick-utredningen.
- Jag hade ju haft en viloperiod på många år. Annars hade jag aldrig orkat göra det här. Det var sanningen jag bar fram, därför riskerade jag ingenting. Det här med Quick måste klaras ut eftersom de verkliga mördarna går fria. Utredningarna har en metodik och ett tillvägagångssätt som helt avviker från vad som är normalt i brottmålsprocessen. Till exempel att det är samma förshörledare genom tio år och åtta mordåtal. Redan på juristutbildningen lär man sig att förhörsledaren rutinmässigt ska bytas ut och finns det misstankar om att åklagaren avfärdar alla spår utom ett så bör även han bytas ut. Att köra ett enda race, det är livsfarligt för rättssäkerheten.
Slutsatsen i dokumentet är att de fällande domarna bygger på en rad oegentligheter, som bevisförfalskning, ledande förhör, mened, felaktigt utförda rekonstruktioner och grova tjänstefel från ledande personer inom polisen och åklagarmyndigheten.
Pelle Svenssons utredning var grunden för JK-anmälningar om grovt tjänstefel mot överåklagaren Christer van der Kwast och den polis som genom åren lett förhören med Thomas Quick. Justitiekanslern Göran Lambertz valde dock att inte gå vidare med anmälningarna. ”Bevisningen är solid” motiverade han.
Pelle Svensson är mycket kritisk:
- Det är ett omfattande material. Åtta mål, åtta domar. Sammanlagt 28 000 sidor och väldigt komplicerat. Men JK uttalade sig om min utredning efter bara tre dagar. Han kan aldrig ha hunnit gå igenom alltihop. Det skulle ta upp till ett år. JK var vi alla hade trott på. Vi blev besvikna, men nu går vi vidare.
Under hösten har Pelle Svensson organiserat en aktion för att anmäla Christer van der Kwast och förhörsledaren för grovt tjänstefel.
- Vi kommer att få ihop minst tio anmälningar som tar upp olika fel som har begåtts under utredningarna. Alla hänvisar de till min rättsutredning. Åklagarna kan inte fega ur när de får så många anmälningar. De måste pröva det som påstås. Och skulle de fällas för grovt tjänstefel, då föreligger resningsgrund - och om HD skulle ta upp till exempel Johanmålet, då har du 5-0 för resning.

Och om anmälningsaktionen inte ger resultat?
- Om myndigheterna inte går till botten med det här, då får man väl leva med det. Jag har gjort vad jag kunnat.

 

Från vardagsrummet tittar Pelle Svensson ut över solnedgången bortom grantopparna och Bölesjön. Här har han suttit många eftermiddagar.
- Solen och månen ger nya, unika, vyer varje dag. Jag njuter av att bo här. 
Sedan utbrändheten säger han sig sätta större värde på familjelivet.
- Jag började med att arbeta upp relationen till de närstående. Förut satte karriärren först, jag  var ute och reste hela tiden. Men om inte privatlivet fungerar så fungerar inget annat heller.
- Hur duktig man än är, hur aggressivt och kraftfullt män än slåss på barrikaderna så måste man nå andlig mognad för att överleva.  Jag gick för långt många gånger, det inser jag nu. Jag skulle provocera hela tiden. Det finns mycket som jag ångrar.

Till exempel?
 - När jag sa det där om jurister, beskrivningen av hur de var.

Var det verkligen så allvarligt?
- Det var extremt utmanande. Sen så borde jag inte ha kallat min memoarbok för ”Skymningslandet”, det skulle syfta på det svenska rättsystemet. Det var orättvis kritik.

Vad borde den ha hetat?
- ”På barrikaderna”.

Häromåret publicerade du boken ”Utan nåd” där dubland annat inkluderade närgångna bilder från förundersökningen efter morden i Åmsele. Du fick hård kritik för det.
- Jag ser det som den engelska rävjakten. Den upphör inte förrän räven är död. Med mediedrevet är det samma sak. Därför söker man bara fel på Pelle Svensson. Det ska negligeras, föminskas, bagatelliseras. Jag har ofta mött härskartekniker under de här åren.
- Det som drev mig med boken var att påverka nådeinstitutet. Få läsarna att ta ställning till om man kan förlåta det oförlåtliga. Går inte det så ska de svåraste förbrytarna sitta hela livet. Jag ansåg att bilderna behövde finnas med för att man skulle kunna ta ställning till om till exempel Åmsele-morden var möjliga att förlåta. Jag blev kritiserad för att ”jag ville tjäna pengar på boken”. Det är fel. Den typen av böcker säljer inte mycket. Nu är upplagan slut och det kommer inte att tryckas fler exemplar.

Du säger att du inte har blivit rättshaverist, trots motgångar.
- Det stämmer. Jag vet hur en rättshaverist ser ut, jag har mött många. Det är en person som har rätt men aldrig får rätt och vars hela tid går åt till att analysera problemet och kämpa för sin sak. Ända till sin sista suck. 
- Det sista kriteriet gäller inte för mig. Jag lever ett bra liv, har fått fotfäste och kan se mig själv. Min hustru Pia sa så här innan jag åtog mig Quick-jobbet: ”Fall inte tillbaka i ditt gamla beteende. Pelle Svensson kan möjligen ge ett bidrag till en bättre värld, men han kan inte förändra världen”. Det är de klokaste ord som sagts om mig. Det är min ledstjärna idag.

 

Namn Pelle Svensson
Ålder 64
Familj  Hustrun Pia. ”I förrgår hade vi silverbröllop. 25 år som gifta. Det här varar livet ut”. Barn och barnbarn.
Förebild: Advokataen Olle Arvidsson. ”Vi möttes både i Johanmålet och vid ett annat fall häruppe. Han vågade verkliugen ge järnet. Det behövs ibland. Men ibland uppfattade jag honom som alltför brutal. Han skydde inga metoder avd gällde att knäcka vittnen. Han kunde snurra upp dem så att de inte hittade ut ur rättssalen.
Senast lästa bok  ”Ett märkvärdigt barn av Christopher O ´Regan. Den handlar om Gustav III:s son Gustav IV Adolf. Ett spännande mäsnniskoöde. Det var titeln som lockade mig. Jag kanske också har varit ett märkvärdigt barn. 
Favoritlag  GIF Sundsvall.

Text Peter Johansson

Foto Jonte Wentzel

Publiceras i Legally yours 6/2007

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt