Nämndemännen skulle bli yngre – istället höjdes medelåldern

Partierna måste hjälpa till i arbetet med att föryngra och bredda nämndemannakåren, annars måste ändrad lagstiftning ”noga övervägas”, menar Domstolsverket.

Inför nämndemannavalet 2019 hade Domstolsverket under fyra år i uppdrag att genomföra olika kommunikationsinsatser som skulle leda till förändring och förnyelse av nämndemannakretsen. Nu har myndigheten i en slutrapport redovisat sina insatser för regeringen.

Uppdraget var att försöka åstadkomma en föryngring och breddning av kåren genom att försöka rekrytera fler nämndemän utanför de partipolitiska kretsarna.

I sin utvärdering kommer Domstolsverket fram till att man misslyckats med att föryngra kåren. Tvärtom har kåren blivit i genomsnitt två år äldre sedan det förra nämndemannavalet. Aktuell medelålder är 59,2 år.

"Frågan behöver drivas från centralt håll inom partierna. I annat fall behöver ändrad lagstiftning noga övervägas”

Inte heller har någon breddning nåtts – endast fem procent av nämndemännen stod utanför det partipolitiska systemet när de nominerades.

I slutrapporten skriver Domstolsverket att man inte kan förlita sig enbart på myndighetens kommunikationsinsatser för att föryngra och bredda kåren.

Domstolsverket riktar blicken mot partierna: ”för att lyckas med breddning och rekrytering måste det dock till interna målsättningar och ett strukturerat sätt att arbeta med frågan inom partierna i god tid innan val. Frågan behöver drivas från centralt håll inom partierna. I annat fall behöver ändrad lagstiftning noga övervägas”.