Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Rättsfrågor
Publicerad: 2021-03-18 09:28

Nytt forum ska vända vinden: ”Finns ett motstånd mot förändring”

”I många sammanhang anammar svenskar de engelska och amerikanska kulturerna. Men när det gäller medling hänger vi uppenbarligen inte med utvecklingen”.

Advokat Gert Nilsson Eldrimner är initiativtagare till Medlingskollegiet, ett nytt forum för advokater och biträdande jurister som är intresserade av tvistlösningsformen medling. Själv jobbar han heltid med medling.
– Jag medlar i alla möjliga tvister från de rent kommersiella till familjetvister, via arbetsplatskonflikter, arbetstvister och entreprenadtvister, säger han.
– Dessutom undervisar jag i medling dels i kursverksamheter huvudsakligen för advokater, andra jurister och HR-personer, dels som extern lektor på juridiska fakulteten vid Köpenhamns Universitet.

Hur kom det sig att du själv började arbeta med medling?
– Efter att ha arbetat i många år som ombud åt parter i tvist tänkte jag att det måste finnas andra, mer konstruktiva sätt att lösa konflikter och tvister, än genom domstols- och skiljeförfaranden, säger Gert Nilsson Eldrimner.

"Att medling trots allt är relativt ovanligt i många länder tror jag beror på att de flesta är kvar i det traditionella "paradigmet""

– Genom sådana förfaranden förlorar parterna normalt både mycket tid och pengar samt förstör sina många gånger lukrativa affärsrelationer. Ytterligare innebär det traditionella paradigmet att parterna inte själva får bestämma en egen lösning på sitt egna problem. Jag menar att man inte i lagboken finner några skräddarsydda lösningar för en individuell tvist, sådana känner enbart parterna själva. Men de kan behöva hjälp av en tredje part att finna den lösningen. I princip är medling en assisterad förhandling, där medlaren hjälper parterna att förhandla fram en lösning.

Vilka är fördelarna?
– Att parterna sparar mycket tid och pengar, kan bevara sin affärsrelation samt får möjlighet att bestämma lösningen själva. Internationella undersökningar visar att parterna i en kommersiell tvist finner en lösning tillsammans med en medlare i ca 80 procent av alla medlingar. De resterande behöver hjälp med att bestämma en lösning och kan få det med hjälp av en domstol eller skiljenämnd.

Varför är medling så pass ovanligt i Sverige?
– EU-statistik visar att medling används i högst en procent av alla civilrättsliga tvister inom EU. I vissa länder Europa, till exempel Storbritannien, används medling sedan 30 år på en betydligt högre nivå. I USA handlar det om en ännu större utsträckning men i Sverige används medling i civilrättsliga tvister sannolikt på promillenivå. I familjemålen ligger motsvarande siffra på omkring 1-3 procent.
– Att medling trots allt är relativt ovanligt i många länder tror jag beror på att de flesta är kvar i det traditionella ”paradigmet” för tvistlösning. Det beror sannolikt på att det är svårt att byta paradigm, bland annat för att det finns ett allmänt motstånd mot förändringar.
– Det vanligaste svaret jag får när jag ställer frågan varför medling används enbart i liten omfattning, är ”advokaterna”, enligt principen om ”what’s in it for me?”. Men jag tror att svaret är mer komplicerat än så. De länder som har kommit långt har helt enkelt inlett arbetet långt mycket tidigare än till exempel Sverige. Därför är vi fortfarande under utveckling i sammanhanget.

"Det är tänkt som ett forum för information, diskussion, erfarenhetsutbyte och föredrag kring medling,"

Varför används det så sparsmakat i affärsjuridiska sammanhang?
– I många sammanhang anammar Sverige och svenskar de engelska och amerikanska kulturerna. Men när det gäller användningen av medling hänger vi i Sverige uppenbarligen inte med utvecklingen i dessa länder. Vi har i Sverige haft en regel om medling i civilrättsliga tvister sedan 1948, när rättegångsbalken introducerades, 42 kap. 17 § 2 st. rättegångsbalken, om ”särskild medling”, men den används i stort sett inte. Jag tror att det beror på att svenska domare hellre använder stycket före i rättegångsbalken, om förlikningsverksamhet.
– När det vidare gäller affärsjuridiska tvister inom ramen för skiljeförfaranden tror jag det på samma sätt är svårt att förändra det rådande systemet. För att medling ska bli mer utbrett i Sverige tror jag det krävs att de tvistande parterna, användarna av tvistlösningsmetoder, själva får insikt i fördelarna och i större utsträckning begär att deras tvister i första hand ska lösas genom medling. Men det förutsätter att någon informerar dem om att medling överhuvudtaget existerar.

Vad är syftet med Medlingskollegiet?
– Det är tänkt som ett forum för information, diskussion, erfarenhetsutbyte och föredrag kring medling, för alla intresserade advokater och biträdande jurister på svenska advokatbyråer. Detta oavsett om de arbetar som medlare, vill bli medlare, är processjurister eller bara är allmänt intresserade av medling. Tanken är nämligen bland annat att öka medvetenheten och kunskapen om medling hos kollegor, till exempel för att de i sin tur kunna informera sina klienter om vilka alternativ som står till buds för att lösa deras tvister. Det skapar legitimitet för medling hos klienterna. En annan viktig tanke med Medlingskollegiet är att skapa sådan legitimitet inom själva advokatkåren.


Dela sidan:
Skriv ut: