Skip to content

HFD sågar regeringens sågning av Jehovas vittnen - för tredje gången

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) har undertecknat beslutet å regeringens vägnar - men får nu bakläxa av Högsta förvaltningsdomstolen där ett av justitieråden är Erik Nymansson. Foto: Thomas Johansson/TT och Henrik Montgomery/TT

Högsta förvaltningsdomstolen har nu - för tredje gången i rad - upphävt regeringens beslut om att inte bevilja Jehovas vittnen statligt ekonomiskt stöd som trossamfund. Enligt HFD saknar regeringen även denna gång regeringens beslut stöd i lag. Ärendet återförvisat därför till regeringen för nytt beslut. 

 

Jehovas vittnen ansökte redan år 2007 om statsbidrag till trossamfund.

Två år senare avslog regeringen Jehovas vittnens ansökan med hänvisning till den bestämmelse som säger att statsbidrag får lämnas endast till ett trossamfund som bidrar till att "upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på".

Nämnden för statsbidrag till trossamfund hade då pekat på att Jehovas vittnen uppmanar sina medlemmar att inte delta i politiska val och att inte ta emot blodtransfusioner.

Gick inte förstå regeringens beslut
Jehovas vittnen ansökte om så kallad rättsprövning av regeringens beslut hos Högsta förvaltningsdomstolen - som upphävde beslutet eftersom det enligt HFD inte gick att utläsa vad regeringen egentligen hade grundat sitt ställningstagande på.

År 2012 avslog regeringen åter Jehovas vittnens ansökan. Regeringen motiverade då sitt beslut med att Jehovas vittnen uppmanar sina medlemmar att inte delta i politiska val.

Jehovas vittnen vände sig då för andra gången till Högsta förvaltningsdomstolen och begärde rättsprövning av regeringens beslut. HFD upphävde även denna gång regeringens beslut och påpekade då för regeringen att "rösträtten utgör just en rättighet och inte en skyldighet".

Enligt HFD innebar Jehovas vittnens inställning till allmänna val inte att man motverkade "det demokratiska styrelseskicket".

Ansökte för tredje gången
Jehovas vittnen ansökte för tredje gången om statsbidrag - men även denna gång avslog regeringen deras ansökan.

Den här gången hänvisade regeringen till att Jehovas vittnens motstånd mot blodtransfusioner även för barn riskerade barnens liv och hälsa och motverkade att barnets behov inte blir tillgodosedda.

Detta var enligt regeringen inte förenlig med samhällets grundläggande värderingar.

Jehovas vittnen vände sig för tredje gången till Högsta förvaltningsdomstolen och ansökte om rättsprövning av regeringens beslut.

Grundlagsskydd mot kroppsliga ingrepp
Jehovas vittnen pekade i sin skrivelse på att regeringen - genom att anse att samfundet är odemokratiskt och inte står upp för samhällets grundläggande värderingar - främjar felaktiga antaganden om Jehovas vittnen och dess medlemmar.

När det gäller frågan om blodtransfusioner konstaterar HFD nu att den svenska grundlagen ger människor skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Grundlagsskyddet för den personliga integriteten, som endast får begränsas genom lag, omfattar även hälso- och sjukvård.

HFD pekar också på att praxis i svensk rätt sedan länge har varit att en patient i princip har en obegränsad rätt att avstå från en medicinsk behandling och att han eller hon därmed kan kräva att en sådan åtgärd genast avbryts eller inte vidtas.

Barn har rätt till åsikt om vården
Att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke anges numera även som huvudregel i patientlagen.

När det gäller barn konstaterar HFD att huvudregeln enligt föräldrabalken är att vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska dock i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål.

När patienten är ett barn ska barnets inställning till en medicinsk åtgärd - så långt det är möjligt - klarläggas och barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.

Konfliktlösande lagar
HFD konstaterar att det visserligen kan uppkomma situationer när samhället inte kan acceptera den inställning till föreslagen vård som ett barn och/eller barnets vårdnadshavare ger uttryck för. l en sådan situation är det dock inte rätten att uttrycka sin uppfattning som sådan eller de skäl som motiverat denna som sätts i fråga.

I rättsordningen finns i stället regler - bland annat om tillfälligt omhändertagande enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) - för att lösa konflikter av detta slag mellan barns, vårdnadshavares och samhällets intressen.

Enligt HFD kan ett trossamfund inte anses komma i konflikt med demokratiska värderingar om man uppmanar sina medlemmar att agera på ett sätt som är förenligt med den rätt som finns att uttrycka uppfattningar och motsätta sig medicinsk behandling - under förutsättning att trossamfundet inte uppmanar sina medlemmar att inte godta att samhället i vissa fall ingriper till förmån för barnen.

Ska samarbeta med vården
När det gäller Jehovas vittnen konstaterar HFD att man till och med uppmanar sina medlemmar att samarbeta med sjukvården om det beslutas att ett barn ska få blodtransfusion.

Den bestämmelse som regeringen har åberopat för att neka Jehovas vittnen statsstöd gäller alltså enligt HFD inte Jehovas vittnen. 

HFD skriver:

"Regeringens beslut att avslå Jehovas vittnens ansökning saknar således stöd i lag och ska därför upphävas." 

Ett skiljaktigt justitieråd - Leif Gäverth - anser att ansökan ska avslås.

 

  • Alt-texten
    Eva Clasö

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt