Skip to content

"Stärker skyddet mot sabotage och spioneri" - ny säkerhetsskyddslag ska öka rikets säkerhet

Inrikesminister Mikael Damberg (S). Foto: Claudio Bresciani/TT

Den första april trädde den nya säkerhetsskyddslagen i kraft. Förändringarna syftar till att förtydliga kraven på skydd för verksamheter som har betydelse för Sveriges säkerhet.

 

- Säkerhetspolisen har vid upprepade tillfällen framfört att många aktörer i dag brister i sin skyldighet att genomföra säkerhetsskyddsanalyser.

- Man ska kunna lita på att värdefull och känslig information förblir hemlig. Nu tydliggör vi ansvaret för den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och stärker skyddet mot spioneri och sabotage, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

Den tidigare säkerhetsskyddslagen infördes 1996.

Förtydligar skyddskraven på betydande verksamheter
För att stärka säkerhetsskyddet har regeringen därför infört en ny säkerhetsskyddslag som förtydligar kraven på skydd av verksamheter som har betydelse för Sveriges säkerhet och ökar skyddet mot bland annat spioneri, sabotage och terroristbrott.

I den nya säkerhetsskyddslag som träder i kraft i dag förtydligas att lagstiftningen kommer att gälla för alla som bedriver verksamhet som har betydelse för Sveriges säkerhet, oavsett om den bedrivs i offentlig eller privat regi.

Ska göra säkerhetsanalys
Dessutom tydliggörs kraven på verksamheterna som träffas av lagen. Verksamhetsutövarna ska göra en säkerhetsskyddsanalys och utifrån den vidta de åtgärder som behövs.

Detta kan gälla informationssäkerhet, skydd av lokaler och anläggningar samt kontroll av personal.

Såväl offentliga som privata aktörer kan söka stöd och råd från tillsynsmyndigheterna Säkerhetspolisen och Försvarsmakten.

  • William Eriksson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt