Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Rättsfrågor
Publicerad: 2020-10-01 19:01

Mårten Schultz om den vanligaste missuppfattningen om Supreme Court

Amy Coney Barrett. Foto: AP.

Civilrättsprofessor Mårten Schultz om Ruth Bader Ginsburgs troliga ersättare, ideologiska kopplingar i Supreme Court och vem som är hans egen favoritledamot.

 

Ikoniska Supreme Court-domaren Ruth Bader Ginsburgs bortgång den 18 september väntas få stor betydelse i den amerikanska valrörelsen. Både president Donald Trump och Republikanernas ledare i senaten Mitch McDonell meddelade tidigt att deras avsikt var att fylla den tomma stolen innan valdagen den 3 november.
En vecka efter dödsbudet nominerade Trump den konservativa domaren Amy Coney Barrett till posten. Hon beskrivs som mycket konservativ, en djupt troende katolik som beskriver sig själv som originalist, en amerikansk rättsfilosofisk inriktning som innebär att man anser att den amerikanska konstitutionen ska tolkas så som upphovsmännen ursprungligen menat.

"Det vanligaste är att Supreme Court är enhällig eller har en tydlig majoritet oavsett ideologiska kopplingar"
Mårten Schultz. Arkivbild.

Sedan 2017 är Amy Coney Barrett federal domare vid appellationsdomstolen för USA:s sjunde distrikt, som omfattar Illinois, Indiana och Wisconsin. Innan dess var hon juridikprofessor på University of Notre Dame i Indiana.
Mårten Schultz, civilrättsprofessor vid Stockholms universitet, har fördjupat sig kring Amy Coney Barretts prejudikathistorik
– Jag har läst igenom hennes uppsatser, som håller hög kvalitet, säger han.
– Den vanligaste missuppfattningen om Supreme Court är troligen att domstolen mer eller mindre alltid är uppdelad efter den ideologiska skiljelinjen. Så är det inte. Det vanligaste är att Supreme Court är enhällig eller har en tydlig majoritet oavsett ideologiska kopplingar.

 

"Det finns kanske ett visst nyvaket intresse för vissa grundläggande principer."

Om Barrett godkänns av senaten – och inget pekar på något annat – så blir den konservativa majoriteten i domstolen än tydligare. Det bidrar till att processen får stor uppmärksamhet i medierna, även i Sverige.

Spiller den intensiva bevakningen av Supreme Court i någon mån över på den juridiska debatten i Sverige?
– Ja, från sociala medier tycker jag mig se ett viss ökat intresse för hur det ser ut i Sverige efter att medierna rapporterat så mycket från USA.

Under hösten har debatten om omedelbarhetsprincipen gjort avtryck långt utanför traditionella juristkretsar. Upplever du att den juridiska debatten i någon mån ändrats i Sverige under senare år?
– Det finns kanske ett visst nyvaket intresse för vissa grundläggande principer. Som du antyder har ju den tidigare för jurister tämligen interna diskussionen om omedelbarhetsprincipens roll varit omdiskuterad under senare tid. Även i samband med diskussionen om hårdare straff har det förekommit mer renodlat juridiska perspektiv i debatten, där det funnits utrymme inte bara för de snabba partipolitiska puckarna utan även för principresonemang.

 

Vilken är din favoritledamot av domstolen, från starten 1789 och fram till nu?
– Jag har inte någon full överblick, men om jag skulle säga något svepande så: Justice Harlans ställningstagande mot slaveriet är inspirerande, särskilt i ljuset av hans bakgrund.
– Som rättsvetare ligger Oliver Wendell Holmes alltid nära, eftersom hans författarskap har haft sådant inflytande.
Justice Brennan är kanske mest känd för sin liberala hållning i olika frågor – även om han för mig alltid kommer att förknippas med punkbandet Fugazis sång ”Justice Brennan” – men han var också en stark röst i andra rättighetsfrågor. Om jag skulle säga en enda kanske det ändå skulle vara Louis Brandeis, för hans omdömesgilla inställning i många rättighetsfrågor, även om jag inte alltid håller med.