Skip to content

Varning för Förbundet humanisterna

Av: Peter Wahlgren professor vid juridiska institutionen, Stockholms universitet.

Den 17 maj fanns i Expressen artikeln "Avskaffa lagen om religionsfrihet". www.expressen.se/1.683581

Det var ord och inga visor. "Det juridiska begreppet religionsfrihet har spelat ut sin roll… tillämpningen riskerar att bli ett hot mot det sekulära samhället. --- Begreppet ger inga rättigheter eller friheter som inte redan är skyddade av övriga lagstadgade rättigheter. --- Behövs lagen om religionsfrihet… den är otydlig, motsägelsefull och kontraproduktiv?" Artikeln hade åtta undertecknare, varav sex tillhöriga Förbundet humanisterna.

Texten väckte eftertanke. Här fanns försök till juridisk begreppsanalys, ändamålsresonemang, analogier och annat som får jurister att leva upp. Reaktionerna var överraskning (juridisk begreppsanalys i Expressen), bejakande (religiösa företeelser skall granskas kritiskt) och misstro. (här måste finnas hundar begravna, religionsfrihet har debatterats under århundraden, miljoner människor har mist livet, vad nytt?)

Misstro visade sig vara den riktiga slutsatsen. Beträffande tesen att lagen om religionsfrihet bör avskaffas kunde omedelbart konstateras att så skedde redan 1999 (!). Kvarstående bestämmelser relaterade till religionsfrihet finns i Regeringsformen 2 kap 2 §:

"Varje medborgare är … skyddad mot tvång att giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Han är därjämte … skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen."

Av 2 kap 12 § framgår att begränsningar av fri- och rättigheter endast får ske "för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle… Begränsning får ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning." Skrivningarna överensstämmer i allt väsentligt med Europakonventionen art 9 och FNs centrala dokument om mänskliga rättigheter art 18. Vissa bestämmelser återfinns också i Lag (1998:1593) om trossamfund som i § 3 anger "Ingen är skyldig att tillhöra något trossamfund. Ett avtal eller löfte som strider mot denna bestämmelse är ogiltigt."

Vad vill artikelförfattarna avskaffa?

2. Om argumentet är att begreppet religionsfrihet kan avskaffas, eftersom det inte tillför något som inte andra lagar stipulerar, så finns det många paralleller. En är förbudet mot barnaga. I föräldrabalken står "barn … får inte utsättas för kroppslig bestraffning". Bestämmelsen infördes 1979, men tillförde inget materiellt nytt. Det straffsanktionerade förbudet mot kroppslig bestraffning liksom rekvisiten rörande detta fanns tidigare, och finns fortfarande i brottsbalken.

Förbudet mot barnaga i föräldrabalken gör dock brottsbalkens regler tydligare. Saken är densamma med begreppet religionsfrihet, liksom med andra bestämmelser om fri- och rättigheter. Nära nog alla begrepp som återfinns i grundlagarna specificeras i andra lagar. Lagars definierande, konstituerande och normativa funktioner måste ofta kompletteras av informativa, systematiserande och kommunicerande funktioner. Ibland är alla funktioner samlade i en lag, ibland inte.

Begreppet religionsfrihet tillför således nödvändigtvis inget extra rekvisit. Det är ett samlingsbegrepp som preciseras i andra bestämmelser, men av detta följer inte att begreppet kan eller bör avskaffas. Paragrafen om barnaga har stor betydelse. Den är ett naturligt inslag i grundskolans undervisning redan på lågstadiet och den sprider kunskap. På samma sätt kommunicerar grundlagen för omvärlden att de som lever i Sverige inte skall diskrimineras på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet. Det tydliggörs också att ingen behöver vara med i något trossamfund.

3. Religionsfrihet ger inte primärt någon rätt att utöva rättigheter som andra inte får utöva. Det är inte syftet. Religionsfrihet är framför allt rätten att inte tillhöra en viss religion. Det är en mänsklig rättighet är att slippa vara med i föreningar, sekter eller organisationer, det må gälla Katolska kyrkan, Pionjärerna, Hells Angels, eller Förbundet humanisterna.

Religionsfrihet är frihet att själv välja tro. Detta är en viktig rättighet. Ingen kan påstå att den varit speciellt omhuldad i historien, eller att den är det i dag. Det är bl.a., för att ta ett för miljoner kvinnor dagligt aktuellt exempel, rätten att slippa trakasserier för bristande hijab (kroppsbeslöjning m.m.). Religionsfrihet innebär frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Rätten innefattar frihet att byta religion och tro. Den ger den enskilde makt att ersätta en påtvingad religion med en annan tro, med misstro eller med inget alls. Religionsfrihet är en förutsättning för ett sekulariserat samhälle.

***

Artikeln är sammantaget egendomlig. Huvudargumentet är att en sedan sju år upphävd lag skall avskaffas. En välvillig tolkning – att syftet är att avskaffa de bestämmelser som f.n. berör religionsfrihet eller begreppet som sådant – förtar inte intrycket av bisarreri. Slutledningarna speglar okunskap om lagars funktioner och oförståelse för religionsfrihetens centrala syfte.

Effekterna av att sprida vilseledande texter med felaktigt innehåll är rimligtvis negativa. Humanism associeras med förnuft, medmänsklighet, tolerans och ansvar. Det finns även bildningsideal, humanisten bör något behärska de humanistiska ämnena historia, filosofi och gärna även textanalys. Mot den bakgrunden framstår Förbundet humanisterna som otydligt, motsägelsefullt och kontraproduktivt.

Följaktligen utfärdas här en varning för denna gruppering. Styrelsemedlemmarna som författat texten förefaller obildade, ohistoriska och okloka. Låt dem gärna komma till tals men beakta att vad som framförs kan vara rena rappakaljan och att de seglar under falsk flagg.

Peter Wahlgen är professor vid juridiska institutionen, Stockholms universitet

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt