Anna Skarhed: ”Förbjud justitierådens extraknäck”

Bör en domare vara med i Rotary, Frimurarna – eller Naturskyddsföreningen? Och hur ska en domare agera om en nämndeman vill döma rakt emot svensk lag?
Anna Skarhed, f.d. justitiekansler och justitieråd, håller just nu på att färdigställa sitt dokument om god domarsed. Själv tycker hon att nämndemannasystemet är problematiskt – och att justitierådens extraknäck som skiljedomare borde förbjudas.
”Så har man valt att göra i andra länder. Sedan kan jag tycka att man själv som justitieråd borde tänka på hur det uppfattas utifrån.”

Efter en lång domarkarriär som började som rådman och fortsatte som lagman blev hon justitieråd i Högsta domstolen och slutligen Sveriges justitiekansler. Idag har Anna Skarhed tagit över stafettpinnen från den tidigare justitiekanslern och hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt när det gäller domaretik och god domarsed och hon är snart färdig med sitt dokument.

– Jag fick uppdraget av Domstolsakademien och genomför det tillsammans med Domareförbundet och fackförbundet Akavia (tidigare Jusek, reds. anm.) som har ett stort engagemang i frågan. Uppdraget går ut på att de tre dokument från år 2011 som Johan Hirschfeldt då utformade tillsammans med Domareförbundet och Jusek ska ses över och kompletteras.

– När jag och en rådman i Malmö började arbeta med frågan och bland annat gick ut med en enkät till yngre och äldre domare visade det sig att Johans dokument inte fullt ut hade kommit till användning på det sätt som man hade tänkt sig. Det förekom att man inte ens kände till dokumenten.

Vad är tanken med dokumentet?

– Det ska vara ett dokument som alla domare har i bokhyllan och som också ska vara tillgängligt på nätet. Förhoppningen är att det ska inspirera till diskussioner domare emellan men också ge en ingång till frågan om vad som är god domarsed.

– Mot bakgrund av de behov domare uttryckte bestämde vi oss för att inte göra en version 2.0, utan ett samlat och något mindre utförligt dokument med uppdateringar av praxis bland annat kopplade till utvecklingen av sociala medier.

– Jag har haft hjälp av en väldigt duktig t.f. assessor från Skånska hovrätten för att sammanställa God domarsed version 2023. Vi har utgått ifrån 2011 års tre dokument och hänvisar också tillbaka till dem för den som vill ha fördjupning.

Var i processen befinner sig dokumentet nu?

– Vi hoppas kunna presentera vårt färdiga arbete i mars. Just nu är det ute på remiss till vår referensgrupp som består av domare.

Vilken status har det? Kan det tjäna som någon form av rättskälla?

– Nej, det är inte fråga om någon rättskälla. Vi redovisar och hänvisar förstås till lagregler, internationella dokument, domstolspraxis och JK- och JO-beslut, men dessa är mera sällan bindande regler utan ska främst utgöra underlag för domare som, ensamma eller tillsammans med andra, vill reflektera över frågor som har koppling till god domarsed.

– Jag ansvarar för eventuella sakfel i dokumentet och i den mån det uttrycks åsikter är de mina och får givetvis ifrågasättas.

– Det ska vara ett dokument som kan fungera som stöd för den som söker vägledning kring god domarsed. Men det finns ofta inga självklara svar och förhoppningsvis ska dokumentet inte uppfattas som pekpinnar.

Vad tar dokumentet sikte på?

– Utgångspunkten är Bangaloreprinciperna (FN-dokument från år 2002, ”The Bangalore Principles of Judicial Conduct”, reds. anm.) 

– God domarsed omfattar allt från principiella och konstitutionella frågor om domstolarnas och domarnas oberoende till en rad praktiska frågor som hur man som domare uppför sig i domstolen och på fritiden.

– De centrala principerna är oberoende, opartiskhet, gott uppträdande och god kompetens, med integritet som ett grundläggande värde.

Hur kommer de konstitutionella frågorna in?

– Just nu tror jag att vi alla har anledning att mer än på länge fundera kring frågan om domstolens och domarens centrala roll i en rättsstat.

– Vi har idag en situation där auktoritära regimer, också på nära håll i Europa i länder som Polen och Ungern, inskränker domstolarnas självständighet för att begränsa den makt som ligger i fristående och oberoende domstolar.

– Det ligger ett stort ansvar på domare att upprätthålla vår rättskultur och värna rättsstatens principer, inte minst i politiskt oroliga tider.

Vad betyder principen om oberoende och integritet ”på golvet”, i den dömande verksamheten?

– En respekt för att varje domare ska vara oberoende i sitt dömande och inte låta sig påverkas av hot eller påtryckningar utifrån.

– En annan aspekt är att se till så att rättens yngre ledamöter inte påverkas av, eller känner att äldre ledamöter försöker sätta sig på dem.

– Däremot både kan och ska en domare naturligtvis kunna ändra sig under en överläggning om hon eller han kommer fram till att kollegorna faktiskt har rätt. Det gäller oavsett ålder och erfarenhet.

Vad är viktigt när det gäller domarens beteende i rättssalen?

– Att domaren är och uppfattas som opartisk och behandlar alla lika. Det förekommer tyvärr att parter inte alltid känner sig sedda eller att de beskriver att de har blivit behandlade på annat sätt än motparten.

– Det är väl känt att det som ofta är viktigast är att alla som medverkar vid en rättegång verkligen känner att de blir lyssnade på. Även den som förlorar kan inte sällan acceptera detta om han eller hon känner sig respekterad.

– Det här är väl mera sunt förnuft och inte sådant som man får lära sig på juristutbildningen men gott uppträdande och bemötande är avgörande för att kunna bli en bra domare.

Andra viktiga frågor?

– Vi lyfter fram frågor om jäv. Det är något som många domare diskuterar och funderar över.

– Vi har försökt göra ett ordentligt avsnitt om domarjäv utifrån de principer och den praxis som finns. Det är många gånger svåra avvägningar.

– En viktig insikt i det sammanhanget är att justice must not only be done, but must also be seen to be done…

Frågor om delikatessjäv, alltså?

– Ja, bland annat. De vanliga jävsreglerna är ju ganska tydliga men domare bör fundera över hur deras roll och deras uppträdande kan uppfattas utifrån.

– Som domare kan det kännas självklart att man klarar av att förhålla sig objektiv, att det är en del av yrkesrollen.

– Men vi har alla fördomar och preferenser som vi behöver vara medvetna om.  Och domaren måste tänka på hur en part eller ett ombud i processen kan uppfatta hans eller hennes agerande.

Kan du ge något exempel?

– En fråga som så länge jag kan minnas har diskuterats är om domare bör vara med i till exempel Rotary. Och nyligen tog TV-programmet Kalla fakta upp frågan om domare som är frimurare. Här finns det olika uppfattningar inom domarkåren.

– En motsvarande fråga som kom upp när jag nyligen träffade ett antal miljödomare var om man som domare i en av våra mark- och miljödomstolar kan vara medlem Naturskyddsföreningen. Är det förenligt med domarämbetet?

Vad säger ditt dokument om saken?

– Det ger inget svar på de här frågorna men vill betona att detta är viktiga frågor som domare bör fundera över.

– I slutet av varje avsnitt i dokumentet finns ett antal exempel på frågor som kan inspirera till samtal och reflexion.

Du har själv varit justitieråd i Högsta domstolen där frågan om så kallade extraknäck som skiljedomare alltid har varit en vattendelare…

– Ja, det är just en sådan fråga där det alltid har funnits olika uppfattningar även inom Högsta domstolens väggar.

– Om man tittar internationellt kan man konstatera att det i många andra länder skulle vara helt otänkbart, eller inte ens är lagligt, för domare i de högsta domstolarna att ha bisysslor, som till exempel att sitta med i skiljenämnder.

Vad tycker du själv?

– Jag tycker inte att aktiva justitieråd ska sitta i skiljenämnder. Jag anser att det är negativt för bilden av Högsta domstolen.

– Ofta framhålls det att det handlar om extrauppdrag som är mycket välbetalda. Personligen tycker jag att det principiella är viktigare än pengarna men när den här frågan poppar upp i nyhetsmedia med jämna mellanrum så är det oftast de stora pengarna som hamnar i fokus.

Hur ser du på att skiljenämnderna är konkurrenter till det reguljära domstolssystemet?

– Det är helt klart konkurrerande domstolsverksamhet. Skiljeförfaranden fyller ett behov men det jag ställer mig tveksam till är att våra högsta domare får och vill ägna sig åt sådant samtidigt som de tjänstgör i allmän domstol.

Borde det vara uttryckligen förbjudet?

– Ja, varför inte. Så har man ju valt att göra i andra länder. Sedan kan jag tycka att man själv som justitieråd borde tänka på hur det uppfattas utifrån. Jag tror inte att det stärker förtroendet för domstolen.

Hur ser du på nämndemannafrågan efter alla dina år som domare, inte minst i tingsrätt?

– Det är en känslig fråga. Man kan diskutera om det gagnar rättssäkerheten att en nämndeman som helt saknar juridisk utbildning har samma rösträtt som juristdomaren.

– Min egen erfarenhet från tingsrätt är att det, i stort sett, har fungerat väl. Det var bra att jag som ordförande tvingades att högt, inför både nämnden och mig själv, sammanfatta målet och det som har förevarit under förhandlingen. Och under den tid när jag tjänstgjorde, som nu ligger många år tillbaka, var det ofta mycket erfarna och kloka nämndemän som kunde bidra i olika bedömningsfrågor.

– Men jag kan ärligt säga att jag numera är mera betänksam. Svårigheter att rekrytera personer med erfarenhet och klokskap och den polarisering som idag finns i samhället kan skapa problem. Och att nämndemän ska döma även i överrätt tycker jag är tveksamt.

Hur ser du på det politiska nomineringssystemet av nämndemän?

– Det är ju en återkommande fråga som inte minst har ställts på sin spets i olika sammanhang på senare tid.

– Alla domare ska döma efter svensk lag, utan några politiska hänsyn. Samtidigt har det förekommit exempel på motsatsen. Här vilar ett stort ansvar på juristdomarna att se till att inte ovidkommande hänsyn tas.

– Hur uttrycker man sig till exempel som ordförande och hur tydlig ska man vara vid den enskilda överläggningen? Vad gör man när en nämndeman vill döma på ett sätt som står i strid med lagen? Hur hanterar man det?

Det låter som om du är motståndare till nämndemannasystemet…

– Inte motståndare men jag tycker att det är problematiskt. Det har blivit ännu svårare när samhället blivit alltmer komplext och där de politiska motsättningarna har blivit större.

– Samtidigt är det viktigt att fråga sig hur alternativet skulle se ut. Jag har inga bra lösningar till hands här och nu…

Efter din pensionering har du själv kommit ut politiskt och blivit medlem i Reformisterna.

– Jag väntade tills jag blev pensionär eftersom det i min yrkesroll har varit viktigt att upprätthålla oberoende och opartiskhet.

– Sedan kan man, å andra sidan – jag vet – säga att det blir något av ett spel för gallerierna eftersom jag naturligtvis har haft både mina politiska åsikter och röstat i val även tidigare.

– Jag hoppas att mina politiska åsikter inte har påverkat mitt dömande utan att jag har dömt efter svensk lag. Men det finns, tycker jag, en poäng med att domare inte ska ha en politisk etikett. Också där skiljer vi oss från många andra länder där domare inte får vara politiskt aktiva.

Vad är Reformisterna?

– Om man, som jag, är medlem i Reformisterna så är man även medlem i det Socialdemokratiska partiet. Det är alltså ingen utbrytargrupp utan en förening som bildades utifrån en grundfråga som har koppling till det ekonomiska systemet, det ekonomiska ramverket.

– Socialdemokraterna har, som jag ser det, genom åren blivit alltmera marknadsliberala och har accepterat och deltagit i att genomföra det valfrihetsevangelium som lett till utförsäljningen av bland annat posten, apoteken, elen, skolorna och sjukvården på ett sätt som inte stämmer med de värden som socialdemokratin borde stå för.

– Reformisterna vill vända den skutan!

Har du alltid stått där politiskt?

– Ja, i varje fall åt vänster. Jag är uppfostrad att se jämlikhet och jämställdhet som det självklart önskvärda. Att ha en politik som ökar klyftorna och värnar dem som redan har mycket kan jag inte anse är riktigt.

– Jag har vänner i min egen ålder som hela sina liv har arbetat inom vård och omsorg. Om vi jämför våra pensionskuvert idag så tycker jag att det är helt orimlig att det kan skilja så mycket.

En före detta justitiekansler och domare från Högsta domstolen har alltså för hög lön och pension?

– Säg hellre att de (inom vård och omsorg, reds. anm.) har för litet. Jag har arbetat mycket och förhoppningsvis gjort ett bra jobb men det är orimligt att de arbeten som innebär att man tar hand om barn, sjuka och gamla värderas så lågt. Och att klyftorna ökar gör att samhället glider isär.

– Om det krävs att jag avstår något för att åstadkomma en utjämning tycker jag det är helt rimligt.

Kan du tänka dig att ta förtroendeuppdrag inom politiken?

– Just nu har jag inte tid och ork för det men man ska aldrig säga aldrig.

Om Magdalena Andersson kommer tillbaka som statsminister och du får frågan om du vill bli justitieminister?

– I så fall skulle det vara väldigt svårt att tacka nej men jag tror att jag kommer att klara mig eftersom hon inte kommer att fråga.

Sist men inte minst – du är ordförande i Stiftelsen Torgny Segerstedts minne. Berätta.

– Det är ett hedersuppdrag. Torgny Segerstedt var en person som utgör själva grundbilden av stort mod kombinerat med ett brinnande engagemang för yttrandefrihet och demokratiska värderingar. Hans mod under andra världskriget var häpnadsväckande.

– Han tog strid mot Hitler och nazismen trots att den svenska kungen och den svenska regeringen försökte få honom att tystna. När han visade integritet och i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, där han var chef, skrev om nazismens illdåd fick han sina tidningar konfiskerade gång mot gång.

– Det fria ordet var hans livsluft och han vågade vara obekväm trots att det gav honom många fiender.

Vad gör stiftelsen?

– Vi håller fram Torgny Segerstedt, hans ideal och mod som förebild. Vi delar ut Frihetspennan till en skribent varje år och Frihetstonen till en musiker. Dessutom delar vi ut skolstipendier till barn.

– Sedan 2003 har stiftelsen också finansierat en gästprofessur i Torgny Segerstedts namn som hittills har haft elva innehavare, bland andra tidigare utbildningsministern Bengt Göransson och tidigare utrikesministern och vice generalsekreteraren för FN Jan Eliasson. Innehavaren utses av Göteborgs universitet och ska verka inom ett område med anknytning till demokrati, yttrandefrihet eller mänskliga rättigheter.

– Allt vi gör handlar om att inpränta vikten av det fria ordet. Torgny Segerstedt var en otroligt skicklig och skarp skribent och det finns många citat värda att upprepa, till exempel: ”Friheten att tänka och uttala sina tankar står över allt annat. Det är det mänskligas livsluft.” Och det passar ju en gammal justitiekansler…

FAKTA – Anna Skarhed, f.d. justitieråd i HD och justitiekansler

Född: 1952, Linköping

Jur.kand: 1977, Uppsala universitet

Notariemeriterad: 1980, Göteborgs tingsrätt

Hovrättsassessor: 1989, Hovrätten för Västra Sverige

Juris.dr. h.c: 2015, Uppsala universitet

Bakgrund: Rådman vid Eskilstuna och Uppsala tingsrätt, lagman för Linköpings tingsrätt, enhetschef vid Domstolsverket, rättssakkunnig vid Justitiedepartementet, justitieråd i Högsta domstolen och Sveriges justitiekansler.

Övrigt: Styrelseledamot i Uppsalajuristernas Alumniverksamhet, ordförande för Stiftelsen Torgny Segerstedts minne.

Bor: Göteborg

Familj: Gift med Lars, två vuxna döttrar med familj.

Gör på fritiden: Vänner, naturen och böcker… I den ordningen.