Vad gör egentligen en åklagare?
Tillhör du också de som har förutfattade meningar om hur åklagaryrket är? Eller har du faktiskt koll på hur deras arbete ser ut? I det senaste avsnittet av podcasten ”Vem vill bli jurist?” hör vi Niksa Lucic och Jennifer Hasselroth berätta om sitt yrkesliv och tävla i straff- och processfrågor.
Att Niksa Lucic skulle bli åklagare stod klart ganska tidigt under juristutbildningen. Det var under ett rättegångsrollspel där han fick rollen som åklagare och fastnade. Så när studierna var avklarade satte han ting och sökte sig sen till Åklagarmyndigheten – där han, sju år senare, fortfarande är kvar.
– Vägen till att bli åklagare börjar med att du sitter ting i ett och ett halvt år till två år. Därefter kan du söka dig till Åklagarmyndigheten som aspirant, vilket du är i nio månader för att sedan bli assistentåklagare i två år innan du är färdig kammaråklagare. Under den första tiden går du också en grundutbildning som Åklagarmyndigheten anordnar. Du börjar med lite enklare uppdrag och får sedan successivt mer och mer avancerade ärenden, berättar han.
Stor variation i yrket
En av fördelarna med arbetet som åklagare är variationen, menar Niksa Lucic. Arbetsdagarna ser olika ut och kan innefatta att sitta i rätten ena dagen, medan man sitter på kontoret och bollar ärenden med både kollegor och poliser nästa dag.
– Det typiska med en åklagardag är att det inte finns någon som är typisk, utan det är otroligt händelsestyrt hela tiden, fyller Jennifer Hasselroth i.
– Det mest spännande är det som kallas dagjour. Vi har en beredskap för att det kan hända oförutsägbara saker och då måste det alltid finns en åklagare redo som polisen kan ringa till om det sker ett nytt brott exempelvis, säger Niksa Lucic.
– Det ingår också natt- och helgjour eftersom det måste finnas åklagare i tjänst dygnet runt, lägger Jennifer Hasselroth till.
Stöter ofta på fördomar om yrket
Både Jennifer Hasselroth och Niksa Lucic vittnar om att de har stött på förutfattade meningar om åklagaryrket, där många kanske har en mer glorifierad bild av rollen efter att ha sett amerikanska tv-serier. Bland annat att man som åklagare är målsägandens advokat samt är mer personligt involverad i rättsfallen och kan vinna på fällande domar.
– Vi brukar mer säga att vi är statens advokat. Det är extremt centralt i åklagarrollen med objektiviteten – vi har en lagstadgad objektivitetsplikt som innebär att vi inte får ta ställning för eller emot. Det finns ingen prestige i att vinna eller förlora, säger Jennifer Hasselroth.
– Kopplat till det Jennifer säger så har vi inget att vinna på att ett åtal bifalls. Vi får ingen kompensation baserat på antal fällande domar, utan vi ska följa lagen, säger Niksa Lucic.
Vad tjänar man egentligen?
Att åklagaryrket kan vara extra utsatt vet nog de flesta om. Men trots hot och knepiga situationer trivs både Niksa och Jennifer på Åklagarmyndigheten. En fråga som de ofta får i mötet med studenter, och som de själva hade under studietiden är: vad tjänar en åklagare?
– Vi har individuell lönesättning på Åklagarmyndigheten, men under de första åren, de två år och nio månaderna som Niksa nämnde, har man en fastställd lönetrappa. Sen har vi jourtillägg när vi har jourtjänstgöring, säger Jennifer Hasselroth.
– Vi tjänar bra i förhållande till andra yrken definitivt, men det är kanske inte samma pengar som man kan få exempelvis som advokat på byrå. Det är ett väldigt ansvarsfyllt jobb, så tänker man på det sättet borde det vara mer betalt, fyller Niksa Lucic i.
I avsnittet av ”Vem vill bli jurist?” diskuterar de inte bara åklagaryrkets för- och nackdelar, utan det bjuds också på frågesport för att kora den bästa juristen. De får bland annat svara på frågor kring det spektakulära Helikopterrånet i Västberga, gissa den kända juristen och ge exempel på vad putativt nödvärn skulle kunna innebära.
