Falska betyg till juristutbildningen - en frias och en fälls av domstol
Två ansökningar till juristutbildningen innehöll förfalskade betyg. I båda fallen hävdar de sökande att det måste vara någon annan som har skickat in de förfalskade handlingarna. Båda åtalades. Nu har en friats och en fällts.
I det ena fallet handlar det om en 24-årig man som kom in på juristutbildningen vid Stockholms universitet efter att ha sökt dit – utan att ha behörighet. Han hann genomföra två terminer vid universitetet innan det uppdagades att han hade antagits på förfalskade betyg från ett vuxengymnasium
24-åringen påstår själv att det inte är han som har skickat in de förfalskade betygen och att han trodde att han hade antagits till utbildningen eftersom Skatteverket, automatiskt, skulle ha överfört uppgifter om hans arbetslivserfarenhet till Verket för Högskoleservice (VHS).
Att han överhuvudtaget inte var behörig att komma in säger han sig inte ha reflekterat över. Stockholms tingsrätt anser att hans förklaringar framstår som ”helt orimliga” och han döms därför för brukande av falsk urkund till villkorlig dom och femtio dagsböter.
I det andra fallet handlar det om en 22-årig kvinna som också hade sökt till juristutbildningen. VHS konstaterade att de betyg från Komvux som skickats in som en komplettering till kvinnans ansökan var förfalskade.
Kvinnan hävdar att det inte är hon som har skickat in de förfalskade betygen - att det måste vara någon som vill hennes illa och att denna person sedan har tipsat VHS om förfalskningen för att ”sätta dit” henne. Enligt VHS så handlade det dock inte alls om något anonymt tips utan om en ren stickprovskontroll som avslöjade förfalskningen.
I motsats till den 24-åringen i det första fallet är kvinnan, de facto, behörig att antas till juristutbildningen. Hon påpekade vid rättegången att hon förr eller senare ändå skulle ha kommit in och att det därför är orimligt att tro att hon skulle vara beredd att exponera sig för risken av att åka fast – trots att hennes betyg ”låg på ett gränsvärde från antagningssynpunkt”.
Stockholms tingsrätt skriver i sin bedömning att det framstår som ”osannolikt”, eller att det i vart fall inte är ställt bortom allt rimligt tvivel, att det skulle vara kvinnan som har förfalskat och skickat in handlingen. Rättens ordförande är dock skiljaktig och anser, för sin del, att kvinnans uppgifter framstår som ”så osannolika och långsökta att de kan lämnas utan avseende” och att hon därför borde dömas för brukande av falsk urkund.
Åklagaren överklagade till hovrätten som nu enhälligt fastställer den friande domen.
Foto: Anders Wiklund/Scanpix
7 comments
Mannen fälls o kvinnan frias.
Det är något som verkar vara genomgående i den svenska "rättvisan"... :(
Kärnan är väl att kvinnan blir trodd medan mannen blir misstrodd. Men det visar hur som helst ganska tydligt att vad som är högst osannolikt kan bedömas diametralt olika av olika sammansättningar.
Om ni orkar läsa artikeln så var en av dem -i det här fallet kvinnan, faktiskt behörig till utbildningen när mannen inte var det. Det har verkligen ingenting att göra med vilket kön personen råkar ha och även om man kan tycka att båda har gjort samma sak handlar detta fall om brist på bevis i kvinnans fall medan mannen klart och tydligt har gjort fel.
Men att hon hade kommit in har ju inget med brottet att göra. Om du läser artikeln så har de samma förklaring till de falska betygen men rätten kommer i mannens fall fram till att förklaringen är så osannolik att den inte förtjänar avseende medan de kommer fram till att samma förklaring från kvinnan är trolig.
Max fre, det finns ingen gilla-knapp så jag skriver istället. :)
+ 1 (I brist på gilla-knapp)
Snälla någon! Bara för att båda rör förfalskning av betyg och de har hyfsat lika förklaring så är inte målen lika varandra!
Hon: Behörig och skulle enligt henne själv: "förr eller senare ändå skulle ha kommit in" och låg runt gränsen.
Han: Obehörig och har alltså ingen chans att komma in, om han inte kompletterar sina betyg.
Jag tycker att nyckeln är behörighetsbiten det är knappast så att en enda person som funderar på att studera juristprogrammet inte har koll på huruvida man är behörig eller ej! Däremot är det mer troligt att om man har ett hyfsat högt snitt/hp-resultat skickar in sina ansökningar och sedan hoppas på det bästa... Det är inte alla som kollar antagningsstatistik eller sin meritvärdering efter att de har skickat in en ansökan.
Därför så skall och kan man inte dra några slutsatser till trovärdigheten bakom personerna utan det är faktiskt omständigheter som skiljer sig rätt väsentligt.
Skriv ny kommentar