Skip to content

Försvarligt av advokat att förtala motpart i stämningsansökan

Foto: Jessica Gow/TT

En advokat gjorde sig skyldig till förtal när han stämde en bank för en klients räkning. Men även om uppgifterna inte var sanna var det försvarligt att sprida dem och han hade skälig grund för dem. Det anser både Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt.

 

Advokaten var ombud för en kvinna som väckt talan mot Handelsbanken och yrkade att banken skulle betala skadestånd till henne. Det gjordes gällande att hon, genom en viss tjänsteman anställd vid banken, hade förmåtts att placera pengarna på ett felaktigt sätt och banken var skadeståndsskyldig för detta.

Förlust på nära tio miljoner
Istället för att hennes pengar hade placerats i ett placeringsprogram hos banken, hade de använts i olika fastighetsaffärer utan hennes vetskap och med en förlust för henne om närmare tio miljoner kronor. Parterna kunde förlikas innan målet avgjordes.

Men i inlagor till domstolen förekom uppgifter om en man från Kungsör som medverkade på bankens sida i upplägget för kvinnan. Det påstås bland annat att en banktjänsteman bedragit inte bara den aktuella kvinnan utan också andra kunder "vilka uppenbarligen har varit i händerna på samma bakomliggande personkrets som (banktjänstemannen) själv - en krets som tydligen styrdes av (mannen från Kungsör)".

"Ger bild av organiserad brottslighet"
Den utpekade mannen anser att de aktuella uppgifterna ger en bild av att han bedrev organiserad brottslighet tillsammans med banktjänstemannen och att han var styrande i detta.

Banktjänstemannen dömdes av tingsrätten i november 2015 för trolöshet mot huvudman, grovt brott men den utpekade frikändes på grund av att uppsåt inte kunde styrkas.

Utgjorde förtal
De olika uppgifterna som den utpekade menade utgör förtal bedömdes av domstolarna i ett sammanhang. Både Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt kom fram till att samtliga åtalade uppgifter, förutom en inlaga, utgjorde förtal i teknisk mening, det vill säga förutsättningarna i 5 kap. 1 § första stycket brottsbalken var uppfyllda.

Frågan var då om det förelåg straffrihet enligt 5 kap. 1 § andra stycket brottsbalken. Här pekade tingsrätten bland annat på att inför förtalsmålet kom uppgifter till advokaten direkt från banktjänstemannen som innebar att denne hade agerat oriktigt och att det var fråga om ett bedrägeri mot advokatens klient som hade utförts av flera personer, bland annat den nu utpekade mannen, något som stämde överens med bankens redovisning av hur kundens miljonbesparingar hade hanterats.

Skälig grund
Dessutom fick advokaten kännedom om att en förundersökning pågick angående denna banktjänsteman och den utpekade mannen. Allt detta innebär, enligt tingsrätten, att advokaten får anses ha haft skälig grund för att framföra de aktuella uppgifterna.

Därför skulle åtalet ogillas.

Svea hovrätt håller med tingsrätten om att det är styrkt att det i teknisk mening utgjort förtal att lämna de i åtalet aktuella uppgifterna.

Varit försvarligt
Hovrätten ansluter sig också till tingsrättens bedömning att det har varit försvarligt av advokaten att lämna uppgifterna i saken. Han har även visat att han haft skälig grund för dem. Tingsrättens frikännande dom ska därmed fastställas.

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

  • Alt-texten
    Mikael Kindbom

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt