Skip to content

Riksåklagaren: Inga åklagarfel i barnläkarmålet

Riksåklagaren Anders Perklev
Riksåklagaren Anders Perklev

Riksåklagaren Anders Perklev har på eget initiativ granskat hur åklagarna har handlagt det så kallade barnläkarmålet där en läkare från Astrid Lindgrens barnsjukhus friades av tingsrätten från åtalet om dråp. RÅ:s slutsats är att det inte finns någon anledning att kritisera åklagarnas rättstillämpning.

Vid granskningen har det skriftliga materialet i ärendet gåtts igenom. De frågor som behandlas är hur tvångsmedel har använts, åtalsbeslutet och handläggningstiden.

RÅ kommer fram till att de rättsliga förutsättningarna för att använda tvångsmedel var uppfyllda och användningen var inte oproportionerlig. RÅ anser också att åtalsbeslutet låg helt inom ramen för en sådan bedömning som en åklagare har fog för att göra enligt rättegångsbalkens regler.

Utredningen tog lång tid, vilket RÅ i och för sig tycker är otillfredsställande, men var en följd av hur ärendet utvecklade sig.

En slutsats är att ärendet var speciellt. Åtal mot läkare i deras yrkesutövning är mycket ovanliga. Det är också sannolikt första gången som en domstol underkänner en rättsmedicinsk analys från Rättsmedicinalverket (RMV).

Enligt RÅ finns det dock skäl att överväga en specialisering hos åklagare för handläggning av misstankar om brott inom hälso- och sjukvården. Ett samarbete har därför inletts med Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket.

– Ärendet är unikt och omständigheterna mycket speciella. Därför bör det inte läggas till grund för några generella slutsatser om hur det straffrättsliga systemet förhåller sig till verksamheten inom hälso- och sjukvården, säger riksåklagare Anders Perklev.

– Det är dock viktigt att Åklagarmyndigheten fortsätter att utveckla sin kompetens och sina arbetsmetoder på området. Granskningen kan bidra till detta, även om det inte kan konstateras att något fel har begåtts.

Läkarens advokat, Björn Hurtig, säger till Dagens Juridik:

– Det här var i och för sig väntat... Rapporten innehåller dock ett flertal direkta sakfel och i övrigt delar jag givetvis inte riksåklagarens slutsatser.

– Vi överväger nu att få en granskning till stånd på annat håll - bland annat hos Europadomstolen. 

 

 

 

 

Foto: Scanpix

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

11 comments

Vilken överaskning! Det är precis som när mormor rättade min uppsatts som jag skrev i lågstadiet, hon kunde inte hitta några fel alls.

Din mormor borde ha varit mer aktiv. Än idag kan du inte stava till "uppsats".

Precis, och fortfarande kan inte vår käre åklagare hålla sig till lagen.

Vem är den nordkoreanske åklagaren som inte kan hålla sig till lagen? Alla åklagare har väl "hållit sig till lagen".

Väldigt få åklagare håller sig till lagen.

Verkligen överraskande att RÅ friar sina åklagarkollegor. Jag är övertygade om att utredningen var helt objektiv. Något annat vore ju helt otänkbart i rättsäkra Sverige.

Myndigheterna hartagit över Sverige.
En åklagare vet mer om medicin än en läkare.
Jag har tidigare skrivit till herr Perklev och påpekat antal grova brott som åklagare har begåtts. her Perklev svarar inte mig eftersom jag är en icke jurist och inte värt att kasta bort sin tid genom att svara. ändå anser jag att jag har även styrkt mina påståenden med dokument men vad hjälper det, en åklagare gör aldrig fel !
Vad jag skrev handlade om Korrumption i landet som herr Perklev har lovat att göra något åt, undrar hur han bristande tjänsteutövning som bygger sig på att oavsett vad som har hänt, han stor på sina kollegornas sidan !
Han borde starta eget med herr Lambertz, tvo män lika som bär med en otroligt subjektiv och partisk syn på rättvisan som ygger sig helt och hållet på att ge sin support till alla kriminellt belastade tjänsteman !

Tackar dig Perklev för att du aldrig har svarat mig !

Timppa

Jag tror att RÅ's bedömning är korrekt. Åklagarna har inte gjort fel enligt gällande regelverk.

Det som skett är snarare att betrakta som ett systemfel, ett synsätt som vi i vårdbranchen är tämligen väl bekanta med. Det finns inget i nuvarande regelverk som hindrar en åklagare att på oerhört magra grunder (Jag har läst fallet, det fanns ingen som helst objektiv anledning att tro att läkaren skulle ha gjort fel) häkta någon och hudflänga dem i tre års tid. Det finns ingen anledning för dem att vare sig skynda sig under utredningen eller försöka minimera skadan för den som utreds. För sådant krävs skarpa regler och några sådana finns inte.

Det beror givetvis på att vi låtit juristerna själva sköta rättsväsendet, helt utan insyn från övriga samhället. Självsanering fungerar aldrig. I slutänden är det vårt fel, vi väljare, för vi har inte satt press på politikerna att rensa upp i rätts-träsket.

Vad gäller behandlingen i häktet är det systemfel att det hör till häktets natur att det blir omöjligt för den inlåste att vare sig försvara sig mot övergrepp eller bevisa dem senare.

Jag håller med om det mesta du skriver men kan verkligen inte förstå vad du menar när du skriver att systemfelet skulle bero på att juristerna tillåtits sköta rättsväsendet utan insyn från övriga samhället. Detta påstående är ju helt fel. I domstolarna har icke juristerna majoriteten, nämndemännen, lagar stiftas av icke jurister, politiker, och den offentliga debatten styrs av icke jurister, journalisterna. Så faktum är att icke jurister är de som har mest inflytande över rättsväsendet så det är nog snarare hos dessa aktörer och då främst politiker och journalister som du ska söka grunderna för de systemfel som du i övrigt så korrekt beskriver.

Om detta har redan mycket sagts, och uttalandet som nu görs av RÅ talar för sig självt - som maktfullkomlighet och isande känslokyla.

Men man kan erinra sig att Regeringsformen slår fast att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Hur detta kan se ut ur åklagarens perspektiv har sammanställts i dokumentet
http://www.aklagare.se/PageFiles/3802/2006-14%20Artikel%206%20ur%20%C3%A... .

Vad som menas med respekt och var gränsen för vad som är socialt accepterat går tycks skilja sig oerhört mycket mellan domstolsväsendet (samt åklagar- och polisväsende) och vad den övriga delen av befolkningen anser. Samma sak gäller för det goda omdömet.

Riksåklagaren tillhör ju eliten, så något annat beslut än detta var väl inte att vänta.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.