HD prövar om Huntingtons sjukdom kan utesluta uppsåt
Kan Huntingtons sjukdom, som försämrar minne och inlärning, innebära att en person saknar uppsåt? Den frågan ska HD nu besvara sedan tingrätten och hovrätten kommit till olika slutsatser när det gäller en man som åtalats för grovt bedrägeri och bidragsbrott.
En nu 55-årig man som år 2001 ansökte om förtidspension kryssade i att han inte skulle ha någon annan inkomst. Mannen arbetade dock förhållandevis mycket efter det att förtidspension med sjukersättning hade beviljats.
På grund av detta betalades, under sex års tid, 915 000 kronor felaktigt ut till honom. Mannen menade att han saknat uppsåt då han trott att man fick arbeta till viss del och att detta skulle avräknas på förtidspensionen.
Tingsrätten beaktade att mannen vida överstigit den tillåtna arbetskvoten men att han haft svårt att tillgodogöra sig den information han fått av Försäkringskassan på grund av att han lider av Huntingtons sjukdom, som försämrar inlärning och minne. Mot denna bakgrund ogillades åtalet.
Hovrätten fann dock att mannen måste ha insett att han inte hade haft rätt att arbeta i den utsträckning som han gjort. Hovrätten ansåg inte heller att mannens diagnos medförde att han skulle anses sakna uppsåt och han dömdes därför för grovt bedrägeri och bidragsbrott till villkorlig dom och 12 000 kronor i dagsböter.
Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd i målet.







































































































2 comments
Detta rör sig om en ärtflig mycket svår fortskridande (progressiv) sjukdom där överlevnaden är forkortad, se t ex http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/huntingtonssjukdom . Innan saken behandlats av HD kan tillståndet ha förvärrats avsevärt. Vilken nytta har då den överprövningen? Personen kan mycket väl vara såpass irreversibelt sjuk att han eller hon då med stor sannolikhet inte kan tillgodogöra sig ett domslut. Ett straff har då varken betydelse för den tilltalade eller för det allmänna rättsmedvetandet. De enda som möjligen kan ha ett intresse är de som helt saknar empati - de som handlagt "ärendet" i Försäkringskassa och Hovrätt. Ännu en juridisk dikeskörning. Även i prejudikatsfrågor gäller att också visa att man har ett gott omdöme. I detta fall tycks två instanser vara helt fartblinda. Snacka om reduktionism.
Gissar på prejudikatvärdet? Det är väl inte Sveriges enda person med sjukdomen.
Skriv ny kommentar