Skip to content

Ungdomshem informerade inte vårdnadshavare om övergrepp – får kritik från JO

Foto: Marcus Ericsson/TT

En flicka som var placerad på ett ungdomshem blev utsatt för ett övergrepp under en utflykt till ett köpcenter. Det dröjde dock flera dagar innan flickans vårdnadshavare fick vetskap om händelsen, som ungdomshemmet inte heller polisanmälde omedelbart. Nu riktar JO kritik mot ungdomshemmet för att inte ha informerat vårdnadshavaren om händelsen.

 

Bakgrunden till fallet var att en flicka som vårdades med stöd av LVU på Björkbackens ungdomshem var på en utflykt till ett köpcenter i maj 2017 tillsammans med personal från ungdomshemmet.

På vägen tillbaka från utflykten berättade flickan att en ung man förgripit sig på henne vid köpcentret. Trots det polisanmäldes inte händelsen genast och flickans vårdnadshavare fick inte vetskap om händelsen förrän flera dagar senare.

Fem dagar senare polisanmälde flickans vårdnadshavare incidenten.

Dröjde med information
I en anmälan mot ungdomshemmet klagar vårdnadshavaren på ungdomshemmets behandling av ärendet.

Bland annat anför vårdnadshavaren att det dröjde för lång tid innan hon fick vetskap om händelsen och att ungdomshemmet borde ha gjort en polisanmälan direkt efter händelsen.

Enligt Statens institutionsstyrelse (SiS) var anledningen till detta att flickan uttryckte en stark oro för att information om övergreppet skulle komma ut, och varken ville att en polisanmälan eller en anmälan till vårdnadshavaren skulle göras.

JO: hemmet kan inte förhålla sig passivt
Enligt JO fanns inga bestämmelser om att ungdomshem ska göra en polisanmälan vid ett misstänkt övergrepp av en person som inte har någon koppling till ungdomshemmet.

Men det ligger enligt JO ”i sakens natur” att ett ungdomshem inte kan förhålla sig passivt vid misstanke om att ett barn som vårdas vid hemmet blivit utsatt för brott.

JO konstaterar därefter att socialtjänstsekretessen i sig inte utgör något hinder för ungdomshemmet att göra en polisanmälan, då händelsen utgör misstänkt sexualbrott mot barn.

Barnets bästa ska styra
Angående betydelsen av att flickan motsatte sig en anmälan uttalar JO att det inte alltid utgör själ att underlåta att göra en anmälan. Den myndighet som överväger att göra en polisanmälan måste i denna del beakta barnets bästa.

Gällande frågan om vilken myndighet, ungdomshemmet eller socialnämnden, som var skyldig att bedöma om en polisanmälan bör göras uttalar JO att det ligger närmare till hands att anta att det är socialnämndens ansvar att göra bedömningen när det gäller barn som vårdas med stöd av LVU på ett särskilt ungdomshem.

Rutiner saknades
Dock konstaterar JO att ungdomshemmet så snart som möjligt efter händelsen borde kontaktat socialtjänsten och informerat om händelsen, och i samband med detta även diskutera en polisanmälan.

Men enligt JO fanns det vid den aktuella tidpunkten för händelsen inga rutiner vid hemmet eller föreskrifter från SiS om hur en situation som den uppkomna skulle hanteras.

JO uttalar därför att ungdomshemmet inte kan lastas för ”den osäkerhet som präglat dess bedömningar och ageranden”, men att det finns skäl för SiS att överväga om en handläggningsrutin behöver utarbetas för hantering av situationer där misstanke uppkommer om att barn vid ungdomshem blivit utsatta för brott.

JO:s kritik – vårdnadshavare skulle kontaktats
JO kritiserar dock att ungdomshemmet aldrig tog kontakt med flickans vårdnadshavare.

Först två dagar efter händelsen hade hemmet i samråd med socialtjänsten bestämt att socialtjänsten skulle lämna information till vårdnadshavaren. För det riktar JO kritik mot ungdomshemmet.

  • Paulina Stén

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt