Publicerad 2009-11-20 kl 11:30

"Jag hjälper inte heroinsmugglare ur fängelset"

Kammaråklagare Malin Palmgren inledde förhandlingarna i Svea hovrätt med att berätta hur Trond Sefastsson kommit att blir samhällsprogrammet Kalla Faktas ansikte utåt, och att han på grund av sin kändisstatus  får ett stort antal förfrågningar från allmänheten.

- Jag var inte så känd för några år sedan. Idag är jag förstås känd som en mutkolv, säger Sefastsson själv.

"Jag har aldrig lovat dessa människor något tv-inslag"

Den förfrågan som ledde fram till att Sefastsson tog emot 406 000 kronor i kontanter kom från Driton Rexhepi, vars far dömts till fängelse och utvisats för att ha smugglat heroin. Fadern hade fått höra att enda vägen till resning gick via uppmärksamhet i media.

Efter husrannsakan i Trond Sefastssons hem påträffades ett dokument med rubriken "Redogörelse". I dokumentet skriver Trond att han bedömt att Driton Rexhepis far var skyldig, och att han försökt få Rexhepi att backa ur genom att begära ett högt fast pris för sina tjänster:

"Premisserna var mycket tydliga. Jag sa, även om jag åtar mig detta som jurist hjälper jag inte heroinsmugglare ur fängelset. I det avseendet skiljer jag mig från advokater och andra jurister som tar uppdrag från skyldiga personer."

Beloppet var inte för högt. Anbudet accepterades.

Trond Sefastsson, som åtalats och dömts för mutbrott och bokföringsbrott, har hela tiden hävdat att han aldrig utlovat något tv-program.

- Jag har inte sadlat om från prisbelönt journalist till att blåsa invandrare på pengar, säger han i rätten.

Sefastssons dubbla roller

När Sefastsson inleder sin flera timmar långa utläggning i hovrätten är det för att "hjälpa rätten att orientera sig". Efter åklagarens sakframställning delar han ut ett omfattande textmaterial.

- Försvaret kommer med ny bevisning hela tiden. Kommer detta åberopas som bevisning? frågar kammaråklagare Malin Palmgren.

- Jag fick det på mitt bord nu, svarar Gunnar Falk, Trond Sefastssons försvarare.

Framställningen kom bland annat att handla om Sefastssons dubbla roller. Sefastsson har hela tiden hävdat att det var juristen Sefastsson som tog emot Rexhepis pengar, inte journalisten.

- Jag är jurist, jag är journalist, jag är akademiker. Jag har antagligen fler akademiska poäng än någon annan i den här salen.

Han uppger att han arbetat med journalistiska metoder i juridiska sammanhang - att han vid sidan av jobbet med Kalla Fakta, och särskilt efter att hans avtal med TV4 upphörde, gjort undersökningar som aldrig varit avsedda för publicering.

Han hänvisar till hur han arbetat med Johan Eriksson, advokat vid Försvarsadvokaterna, för att ta fram en resningsansökan åt Ari Mattinen och hur arbetat med Göran Lambertz för att hjälpa Veija Borg. Han har biträtt advokat Thomas Rothpfeffer i ett mål om vållande till annans död och i enstaka fall själv uppträtt som ombud.

Han nämner journalisten Hannes Råstams samarbete med advokat Thomas Olsson i "fallet Ulf", och Stefan Lisinskis granskning av livstidsdomen mot Kaj Linna. Han visar med hjälp av pressklipp hur han i media bland annat omnämnts som lektor, författare, jurist, journalist, offentlighetsexpert, och researcher.

- Jag har varit svår att artbestämma.

"Dick Sundevall hade pengar att tjäna"

Sefastsson återkommer till att han efter 300 timmars arbete dragit slutsatsen att Dritons far inte är felaktigt dömd. 

När han berättade det blev Rexhepi upprörd och vände sig till journalisten Dick Sundevall, som senare - enligt advokat Gunnar Falk - skulle komma att regissera de samtal i vilka Trond godkände att "två jättestora killar" skulle "snacka" med Driton.

- Dick Sundevall hade pengar att tjäna på scoopet, sade Sefastsson.
Sundevall sålde senare berättelsen "Den korrumperade reportern" till Aftonbladet och tv-programmet Insider.

"Jag kom och gick som jag ville"

Sefastssons fokuserar på frågan om tjänstesambandet och frågan om huruvida han varit att betrakta som arbetstagare vid TV4. Retoriken känns igen från de tv-inslag han blivit känd för. Han visar rekonstruktioner, ifrågasätter metoder som använts i utredningen och hamrar in detaljer som han menar visar på svagheter i bevisningen mot honom.

- Hur mycket har du kvar? frågar rättens ordförande ett par timmar in på utläggningen.

 - Jag håller på så länge ni vill lyssna, svarar Sefastsson, och fortsätter. Han står fast vid att han inte varit beroende av avtalet med tv-kanalen.

- Jag var fri att handla som en fri företagare. Avtalet reglerade inte när, var eller hur uppdraget skulle utföras, jag kunde i princip arbeta när det passade mig. Jag kom och gick som jag ville, jag var tämligen sällan på TV4.

Han pekar på en lång rad omständigheter som han menar visar att han inte varit att betrakta som arbetstagare. Inga detaljer lämnas åt slumpen - Sefastsson hade inte rikskuponger och fick inte heller några julklappar av företaget.

"Vem är egentligen journalist 2009?"

Åklagarens redogörelse för Sefastssons olika uppdrag visar att han i runda slängar tjänat tio gånger mer på TV4 än han gjort i sin tjänst vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet.

Sefastsson förklarar med hänvisningar till Lennart Ekdal, Malou von Sievers, Steffo Törnquist och andra TV4-profilers sidoinkomster - scenshower, föredrag, skrivande och, i Steffos fall, ostar - att det sällan rör sig om "arbetstagare och uppdragsgivare" i journalistbranschen.

Han pekar också på att det inte finns någon auktorisation av journalister, att hans två bloggande döttrar skulle kunna utge sig för att vara journalister.

-Vem är egentligen journalist 2009? Är det någon som kan leverera en sådan definition så är jag intresserad.

"Sefastssons agerande oförenligt med kravet på journalistisk integritet"

Åklagare Malin Palmgren gör gällande att journalister - bland annat på grund den lagstiftning som kringgärdar deras verksamhet - intar en särställning gentemot andra arbetstagare.

- En journalist kan göra en större förtroendeskada än en inköpsansvarig på ett IT-företag, säger hon.

Stockholms tingsrätt tycks ha delat hennes uppfattning. I sin fällande dom skriver domstolen att:

"Det är en allmän uppfattning att det agerande som Trond Sefastsson har överbevisats om är oförenligt med kravet på journalistisk integritet och därför har skadat eller riskerat att skada förtroendet för en fri och självständig journalistik."

Trond Sefastsson dömdes i tingsrätten till villkorlig dom och dagsböter för bokföringsbrott och mutbrott av normalgraden. Enligt åklagaren talar både beloppets storlek och Sefastssons påstådda och enligt tingsrätten visade åsidosättande av de pressetiska reglerna  för att mutbrottet ska rubriceras som grovt.

Sefastsson kände press från TV4

Sefastsson skriver i en debattartikel att de pressetiska reglerna är ett "skämt" och att de i praktiken inte tillämpas. Sefastsson har också i olika vändor kommenterat beloppets storlek.

I det dokument som hittades i papperskorgen i hans dator skriver han att det varit avsett att verka avskräckande. I samma dokument beskriver Trond Sefastsson vad granskningen av fallet Yasser Askar,  som gav honom Stora Journalistpriset, kommit att innebära för honom personligen:

"Sedan jag "lyckades" frita Yasser Askar har jag känt ett tryck från TV4 och även andra att lyckas igen. Förväntningarna på mig har varit höga att ständigt komma med fler spännande, spektakulära fall. Många har stått beredda att slicka i sig ära för det fall jag skulle lyckas upprepa bedriften från 2001, som belönades med Stora Journalistpriset."

En av de många videosekvenser som visades under måndagen skildrar hur Sefastsson möter Yasser Askar efter frigivningen.

- Det här var naturligtvis historiskt för TV4, säger han.

Sefastsson återkommer till "myten" om att journalister bara är journalister, att de är objektiva, att det finns ett samhällsuppdrag.

- Jag vill inte bli dömd efter myter, jag vill bli dömd efter vad som händer i verkligheten. Ställ mig inte mot idealet, som åklagaren gör, ställ mig mot verkligheten.

Åklagaren påpekar att det är fråga om ett förhör och inte en plädering.

- Vi lyssnar, säger rättens ordförande.


Text och bild: Fredrik Olsson
fredrik.olsson@dagensjuridik.se


Läs också:

Rättegången mot Trond Sefastsson: Detta har hänt
Åklagare: "Journalister är priviligerade"
HD avslår Ari Mattinens resningsansökan
Lambertz: "Rättssäkerhet är inget man blir särskilt populär på"
Några funderingar kring rättvisan, av Sven-Erik Alhem