Skip to content

Falska betyg till juristutbildningen - en frias och en fälls av domstol

Två ansökningar till juristutbildningen innehöll förfalskade betyg. I båda fallen hävdar de sökande att det måste vara någon annan som har skickat in de förfalskade handlingarna. Båda åtalades. Nu har en friats och en fällts.

I det ena fallet handlar det om en 24-årig man som kom in på juristutbildningen vid Stockholms universitet efter att ha sökt dit – utan att ha behörighet. Han hann genomföra två terminer vid universitetet innan det uppdagades att han hade antagits på förfalskade betyg från ett vuxengymnasium

24-åringen påstår själv att det inte är han som har skickat in de förfalskade betygen och att han trodde att han hade antagits till utbildningen eftersom Skatteverket, automatiskt, skulle ha överfört uppgifter om hans arbetslivserfarenhet till Verket för Högskoleservice (VHS).

Att han överhuvudtaget inte var behörig att komma in säger han sig inte ha reflekterat över. Stockholms tingsrätt anser att hans förklaringar framstår som ”helt orimliga” och han döms därför för brukande av falsk urkund till villkorlig dom och femtio dagsböter.

I det andra fallet handlar det om en 22-årig kvinna som också hade sökt till juristutbildningen. VHS konstaterade att de betyg från Komvux som skickats in som en komplettering till kvinnans ansökan var förfalskade.

Kvinnan hävdar att det inte är hon som har skickat in de förfalskade betygen - att det måste vara någon som vill hennes illa och att denna person sedan har tipsat VHS om förfalskningen för att ”sätta dit” henne. Enligt VHS så handlade det dock inte alls om något anonymt tips utan om en ren stickprovskontroll som avslöjade förfalskningen.

I motsats till den 24-åringen i det första fallet är kvinnan, de facto, behörig att antas till juristutbildningen. Hon påpekade vid rättegången att hon förr eller senare ändå skulle ha kommit in och att det därför är orimligt att tro att hon skulle vara beredd att exponera sig för risken av att åka fast – trots att hennes betyg ”låg på ett gränsvärde från antagningssynpunkt”.

Stockholms tingsrätt skriver i sin bedömning att det framstår som ”osannolikt”, eller att det i vart fall inte är ställt bortom allt rimligt tvivel, att det skulle vara kvinnan som har förfalskat och skickat in handlingen. Rättens ordförande är dock skiljaktig och anser, för sin del, att kvinnans uppgifter framstår som ”så osannolika och långsökta att de kan lämnas utan avseende” och att hon därför borde dömas för brukande av falsk urkund.

Åklagaren överklagade till hovrätten som nu enhälligt fastställer den friande domen.

 

 Foto: Anders Wiklund/Scanpix

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt