Skip to content

Stor skillnad i stöd till grundsärskolan jämfört med grundskolan – ny rapport från Riksrevisionen

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Grundsärskolan missgynnas när staten utvecklar skolverksamheten i Sverige. Bland annat får grundsärskolan ett sämre bedömningsstöd och sämre kunskapsuppföljning jämfört med den vanliga grundskolan. Det visar en ny granskning från Riksrevisionen.

 

– Lärare och rektorer ger uttryck för att grundsärskolan och dess elever inte räknas på samma sätt som grundskolan. När det gäller de statliga insatserna på området visar den här granskningen dessvärre att de har visst fog för den uppfattningen, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Granskning visar på stora skillnader
Enligt skollagen ska alla elever, oavsett om de går i grundskola, grundsärskola eller någon annan obligatorisk skolform, i den svenska skolan ges den ledning och stimulans som de behöver för sitt lärande och personliga utveckling.

Men enligt en granskning som genomförts av Riksrevisionen får inte grundsärskolan samma stöd och uppmärksamhet från Skolverket och regeringen som den vanliga grundskolan.

Mindre tillgång till bedömningsstöd
Exempelvis har lärare i grundsärskolan sämre tillgång till bedömningsstöd för att underlätta bedömningen av elevernas kunskaper.

Lärarna har även ett mindre omfattande kommentarsmaterial från Skolverket för fördjupning och tolkningsstöd av läro- och kursplanerna.

– I grundsärskolan finns bedömningsstöd endast i tre ämnen för låg- och mellanstadiet medan grundskolan har bedömningsstöd i samtliga ämnen. Det visar att grundsärskolans behov av stöd för kunskapsbedömning inte har prioriterats på samma sätt som grundskolans, säger Olof Widmark, projektledare för granskningen.

Flera informationsbrister om grundsärskolan
Enligt Riksrevisionen finns det dessutom brister i Skolverkets uppföljning och utvärdering av grundsärskolan.

Det beror enligt Riksrevisionen på att Skolverket i flera fall avgränsat bort grundsärskolan i utvärderingar, vilket gör att det saknas information om elevernas kunskapsutveckling, grundsärskolans förutsättningar att utveckla elevernas kunskaper, och skillnader mellan olika grundsärskolor och huvudmän.

– Kunskapsbristerna gör det svårt att veta om eleverna getts möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt, så som skollagen kräver, och om det finns skillnader mellan grundsärskolor i landet. Det gör det också svårare att veta om det behöver vidtas några särskilda åtgärder för grundsärskolan, säger Helena Lindberg.

Färre undervisningstimmar och omotiverade skillnader
Enligt Riksrevisionen finns det också en risk att timplanerna för grundsärskolan inte är anpassade för elevernas utbildningsbehov.

Grundsärskolans elever är inte garanterade ett lika stort antal undervisningstimmar som andra grundskoleelever i engelska.

Däremot har grundsärskoleeleverna mer undervisning i andra ämnen, som hem- och konsumentkunskap.

Trots att Skolverket redan för tre år sedan uppmärksammade regeringen på att skillnaderna i undervisningstimmar kan vara omotiverade visar Riksrevisionens granskning att elever med större funktionsnedsättningar som läser ämnesområden i inriktningen träningsskola totalt har färre garanterade undervisningstimmar än elever i den övriga grundsärskolan.

Förtydliganden om studiero – men inte för grundsärskolan
Ett annat exempel ur granskningen är att de förtydliganden som gjort gällande trygghet och studiero i bland annat grundskolans läroplan inte gäller för grundsärskolan.

Enligt Riksrevisionen saknas en motivering till varför dessa förtydliganden inte gäller grundsärskolan också.

För grundskolan, specialskolan och sameskolan börjar förtydligandena i läroplanen gälla den 1 juli i år.

 

Riksrevisionens rekommendationer till Skolverket och regeringen (källa: riksrevisionen.se)

  • Skolverket ska se till att lärare i grundsärskolan får tillräckligt stöd för att kunna bedöma elevernas kunskaper.
  • Skolverket ska utveckla uppföljning och utvärdering av grundsärskolan, så att den ger information om huruvida eleverna har goda möjligheter att utifrån sina förutsättningar nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
  • Skolverket ska säkerställa att grundsärskolan tydligt beaktas i myndighetens interna styrning.
  • Regeringen ska utveckla redovisningen till riksdagen av om grundsärskolan når målen för utbildningen.
  • Regeringen ska se över timplanerna för grundsärskolans ämnen och ämnesområden
  • Paulina Stén

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt