Skip to content

Polisen allt bättre på att hantera demokrati- och hatbrott – ny redovisning presenterad

Foto: Mikael Fritzon/TT

Polismyndigheten fortsätter att utveckla sin hantering av brott som hotar den fria åsiktsbildningen samt hatbrott, och enligt myndigheten har Polisen blivit bättre på att hantera denna typ av brott. Detta framgår av Polismyndighetens återredovisning till regeringen.

 

– Det finns sedan tidigare en uppbyggd organisation inom polisen kring demokrati- och hatbrott som vi nu utvecklar vidare. Det handlar exempelvis om utbildning av särskilda hatbrottsutredare, regionala kompetenshöjande åtgärder, samt nationella fördjupningskurser. Åtgärderna ska bland annat leda till att bemötandet är lika oavsett var i landet anmälan sker, säger Daniel Godman, nationell samordnare på området grundläggande fri- och rättigheter inom Polisen.

Uppdrag från regeringen
I det så kallade regleringsbrevet för år 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa de åtgärder myndigheten vidtagit till skydd för den fria åsiktbildningen (demokratibrott), och vilka åtgärder som vidtagits mot hatbrott.

Gällande hatbrotten var det särskild fokus på transpersoner och utsatta EU/EES-medborgare.

Förra veckan lämnade Polismyndigheten över de två redovisningarna till regeringen.

Många avstår att anmäla
En utmaning som Polisen möter i arbetet med demokrati- och hatbrott är att avstår från att anmäla att de blivit utsatta för brott.

Enligt Polisen pågår därför ett arbete på samtliga nivåer inom myndigheten för att få fler att anmäla.

– Vi ser att det finns ett stort mörkertal. För att få fler att anmäla lägger vi mycket arbete på förtroendeskapande åtgärder. Genom bättre bemötande ökar förtroendet för polisen vilket i sin tur leder till bättre utredningar och att en större andel brott kan lagföras, säger Daniel Godman.

Samverkan med civilsamhället
Enligt Polismyndigheten samverkar också Polisen med civilsamhället gällande de utredda brottstyperna. Samverkan sker exempelvis genom samarbeten med landets brottsofferjourer och Brottsoffermyndigheten.

Polisens samverkan med civilsamhället sker också via samverkansforum med företrädare för förtroendevalda, journalister, konstnärer, och organisationer för transpersoner och EU/EES-medborgare.

  • Paulina Stén

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt