- Jag har haft som mål att studera hur rättsstatsideal upprätthålls i en tid som präglas av förhöjd social oro kring en viss grupp i samhället, i detta fall gruppen nyanlända ungdomar, säger Katrin Lainpelto, docent i processrätt vid Stockholms universitet.

Den experimentella studien utfördes tillsammans med Ramil Bisso i samband med hans examensarbete som Katrin Lainpelto var handledare för.

"Framträdande skillnad i bedömningarna"
Den experimentella studien gjordes med nämndemän syftade till att undersöka om, och i så fall hur, domare och nämndemän påverkas av gärningspesonens etniska bakgrund.

Deltagarna i studien fick därför ta del av ett förhör som spelats in i två versioner där den ena misstänkte gärningspersonen kallades "Mudhafar" och den andra "Erik". 

Katrin Lainpelto kunde efter att ha spelat upp förhören för deltagarna i studien konstatera att nämndemannagruppen uppvisade en "framträdande skillnad" i bedömningen av de båda förhören där personen "Erik" bedömdes som avsevärt mer trovärdig än "Mudhafar". 

- Ett särskilt intressant resultat, som också var statistiskt signifikant bland både nämndemännen och domarna, var att deltagarna uppgav att de upplevde ett avsevärt större obehag inför det påstådda handlandet när de fick se förhöret med "Mudhafar", säger Katrin Lainpelto.

Fler nyanlända ungdomar fälldes för sexuellt ofredande
I den andra studien studerade Katrin Lainpelto underrättsdomar, gällande sexuellt ofredande, från 2013, 2015 och 217 där den åtalade varit mellan 15 och 17 år. 

De två första årtalen, 2013 och 2015, hittades inget statisiskt samband mellan etnisk bakgrund och bedömningen av skuldfrågan, men vid en analys av 2017 hittade Karin Lainpelto ett statistiskt signifikant samband.

Ungdomar med svensk bakgrund friades i nästan 30 procent av åtalspunkterna medan motsvarande siffra för ungdomar med utländsk bakgrund endast uppgick till 3 procent.

Sambandet sammanfaller med den kriminalpolitiska debatten kring sexualbrotten.

Skiftande bevislägen
Inom ramen för samma studie analyserades domarna även under ett så kallat kvalitativt perspektiv.

Genom detta kunde Katrin Lainpelto observera att bevisläget, i majoriteten av fallen, när det handlade om nyanlända ungdomar kunde betecknas som vagt och inbegrep ord-mot-ord situationer medan det i fallen där svenska ungdomar stod åtalade i större utsträckning fanns övertygande bevisning. 

I studien konstateras dessutom att det i polisutredningarna, som rörde nyanlända ungdomar, förekom användning av såväl tveksamma konfrontationsförfaranden som andra förfaranden som enligt Katrin Lainpelto "bör beaktas mot bakgrund av rätten till en rättvis rättegång".

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här