Skip to content

"Har varit en udda fågel - HD skrotar påståendedoktrinen inom skiljedomsrätten"

ANALYS/DEBATT - av Finn Madsen, juris doktor h.c och advokat 

 

HD har i ett antal rättsfall slagit fast att den så kallade påståendedoktrinen ska tillämpas vid behörighetsprövningen inom skiljedomsrätten.[1]

Påståendedoktrinen innebär kortfattat att de rättsfakta som käranden åberopar till stöd för anspråket ska accepteras när en domstol eller skiljenämnd tar ställning till om ett anspråk omfattas av en skiljeklausul. Påståendedoktrinen innebär vidare en restriktiv tolkning av vad som är ett rättsförhållande som omfattas av ett skiljeavtal.

Nya krav enbart med anknytning till det ursprungliga kontraktet och inte direkt grundade på det rättsförhållande som kontraktet utgör ska i princip inte omfattas av det senare och därmed inte av skiljeklausulen.

Påståendedoktrinen, som är ett försök att införa domstolsregler för hur man bedömer behörigheten, har utgjort en udda fågel inom den internationella skiljedomsrätten. Principen har kritiserats av många svenska jurister. Bland annat för att den medför att tvister delas upp att avgöras i både domstol och inför skiljenämnd.

Med Eric M. Runesson, en erkänd skiljedomsexpert, som referent skrotar nu HD påståendedoktrinen[2] och inför en behörighetsprövning som ansluter sig till hur behörighetsprövningen sker internationellt. Den kommer att mottas med tillfredsställelse av många svenska praktiker.

I HD:s mål var det fråga om tilläggsarbeten omfattades av en skiljeklausul. Hovrätten hade med hänvisning till påståendedoktrinens restriktiva tolkning av ordet ”rättsförhållande” sagt att dessa inte omfattades av skiljeklausulen.

HD ändrar emellertid nu hovrättens dom i denna del och säger att de visst omfattas. HD anför att allmänna tolkningsprinciper ska tillämpas på ett skiljeavtal. 

HD säger vidare att vid tolkning av ett skiljeavtal och begreppet rättsförhållande bör beaktas principerna i New York-konvention om erkännande och verkställighet av skiljedomar. Här bör man enligt HD göra en generös tolkning.

HD menar vidare med hänvisning till utländska källor att det finns anledning att utgå från att parter i ett kommersiellt avtalsförhållande eftersträvar att tvister i deras relation ska avgöras i ett och samma forum. HD nämner inte med ett ord påståendedoktrinen.

Eric M. Runesson må vara ny på jobbet men han verkar ha tagit kommandot direkt.

Något som också är nytt och som man kan vara skeptisk till är att HD inte gör en de novo bedömning av behörighetsfrågan utan enbart om skiljenämnden har gjort en felaktig bedömning. Det tidigare rättsfall HD hänvisar till i sammanhanget gäller verkställighet av en fransk skiljedom där fransk rätt var tillämpligt på skiljeavtalet.

Att leda rättsutvecklingen när det gäller svenska behörighetsregler vilar på HD och detta borde man inte överlämna till skiljenämnder.

Detta förhållningsättet medför vidare at behörighetsfrågan blir bedömd på olika sätt i en domstol om detta sker före eller efter skiljenämndens avgörande, vilket framstår som olyckligt.

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 

 



[2] Dom den 20 mars 2019 i T 5437-17

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt